Skolor erbjuder en erkänt svårbedömd produkt. Idealt skall skolor skapa kunskap hos eleverna och utveckla eleverna utifrån de förmågor som naturen gett dem. Men den produkten är oerhört svårbedömd, och kan därför endast med svårighet utvärderas, än svårare ges ett värde, dvs ett pris.
Högskolorna skapar samma svårbedömda produkt. I dag erkänns den som så svår att utvärdera att staten, i sin utvärdering av högskolornas produkt, har gett upp ambitionen att utvärdera produkten, utan utvärderar i stället en del av produktionen, högskolornas egna kvalitetssäkringssystem, med en from förhoppning av den delen av produktionen kan vara en indikator på högskolans prestation, dvs kunskap och förmåga att utveckla studenternas förmågor.
Vi som arbetar i högskolor och som har en tämligen kritisk hållning till den typen av utvärdering, vet att det skapar incitament att bygga Potemkinkulisser, som lurar staten lika framgångsrikt som myten säger att Katarina den Stora lurades av Potemkin och hans falska byar.
En viktig produkt som varje skola erbjuder är betyg. I en värld där betyg, men inte kunskap och förmåga värderas, blir betygen en konkurrensfaktor. Jag erfor det själv när många studenter lämnade vår utbildning efter kandidatexamen i redovisning vid Högskolan Kristianstad, för att följa magisterutbildningen vid Lunds Universitet, med argumentet att det var bättre att få väl godkänt som betyg från Lunds Universitet, än underkänt från Högskolan Kristianstad. Som undersökningar har visat, ger utbildningar med låg prestige och med hög prestige, högre betyg, än utbildningar som ligger i mitten av prestigeskalan och som strävar att bli prestigeutbildningar. Svenska undersökningar tycks visa på att friskolor som betraktas som prestigeskolor ger högre betyg. De utnyttjar marknadens intresse i, inte kunskap och förmåga, utan i höga betyg, eftersom det är en tillgång för eleven i framtiden då de forna eleverna inte värderas utifrån sina kunskaper och förmågor, utan utifrån sina betyg. Högskoleprovet är härvid en liten och svag, men ändock en mekanism för att kompensera för betygsinflationen och ge en uppskattning av elevens kunskap och förmåga.
Men det finns en annan produkt som friskolor skapar, nämligen segregation. Den produkten lyckas man blott delvis dölja under det faktum att segregationen sker, inte direkt genom friskolor, utan direkt genom det fria skolvalet. Men friskolornas etablering och dess kösystem, är gjort för att utnyttja det fria skolvalet och den segregationsmöjlighet valet ger. Samtidigt kan de dölja sitt bidrag till segregation då främst bostadssegregationen, men även den etniska segregationen, är en starkare segregationskraft.
Den främsta motkraften till den besvärliga marknadssituationen och svårigheten att bedöma produkten, är lärarnas professionalism. Genom den säkras utbildningens kunskap och förmåga. Men lärarna har varit utsatt för en avprofessionalisering, varför säkerställandet av produkten försvagats betydligt.
Staten borde därför, istället för sina fåfänga försök att värdera produkten, decentralisera kvalitetssäkringen till lärarna och deras professionalism. Där finns nyckeln till skolans förmåga att ge kunskap.
Den 30 september 2022
Sven-Olof Yrjö Collin