När man gått igenom de platser, finns det platser kvar. Kanske likgiltiga platser, eller platser där man själv inte vill bo eller inte önskar de man bryr sig om, skulle bo.
Det blir frågan till politikerna, vad gör du för att de platserna skall förändras så att de blir sådana så att du eller de du bryr dig om, vill bo där? Ty vill vi inte ha ett samhälle som enbart består av platser där folk vill bo? Inte platser där de tvingas bo, för att de inte har alternativ?
Jag var och hälsade på en familj jag träffat när jag deltog i Språkbanken, ett initiativ av Sölvesborgs Sparbank, där svenskar träffade flyktingarna som kommit till Sverige och ville lära sig svenska och träffa svenskar. Familjen försöker nu komma in i Sverige. De fick en lägenhet i ett område i en mindre svensk stad. Kommunen anvisade dem till området. De anvisade andra flyktingfamiljer till samma område. Svenskarna som bodde där flyttade snabbt ut och sökte sig andra bostäder. De lediga lägenheterna övertogs av andra flyktingfamiljer. Området blev, som forskare på Linneuniversitetet har visat, snabbt ett invandrarområde, eftersom allt efter att flyktingar flyttar in, flyttar först de välutbildade svenskarna ut, sannolikt för att de har lättare att hitta alternativ. Därefter flyttar de mindre bemedlade ut, och kvar finns blott invandrare.
När jag lämnade dem och gick över innegården, stannade folket på innegården upp i sina aktiviteter och glodde. De glodde på mig. Jag var främlingen, den andre, den som stack ut. Mitt i Sverige, i en liten svensk stad, i ett litet svenskt bostadsområde, var jag, svensken, den uttittade, den som stack ut.
Så förfrämligas Sverige. Så segregeras Sverige. Så får vi ett Vi och ett Dem. Där jag var Dem, inte Vi.
Detta är det land ni politiker har gett oss. Genom er invandrarpolitik. Det är inte ett land jag vill ha. Jag vill att människor ser mig som en individ. Att de glor på mig för den jag är. Men inte för att jag är Dem, svensken, som övergett bostadsområdet och lämnat flyktingarna ensamma i Sverige, i sitt område. Där snart invandrarnas inferiora kultur etableras. Den som fick dem att fly. I källaren huserar moskén. Persiennerna är neddragna så att kvinnorna kan gå i sitt hem, utan att behöva bära schalen, den som skall dölja deras hår. Persiennerna ersätter schalen. I ett bostadsområde som tidigare hade de fria svenska kvinnorna. Där kyrkan låg långt borta och blott besöktes när barnet skulle döpas, paret skulle vigas och den döde skulle begravas.
Detta är det land du, politiker, gett mig.
Du politiker, borde bo där, ty det är du som skapat bostadsområdet. Du skall visa ditt stöd för din politik, genom att leva där. Du skall låta dina döttrar bo där. Ty detta är det land du gett oss.
Men du bor inte där. Du tar avstånd från din politik genom din handling. Vilken rätt har du att kräva att vi skall acceptera detta? Vilken rätt har du att beteckna de som gör som du, som inte bor där, som rasister?
Du har ingen rätt, ty det är du som är rasisten, som inte bor där.
Jag undrar om du någonsin gått i det området, på det sätt som jag gick där, och kände mig utanför, som kände en främlingskänsla för det som borde vara mitt land.
Öllsjö den 1 september 2019