Men längre historiska linjer kan sökas.
I en utomordentlig artikel, så befriade från journalistisk aktivism och tyckande, skriver Terese Küchler om hur delar av en europeisk elit umgås med Putin och hans anhang. Inte bara umgås, utan gärna tar toppjobb inom den ryska administrationen. Schröder, den forna tyska kanslern, är styrelseordförande i ett ryskt oljebolag. Det framstår som att de som är i rysk tjänst, oftast är tyskar. Men det finns även finländare, tex Lipponen, forna statsminister i Finland, som arbetar i Nord Stream-projektet, dvs gasledningen som dras till Tyskland från Ryssland.
Det kan framstå som att Ryssland söker legitimitet inom den europeiska eliten. Som att delar av den europeiska eliten gärna låter sig köpas av ryssarna.
Men det kan också förklaras med att ryssar gärna tar in personer från Europa, och då mestadels från Tyskland.
Alltsedan familjen Romanov kom till makten, har Europa och dess bästa arbetskraft, använts i Ryssland. Många kaptener från Nederländerna har använts. Många arkitekter från Frankrike har använts.
Men även kvinnor har tagits in, då främst som gemål, mestadels för att skapa allianser med europeiska makter.
Höjden av den importen heter Katarina den Stora. En av de mest framstående ryska tsarer, som kvinna heter det tydligen tsaritsa, var Katarina II, den stora. Hon hette, innan hon flyttade till Ryssland och gifte sig med Peter III, som hon själv avsatte, Sophie Friederike Auguste av Anhalt-Zerbst. Hon kom således från en tysk stat, där äktenskapet med Peter III var kanske ett sätt att skapa goda förbindelser med Preussen. Hennes inflytande över den ryska utvecklingen är enorm. Hon tycks ha spelat väl med att behålla ryska traditioner och, i alla fall, inledningsvis, föra in upplysningens idéer. Men denna väldiga tsaritsa, där Ryssland fortfarande bär spår av henne, var tyska.
Man kan således se européer i rysk sold som ett sätt för Ryssland att föra in europeisk vitalitet och att vara uppkopplad till Europa, och sannolikt också betraktas som legitim av européer. Det handlar kanske mindre om att korrumpera Europa, utan mer att låta sig inspireras av Europa.
Européer i Ryssland kan ses som en rysk mångfaldhetsstrategi. Det är en synpunkt som inte hörs i dagens stridslarm.
Den 7 februari 2022
Sven-Olof Yrjö Collin