Jag köpte en elektronisk grej, som skulle sprida den elektroniska signalen från vårt fibernätverk i mitt hus. Jag köpte den hos Kjell & Company. När jag kom hem läste jag instruktionerna noga. Därefter kopplade jag in den. Enligt instruktionerna skulle en lampa lysa. Det gjorde den inte. Jag försökte på olika ställen. Jag tryckte på knappen. Jag läste instruktionerna igen. Jag gick omkring i huset och kopplade in den lite var som helst. Ingen lampa lyste. Jag väntade en dag och upprepade sedan hela proceduren. Inget hände. Uppenbarligen fel på grejen.
 
Jag körde de 7 kilometerna till en parkeringsplats nära Kjell & Company. I butiken konstaterade biträdet att den inte fungerade. Han tog fram en annan, likadan grej, öppnade paketet och konstaterade att lampan lyste. Fel vid leverans, sade han och var därvid nöjd. Jag fick grejen och åkte hem de 7 kilometerna.

Kjell & Company hade sålt mig en grej som inte fungerade. Deras fel. Jag spenderade kanske två timmar med denna felaktiga grej som de sålt mig. Jag körde 1,4 mil, till en uppskattad kostnad av 25 kronor, inklusive parkeringsavgiften på 10 kronor, totalt 35 kronor. Således 35 kronor och två timmar fick jag som kostnad p g a att Kjell & Company sålde mig en grej som inte fungerade. Deras fel och min kostnad.

Biträdet gjorde inte minsta försök att be om ursäkt, än mindre att kompensera mig för de 35 kronorna och två timmarna.

Hos Kjell & Company står således kunden risken att Kjell & Company inte gör sitt jobb, att sälja grejor som har de funktioner man betalar för.  

Varför anser Kjell & Company att kunden skall stå risken att Kjell o Company inte gör sitt jobb? Är det inte rimligt att det är de, som inte gör sitt jobb, som skall stå kostnaden för att de inte gör sitt jobb?

Man kan tänka sig en rationell förklaring. Kjell & Company pressar priserna. Det kommer, får vi anta, konsumenterna till godo. Skulle de stå risken när de inte gör sitt jobb, skulle de ha att välja mellan att

1. testa alla sina grejor, vilket skulle ge dem högre kostnader, och därmed högre priser. Men testningen av varje grej skulle då öka kostnaderna för den testade grejen, ju mer komplicerad att testa, ju högre kostnad, och därmed pris för just den grejen. 
2. ersätta de kunder som drabbas av att Kjell & Company inte gör sitt jobb, vilket blir en kostnad som får läggas ut på alla produkterna.

Självfallet skulle jag som konsument, speciellt jag som drabbas av att Kjell & Company inte gör sitt jobb, vilja ha nummer ett. Jag betalar aningen mer, men slipper att delta i det som är ett lotteri, där jag vinner ett något lägre pris, när de gör sitt jobb och säljer en fungerande grej, men drabbas hårt när de säljer en grej som inte fungerar.

Förklaringen är sannolikt den, att branschen har utvecklat en tradition, som konsumenter tycks acceptera, där lotteriet att få en grej som fungerar eller ej, enbart drabbar kunden. Kjell & Company har säkert i denna kalkyl, kostnaden för att förlora en kund, likt mig, som väljer att aldrig mer uppsöka Kjell & Company, och den eventuella kostnaden som finns när jag generöst berättar för de som vill höra, t ex dig som läser detta, att Kjell & Company tar inte ansvar för att de inte gör sitt jobb. Vad är väl en eller några förlorade kunder, mot kostnaden att säkerställa att Kjell & Company gör sitt jobb?

Med detta sagt, Hej då Kjell & Company. Jag har nu betalt 35 kronor och två timmar för att ni inte är förmögna att göra ert jobb. Jag skall inte belasta er med mitt deltagande som kund och som oavlönad testarbetare i Kjell & Company.

​Öllsjö den 10 november 2018

Natten till den 10 november attackerade mobbar i Tyskland judar och judiska butiker, där ljudet av krossandet av deras skyltfönster gav namn åt terrornatten.
 
Hågkomsten av natten kan göras med olika inriktning. Vi kan ha det som en påminnelse om den eviga förföljelsen av, med Hitlers ord, folket med en stat, men utan land.

Vi behöver emellertid inte Kristallnatten till detta. Det räcker att gå till en synagoga och se vilka säkerhetsåtgärder de tvingas ta till. Galler för fönster, cementsuggor utanför, byggnaderna ingärdade bakom stängsel, säkerhetsvakter. Antisemitismen, detta gissel som förföljer både religiösa judar och etniska judar, tycks aldrig, aldrig försvinna. Tron att freden skulle komma genom etablerandet av Israel slog fel. Nu tillkom övergreppet på palestinierna som skäl att förfölja judarna. I dessa dagar ivrigt eldade av den antisemitiska religionen islam som oblygt får förkunna att judar skall dödas, även de som döljer sig bakom träd.

