Legitimitet innebär att människor har förtroende för ideella förhållanden, för institutioner.
I Svenska Dagbladet 240611 rapporterade tre krönikörer att två kriminologer, Gary LaFree (University of Maryland) och Tom R Tyler (Yale University), fick det prestigefyllda Stockholmspriset i kriminologi. De har i sin forskning pekat på att ökning av kriminalitet hänger samman med minskat förtroende för samhällsinstitutioner. De hävdar bl a vikten av att myndigheter är opartiska, att deras beslut bygger på konsekventa och transparenta resonemang och att ”beslutsfattarna är trovärdiga och agerar utifrån omsorg om välbefinnandet även för dem som berörs negativt av deras beslut.” Detta låter som en beskrivning av en byråkratisk stat, där människor behandlas lika, utifrån en regeluppsättning som följs utan åtskillnad, utan diskriminering.
(https://www.svd.se/a/mP1aAO/det-finns-losningar-mot-gangvaldet-skriver-ramberg-sarnecki-sherman )
Sverige har haft att mycket högt förtroende för ideella förhållanden, speciellt staten. Statens tjänstemän har varit obrottsliga följare av sina regler. Favoritberättelsen, om den nu är sann, avser Sveriges kung, som handlade på ett varuhus och skulle betala med kreditkort. På den tiden fick man legitimera sig vid kortbetalning. Kungen hade ingen legitimation med sig. Ett intermezzo inträffade där butiksbiträdet behandlade Kungen som vem som helst, helt enligt reglerna, och genomförde en mer komplicerad procedur, som gjordes när man konfronterades med personer utan legitimation. Inför kravet att legitimera sig var alla lika. Så agerar en sann byråkrat som följer regler, utan social hänsyn. Så upprätthålls legitimitet.
Idag har legitimiteten för staten luckrats upp. Delvis genom att det finns tjänstemän som agerar aktivistiskt, dvs inte byråkratiskt, och genom att statliga institutioner har blivit aktivister, t ex svenska krigsmakten och några universitet som deltar i Pride-tåget.
På en skola i Malmö för ett tag sedan skulle en student springa ut med den palestinska flaggan på ryggen. Skolan har haft en regel i fem år som förbjuder flaggor. Rektorn ingriper resolut och rycker bort flaggan från studenten. Han följer således blint den regel som finns, medan studenten bryter mot regeln. Nu skall rektorn, inte studenten, utredas utifrån om han kränkt studenten enligt skollagen. Rektorn har också utsatts för hot.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-incidenten-med-palestina-flaggan-malmo-stad-utreder-om-rektorn-krankte-elev )
Palestina har idag ett stort stöd bland opinionare och bland sk vänsterfolk, men även bland många andra utifrån det exempellösa våldsamma krig i Gaza, som drabbar civilbefolkningen oerhört hårt. Man kunde tänka sig att rektorn såg mellan fingrarna eftersom det inte var en ISIS-flagga, utan en flagga som skulle vunnit mycket gillande. Han hade kunnat agera aktivistiskt. Men rektorn agerade byråkratiskt. Regeln mot flaggor gäller alla flaggor, gillade som ogillade. Han upprätthöll institutionen. Till priset av att bli utredd och hotad. Hans överordnade tog honom inte i byråkratiskt blint försvar. Därmed undergräver de legitimiteten i både rektorn och i regeln.
Statsministern uppträder ibland, när han representerar Sverige, tillsammans med sin fru, som alltid väljer att ikläda sig sin yrkesuniform som visar upp en protestantisk präst. Därmed ser det ut som om svenska staten är en protestantisk stat. Även det tilltaget undergräver den svenska statens legitimitet som profan, utan trosföreställningar vad gäller högre makter. Statsministern undergräver statens legitimitet!
På ett utanförskapsområde i Kristianstad finns numer miljövärdar som skall lära de boende sopsortering. Det har varit ett stort problem på området, där sopsorteringen fungerat mycket dåligt. En miljövärd säger ”Alla svenskar här kan för att de lärde sig i skolan – men för oss som inte är födda här tror jag att det är svårt.” Jag fick inte lära mig sopsortering i skolan men klarar det ganska bra, tror jag. Ett skäl är att jag hållit på med det ett tag, dvs lärt mig genom erfarenhet. Nytillkomna behöver en tid för att komma in i systemet. Men en annan faktor kan vara att jag har den kanske säregna svenska kulturen av stark individualism och starkt förtroende för samhället, där det senare inslaget innebär att jag gör uppoffringar för samhället och dess regler, även om det innebär arbete för mig. Många invandrare kommer från klankulturer, där mellannivån, familjen och klanen, är den viktiga och styrande nivån, medan samhället är en nivå som man kan utnyttja, men inte känner sådant förtroende för att man vill bidra. Frånvaron av samhällssolidaritet i kulturen medför svag sopsortering. Samhället saknar legitimitet och får därför plast i det organiska avfallet.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/iman-och-elisabet-ser-till-att-kristianstadsborna-sorterar-ratt )
Med dessa exempel kan man säga att om man tror på forskarnas tes, att hög institutionell legitimitet mildrar gängvåld, då ger miljövärdarna ett litet, men ändock ett bidrag till kampen mot gängvåldet, precis som skolmyndigheten hade kunnat göra genom att ställa sig bakom rektorns agerande, och statsministern hade kunnat göra genom att inte ta med sig sin fru när han representerar staten Sverige, om hon tvunget skall vara ikläd den protestantiska uniformen.
Ett vapen mot gängvåld är ett medvetet upprätthållande av legitimitet, speciellt statens.
