Vi har natten i hågkomst för att minnas om rasismens våldsamma yttringar. Blotta tanken på agerande är så motbjudande att man betvivlar att något sådant kan äga rum inom civilisationens ram.
Ingen firar Kristallnatten. Ja, inte ens nazister har det som en speciell högtidsdag.
Men de hade kunnat fira dagen. De hade kunnat hänvisa till judarnas och de kristnas egen heliga bok, och läst högt ur 2:a Mosebok, 21:24: ” öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot,” Hämndens grundlag.
Ty vad gjorde mose? (med liten bokstavs, som jag alltid försöker använda när jag inte vill visa den stora bokstavens respekt för monster) Jo, när farao vägrade släppa moses folk från fångenskapen, försökte moses gud att övertyga farao med diverse plågor. Men hans hjärta mjuknade inte. Då sade guden till mose att säga till sitt folk att stryka lite av lammets blod på dörrposterna, så att dödens ängel ser det, ty då går dödens ängel förbi den porten, medan han drabbar alla andra dörrposters invånare och mördare varje manlig förstfödde.
Judarna pekades ut med judestjärnan på Kristallnatten. moses folk pekades ut när dödens ängel gick genom Egypten. På Kristallnatten drabbades judarna. På den natten i Egypten drabbades alla andra. Av ett rasistiskt dåd, vida överglänsande Kristallnatten i fråga om bestialitet, ty moses guds dödsängel drabbade oskyldiga små barn och ungdomar med död.
Men moses och jahves agerande var fullt likvärdigt i sin bottenlösa ondskefulla rasism, att skilja ut Dem och Vi.
Nazisten kan lugnt och helt korrekt hävda judarnas egen lag, öga för öga, även om antalet mördade under Kristallnatten sannolikt understeg de mördades antal i Egypten, och det var sannolikt inte unga pojkar och barn som blev mördade på Kristallnatten. Judarna grundlade sin existens på de unga pojkarnas blod. Inte mer än rätt, kan hämndlystna nazister tycka, att de ariska tyskarna grundlägger sin existens på judarnas blod.
Detta låter ohyggligt, men slutet är än mer ohyggligt. Ty medan nazisten, ja, alla fall vad jag vet, har den goda smaken att inte göra kvällen den 9:e november till deras största festivaldag, har judarna gjort det rasistiska illdådet till sin största helgdag, pesach.
Så skrattar historien åt oss. Medan ett rasistiskt illdåd blir en fest, blir ett liknande, om än mildare illdåd, en hågkomstdag. Judarna får fira sin rasistiska dag utan att lammsteken betecknas som hets mot folkgrupp, medan nazisterna inte får bära svastikan, ty då anses det som hets som den folkgrupp som lät mörda alla förstfödda pojkar i Egypten som inte var av Mose stam.
Lärdomen är det gamla vanliga, att det finns inget rätt och fel, utan rätt är bara en funktion av vilja och makt.
Öllsjö den 19 augusti 2019