Men vi kan ha Kristallnatten till att upprätthålla en vaksamhet mot rasism och diskriminering.

Goda nationalekonomer på Linnéuniversitetet har visat på hur diskriminering sker på bostadsmarknaden. Det är svårare att få bostad blott p g a det namn man har. Ett svenskt namn, t ex Sven Collin, får mycket lättare bostad än om ett arabiskt klingande namn. Det är på sitt sätt svårt att sätta sig in i upplevelsen när man blir uteslutet p g a namnet. Det är ju det som är det distinkt individuella. Det är JAG. Och det är det som gör att JAG blir utesluten.

Men det finns också en diskriminering som gör att jag kan erfara hur det är att vara diskriminerad. Det är en diskriminering som är den enda genuint rasistiska diskriminering vi har i Sverige, som jag känner till. Jag är nämligen en vit man, och som sådan bespottad som förtryckare. Blott genom hudfärgen och genom könet. I somliga sammanhang känner jag att jag är dömd, långt innan jag visar något beteende, långt innan jag uttalar det första ordet. Ty jag är tydligt och klart en vit man.

På ett sätt är det bra med ny-rasismen, odlad av förvirrat folk som påstår sig vara och som inordnas i vänsterbegreppet. Det gör att jag kan ha en självupplevd erfarenhet av hur rasism kan yttra sig och vad den kan innebära. Det är självfallet långt från rasismen som yttrades under Kristallnatten, men blott känslan av att vara en speciell typ, bara p g a hudfärgen, är ohyggligt kränkande och förminskande.

Att dessa nyrasister sedan kallar sig och inordnas under vänsterbegreppet är förödmjukande mot vänstern, som aldrig har odlat rasism, i någon form.

Den tredje diskrimineringen som borde uppmärksammas under Kristallnatten, är den diskriminering som kvinnor utsätts för, och då speciellt de muslimska kvinnorna. Klädkoder som förvägrar dem rätten att sig själva klä sig, vars syfte är att förringa deras individualitet. Traditioner av när och var och med vem, kvinnor får röra sig bland andra människor. Tvång av att umgås med vissa personer. Tvång av att binda sitt hjärteband till en viss kategori, där könsidentiteten är skriande, men även religionstillhörigheten.

Detta kvinnoförtryck har inte ljudet från krasande glas. Det har inte heller ljudet från klingande kristallglas, när man skålar för den fria obundna kärleken.

Därför, med judarna i första ledet, men därefter de med arabiska namn, de vita männen, de muslimska kvinnorna, är de som skall uppmärksammas under Kristallnattens manifestationer.

​Öllsjö den 9 november 2018

”När du rapporterar falska nyheter, är du en folkfiende.” Så säger Trump på en konferens till en reporter.  ( https://www.youtube.com/watch?v=znndE1TR2UY ) En framstående svensk journalist, Olle Lönnaeus, twittrar sin varning:” Hoppas alla fattar att detta – att USA:s president sprider hat mot journalister och kallar dem "folkets fiender" – inte bara är jobbigt för några reportrar. Det är farligt på riktigt. Samhällsfarligt.” (https://twitter.com/ollelonnaeus/status/1060259740851298305)

Den som sår gift, skördar hat.

I min lilla värld berättade jag om att lärarna, även rektorns fru, skall hålla sig till kursplanen. Jag berättade att en administrativ förändring ledde till ökad administration för lärarna. Jag berättade att lärare inte klarade kurskraven för studenterna, på de kurser de undervisar. Jag berättade om en lärares politiserande och ideologiserande i sin undervisning.

Ibsen skrev pjäsen ’En folkefiende’. I den berättar Stockman, läkaren på stadens bad, som var stadens främsta intäktskälla, att vattnet i badet var otjänligt. Dess otjänlighet visades genom en upprepad undersökning av vattnet. Det var således inte fake news, falska nyheter. Det var sanna nyheter.

Den nyheten passade staden och dess borgare illa. De tyckte inte om den sanningen. Men de gav sig inte på sanningen, dvs vattnet. De gav sig på den som vågade uttala sanningen, Stockman. Han blev illa sedd i staden till en början. I slutet av pjäsen förföljs han och hans familj, slutligen med stenkastning.

Stockman var en folkfiende. Han berättade sanningen. Han var en självständig, autonomt etiskt agerande människa. Han fick betala för sitt agerande. För sitt sanningssägande. Som alla folkfiender får.

Stockman fördrevs från sin stad.
Sök ’Sven-Olof Collin’, under personal på Högskolan Kristianstad.
Jim Acosta, CNN-reportern som ställde frågor till Trump, fick sin ackreditering till Vita Huset indragen.

Så tystas Folkfiender.

Så ser sådden av gift ut.

Hur ser skörden ut?

Ibsens Folkefiende var bara en pjäs. Sven-Olof Collin är bara en liten människa i Öllsjö.

