Men ABBA och Rolling Stones betalar inte till de gamla mästarna för denna inspiration. Spelar de de gamla mästarnas musik, då betalar de, genom upphovsrättsnormen, till dem. Men inspiration betalar de inte för.
Nu finns nya musiker, datamaskiner. Genom AI:s utveckling kan idag maskiner skapa musik som inte är en enkel sammansättning och kombination av tidigare ljusslingor, utan som är en ny låt, dock med inslag som gör att man ser var maskinen hämtat sin inspiration från.
Detta, att maskiner nu skapar musik, utan synlig inblandning av artister, leder till att artister känner sig hotade, både som skapare, men främst för att deras intäktskällor sinar. I en intervju understryker Björn Ulvaeus, ABBA-medlemmen, att bolagen som låter sina maskiner skapa musik med grund i ABBA:s ljud, inte delar med sig att intäkterna.
https://www.svt.se/kultur/bjorn-ulvaeus-tar-fajten-mot-ai-bolagen-man-behover-inte-vara-sa-orolig
När textilmaskiner under industrialismens början sattes in i fabriker skapades en rörelse, ludditerna, som protesterade, ofta genom att slå sönder maskinerna, mot att maskinerna gjorde deras arbete och gjorde dem arbetslösa. Dessa maskiner kunde imitera arbetarnas rörelser, de kunde skapa liknande tygstycken, utan att begära daglig lön, annat än lite olja och utan att begära vila. De var, med rätta, ett hot mot textilarbetaren, så som den gjorde sitt arbete då. Textilarbetaren blev istället för utförare, en person som servade maskinerna. Dock, när tygstycken skulle sammanfogas, då fanns textilarbetaren där, med en förmåga som maskinen inte hade, att sammanföra tygstycken vid en symaskin.
Björn Ulvaeus hyser samma oro över AI-maskinen, att den skall ta deras yrkeskunskap, lägga den i maskinen, och saluföra resultatet utan att den forna yrkeskunskapen får ersättning. Musiker blir lönelösa.
Men textilarbetarna blev inte alla arbetslösa utan fick omskola sig till att serva maskinerna. Således kommer några musiker att finnas kvar, de som servar AI-maskinen och som avgör om AI-maskinen skapat något dugligt.
Andra musiker kanske låter AI-maskinen börja på något, likt vävmaskinerna, varvid sedan musikern tar de olika maskinskapade styckena och syr ihop dem, till en duglig låt. Det som tidigare kallades inspiration är nu AI-maskinernas genererande av musikslingor som musiker sedan sätter samman.
Slutligen, vävstolen kunde enbart skapa det den var gjord för. Frågan är om AI-maskinen kan gå utöver sin programmering och vara genial i sitt musikskapande. Rolling Stones hade sin grund i bluesen och den första rocken, men skapade låten Satisfaction, en sant originell, ja, genial låt, som förvisso bär små spår av inspiration, men som ytterst är sant originell.
Om AI-maskiner kan skapa så originella låtar, då är musikerna hotade, men om det krävs några mänskliga själar för att skapa Satisfaction, då är de originella musikerna inte hotade.
Kvar blir att granska AI-genererade låtar utifrån plagiatmisstanke, att de är så nära tidigare låtar att de inte kan sägas vara inspirerade utan plagierade. Men en sådan mekanism finns redan idag, varför vi kanske har instrument för att hantera AI-genererade låtar och ersättningsanspråk utifrån plagiat. Kanske vi inte skall räddas maskinen utan istället lära oss att utnyttja den.
Den 5 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin