En rättsstat av svensk modell innebär att alla människor är lika inför lagen. Så tycks det inte vara idag.
Koranupploppen, som kallas påskupploppen eftersom de ägde rum under den kristna påsken, men var inte relaterad till vare sig påsk eller kristendom utan till islam och demonstrantens avsikt att bränna islams heliga skrift, koranen, ägde rum i Örebro, och i Linköping och Norrköping.
I upploppen förhindrades en laglig demonstration genom angrepp på poliser och deras materiell.
Statens insats i Örebro var resolut. Till dags dato har 182 personer delgivits misstanke om brott bl a mot blåljus, 150 personer har dömts, 321 fängelsår har utdömts.
Totalt skedde fyra koranupplopp i Östergötland, med resultat att 65 personer dömts.
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/150-domda-i-orebro-fyra-i-norrkoping/
Tidningen Expressen relaterar antalet dömda till antalet skadade poliser. I Östergötland skadades över 100 poliser, medan 65 personer är dömda. I Örebro skadades 71 poliser och 150 personer är dömda. I Örebro går det således 2,1 dömda per skadad polis medan i Norrköpings koranupplopp går det 0,65 dömda per skadad polis. En sådan relatering är primitiv och har förvisso betydande problem, men antyder ändå att upploppen har behandlats olika.
Skälet till lägre antal dömda i Östergötland säger polisen beror på att man, med de resurser man har tillgängliga, har prioriterat att utreda en mordvåg som dragit över Norrköping, samt att man har sämre filmmaterial än de hade i Örebro, delvis p g a att polisen i Örebro hade egna kameror, vilket polisen i Norrköping själva säger att de saknade av någon anledning, och beroende på att allmänhetens filmer var av dålig kvalité varför man inte kunde identifiera personerna.
Staten agerar olika, där Örebros poliser bar kameror, medan de inte hade kameror i Östergötlands fall. Skillnader i rättsstatens utfall kan således delvis sättas på kontot statlig polisiär inkompetens.
Men staten värderar också brottslighet olika, där mord på personer värderas högre än angrepp på en grundläggande demokratisk institution, demonstrationsfriheten.
Är det en riktig värdering gjord av staten, att angrepp på enskilda personers liv värderas högre än angrepp på Sveriges fundamentala institutioner? Är det viktigare för staten att angripa personers organiserade gängbrottslighet som yttrar sig i mord, än ideologiskt motiverade angrepp på demokratin som yttrar sig i angrepp på demonstranter och deras polisiära skydd? Är brottsliga gängs angrepp på varandra och oskyldiga andra viktigare för staten att hantera än ideologiskt motiverade angrepp på demokratin? Och, inte minst, är det riktigt av staten att acceptera den lokala resursbristen genom att inte tillföra resurser från andra polisregioner så att angreppen på demokratin behandlas likvärdigt?
Min slutsats är sträng: Rättsstaten är reducerad genom polisens värdering och resursallokering. I Sverige är inte människor, i detta fall, fascistiskt agerande människor, lika inför lagen.
Den 2 juli 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
Koranupploppen, som kallas påskupploppen eftersom de ägde rum under den kristna påsken, men var inte relaterad till vare sig påsk eller kristendom utan till islam och demonstrantens avsikt att bränna islams heliga skrift, koranen, ägde rum i Örebro, och i Linköping och Norrköping.
I upploppen förhindrades en laglig demonstration genom angrepp på poliser och deras materiell.
Statens insats i Örebro var resolut. Till dags dato har 182 personer delgivits misstanke om brott bl a mot blåljus, 150 personer har dömts, 321 fängelsår har utdömts.
Totalt skedde fyra koranupplopp i Östergötland, med resultat att 65 personer dömts.
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/150-domda-i-orebro-fyra-i-norrkoping/
Tidningen Expressen relaterar antalet dömda till antalet skadade poliser. I Östergötland skadades över 100 poliser, medan 65 personer är dömda. I Örebro skadades 71 poliser och 150 personer är dömda. I Örebro går det således 2,1 dömda per skadad polis medan i Norrköpings koranupplopp går det 0,65 dömda per skadad polis. En sådan relatering är primitiv och har förvisso betydande problem, men antyder ändå att upploppen har behandlats olika.
Skälet till lägre antal dömda i Östergötland säger polisen beror på att man, med de resurser man har tillgängliga, har prioriterat att utreda en mordvåg som dragit över Norrköping, samt att man har sämre filmmaterial än de hade i Örebro, delvis p g a att polisen i Örebro hade egna kameror, vilket polisen i Norrköping själva säger att de saknade av någon anledning, och beroende på att allmänhetens filmer var av dålig kvalité varför man inte kunde identifiera personerna.
Staten agerar olika, där Örebros poliser bar kameror, medan de inte hade kameror i Östergötlands fall. Skillnader i rättsstatens utfall kan således delvis sättas på kontot statlig polisiär inkompetens.
Men staten värderar också brottslighet olika, där mord på personer värderas högre än angrepp på en grundläggande demokratisk institution, demonstrationsfriheten.
Är det en riktig värdering gjord av staten, att angrepp på enskilda personers liv värderas högre än angrepp på Sveriges fundamentala institutioner? Är det viktigare för staten att angripa personers organiserade gängbrottslighet som yttrar sig i mord, än ideologiskt motiverade angrepp på demokratin som yttrar sig i angrepp på demonstranter och deras polisiära skydd? Är brottsliga gängs angrepp på varandra och oskyldiga andra viktigare för staten att hantera än ideologiskt motiverade angrepp på demokratin? Och, inte minst, är det riktigt av staten att acceptera den lokala resursbristen genom att inte tillföra resurser från andra polisregioner så att angreppen på demokratin behandlas likvärdigt?
Min slutsats är sträng: Rättsstaten är reducerad genom polisens värdering och resursallokering. I Sverige är inte människor, i detta fall, fascistiskt agerande människor, lika inför lagen.
Den 2 juli 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