Den 25 juni 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
I Svenska Dagbladet 240611 rapporterade tre krönikörer att två kriminologer, Gary LaFree (University of Maryland) och Tom R Tyler (Yale University), fick det prestigefyllda Stockholmspriset i kriminologi. De har i sin forskning pekat på att ökning av kriminalitet hänger samman med minskat förtroende för samhällsinstitutioner. De hävdar bl a vikten av att myndigheter är opartiska, att deras beslut bygger på konsekventa och transparenta resonemang och att ”beslutsfattarna är trovärdiga och agerar utifrån omsorg om välbefinnandet även för dem som berörs negativt av deras beslut.” Detta låter som en beskrivning av en byråkratisk stat, där människor behandlas lika, utifrån en regeluppsättning som följs utan åtskillnad, utan diskriminering.
(https://www.svd.se/a/mP1aAO/det-finns-losningar-mot-gangvaldet-skriver-ramberg-sarnecki-sherman )
Sverige har haft att mycket högt förtroende för ideella förhållanden, speciellt staten. Statens tjänstemän har varit obrottsliga följare av sina regler. Favoritberättelsen, om den nu är sann, avser Sveriges kung, som handlade på ett varuhus och skulle betala med kreditkort. På den tiden fick man legitimera sig vid kortbetalning. Kungen hade ingen legitimation med sig. Ett intermezzo inträffade där butiksbiträdet behandlade Kungen som vem som helst, helt enligt reglerna, och genomförde en mer komplicerad procedur, som gjordes när man konfronterades med personer utan legitimation. Inför kravet att legitimera sig var alla lika. Så agerar en sann byråkrat som följer regler, utan social hänsyn. Så upprätthålls legitimitet.
Idag har legitimiteten för staten luckrats upp. Delvis genom att det finns tjänstemän som agerar aktivistiskt, dvs inte byråkratiskt, och genom att statliga institutioner har blivit aktivister, t ex svenska krigsmakten och några universitet som deltar i Pride-tåget.
På en skola i Malmö för ett tag sedan skulle en student springa ut med den palestinska flaggan på ryggen. Skolan har haft en regel i fem år som förbjuder flaggor. Rektorn ingriper resolut och rycker bort flaggan från studenten. Han följer således blint den regel som finns, medan studenten bryter mot regeln. Nu skall rektorn, inte studenten, utredas utifrån om han kränkt studenten enligt skollagen. Rektorn har också utsatts för hot.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-incidenten-med-palestina-flaggan-malmo-stad-utreder-om-rektorn-krankte-elev )
Palestina har idag ett stort stöd bland opinionare och bland sk vänsterfolk, men även bland många andra utifrån det exempellösa våldsamma krig i Gaza, som drabbar civilbefolkningen oerhört hårt. Man kunde tänka sig att rektorn såg mellan fingrarna eftersom det inte var en ISIS-flagga, utan en flagga som skulle vunnit mycket gillande. Han hade kunnat agera aktivistiskt. Men rektorn agerade byråkratiskt. Regeln mot flaggor gäller alla flaggor, gillade som ogillade. Han upprätthöll institutionen. Till priset av att bli utredd och hotad. Hans överordnade tog honom inte i byråkratiskt blint försvar. Därmed undergräver de legitimiteten i både rektorn och i regeln.
Statsministern uppträder ibland, när han representerar Sverige, tillsammans med sin fru, som alltid väljer att ikläda sig sin yrkesuniform som visar upp en protestantisk präst. Därmed ser det ut som om svenska staten är en protestantisk stat. Även det tilltaget undergräver den svenska statens legitimitet som profan, utan trosföreställningar vad gäller högre makter. Statsministern undergräver statens legitimitet!
På ett utanförskapsområde i Kristianstad finns numer miljövärdar som skall lära de boende sopsortering. Det har varit ett stort problem på området, där sopsorteringen fungerat mycket dåligt. En miljövärd säger ”Alla svenskar här kan för att de lärde sig i skolan – men för oss som inte är födda här tror jag att det är svårt.” Jag fick inte lära mig sopsortering i skolan men klarar det ganska bra, tror jag. Ett skäl är att jag hållit på med det ett tag, dvs lärt mig genom erfarenhet. Nytillkomna behöver en tid för att komma in i systemet. Men en annan faktor kan vara att jag har den kanske säregna svenska kulturen av stark individualism och starkt förtroende för samhället, där det senare inslaget innebär att jag gör uppoffringar för samhället och dess regler, även om det innebär arbete för mig. Många invandrare kommer från klankulturer, där mellannivån, familjen och klanen, är den viktiga och styrande nivån, medan samhället är en nivå som man kan utnyttja, men inte känner sådant förtroende för att man vill bidra. Frånvaron av samhällssolidaritet i kulturen medför svag sopsortering. Samhället saknar legitimitet och får därför plast i det organiska avfallet.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/iman-och-elisabet-ser-till-att-kristianstadsborna-sorterar-ratt )
Med dessa exempel kan man säga att om man tror på forskarnas tes, att hög institutionell legitimitet mildrar gängvåld, då ger miljövärdarna ett litet, men ändock ett bidrag till kampen mot gängvåldet, precis som skolmyndigheten hade kunnat göra genom att ställa sig bakom rektorns agerande, och statsministern hade kunnat göra genom att inte ta med sig sin fru när han representerar staten Sverige, om hon tvunget skall vara ikläd den protestantiska uniformen.
Ett vapen mot gängvåld är ett medvetet upprätthållande av legitimitet, speciellt statens.
Den 25 juni 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