Trump och USA är däremot en stormakt, med oerhört inflytande. När Folkfiender, dvs de som söker sanningen och berättar om sanningen i USA, blir förföljda och uteslutna, då vacklar den amerikanska demokratin. Och detta vacklande sprids, då angrepp på Folkfiender blir legitimt, ja, t o m hyllat.

Vad blir skörden? Tystnad. Underkastelse. Förgiftade badgäster. Förljugenhet. Och i Trumps fall, angrepp mot journalister.

Denna skörd av sådden är motsatsen till det som jag vill ha.

Men så är jag ju också, likt Stockman och Acosta, en Folkefiende.

​Öllsjö den 8 november 2018 

Palme satt i soffan, i den hörna där vi rengjort den solkiga soffan. Nästan bryskt hade vi styrt honom att sätta sig där, på den enda riktigt städade delen av soffan. Han fick två smörgåsar, med ost och röd paprika som pålägg. Han sade, nästan mumlande, att han inte förstod vårt prat om självförvaltning.
 
SSU-Skåne var radikala. Vi tyckte att vi hade framtiden i vår hand. Vi var förvisso stolta över vad socialdemokratin hade uträttat, men var inte nöjda. Nu skulle vi ta det tredje steget, där demokratin genomsyrade samhället. Vi tyckte vi följde den socialistiska strategin, som legat så klar sedan början av 1900-talet, format av Hansson, Wigforss och andra, väl uttryckt av Palme själv, först politisk demokrati, sedan social demokrati och därefter ekonomisk demokrati.  (https://www.youtube.com/watch?v=JWwR5XKu208 ).

Han höll på med löntagarfonder. Vi var radikala och tvekade, medan några, likt mig, var principiella motståndare. Vi försökte finna ut hur demokratin skulle kunna genomsyra vår verklighet. Hur man genom och i sitt boende skulle kunna ta makt över sin vardag, men utan att gå omvägen genom självägande. Vi kallade det självförvaltning. Det var det radikala, och det som Palme inte förstod.

Idag härjas SSU-Skåne av andra radikala idéer. Företrädare för dessa uttrycker islamistiska drömmar. Den för demokratiska socialisters nästan naturliga omsorg om palestinierna och deras öde, har slagit över i en frän attityd som gränsar till antisemitism, där man öppet stöder totalitära rörelser, som Hamas.  

Vi, som en gång vill penetrera samhället med vår demokrati, får nu, på långt håll p g a ålder, åse hur SSU-Skåne penetreras av främmande politiska krafter. De är främmande, ty hade de dykt upp på början av 80-talet, hade de lagts i samma binge som kommunisterna. Anti-demokrater, kvinnofientliga, totalitära, ja, vi hade summerat allt det till att kalla dem fascistiska, även om det är att släta ut fascist-begreppet.

Så mycket har nu flutit under broarna, att det som tidigare med enkelhet hade lagts i den fula korgen, har nu kommit, inte bara in, utan t o m tillskansat sig makten genom ordförandeskap m m.

Den anti-demokratiska falangen går till motangrepp och hävdar att det är de som är på den demokratiska sidan (https://www.aftonbladet.se/debatt/a/L07rwx/falsk-fakta-sprids-for-att-skada-ssu-skane ). På så sätt minner det om de stora ord som vi SSU:are har så lätt för.

Kanske skall man därför vara lik Palme, och mumla mot dem: Jag förstår det inte.

Eller så kan man, med tordönsstämma och illa dold konspirationsteoretisk grund, säga att detta är blott ett uttryck för den islamitiska penetrationen av samhället som sker idag. SSU-Skåne, Stadium, Vänsterpartiet, badhusen, alla drabbas av penetrationen. Till förfång som det som var vår dröm i början av 80-talet, ett samhälle genomsyrat av demokrati.

​Sundsvall den  7 november 2018

Stadium, en butik för sportkläder, säljer burkini och hävdar i ett meddelande att de står för allas lika värde, och därmed allas rätt att få vistas i samhället. Tanken är kanske att dessa plagg väljs av kvinnor eller måste väljas av kvinnor, för att de skall kunna röra sig ute i samhället. Alla har samma rätt att röra sig i samhället, dvs lika värde, och därför gör Stadium dem en tjänst genom att möjliggöra att de kan vara i samhället, precis som alla andra.
 
Islamkritiska, likt mig, de som också kallas islamofober eller högermän, stormar mot deras tilltag och menar att de bidrar till att normalisera kvinnoförtryck. Kvinnan, den andra klassens människa enligt denna tradition och religion, utgör ett hot mot gudfruktiga män genom sin skönhet, varför hon skall skylla sin kropp, så att hon inte får män att tappa sin koncentration på allah.

Enligt oss handlar det ingalunda om allas lika värde. Det är en absurd omskrivning och tolkning av mänskligt värde. Det är ett uttryck från Nyspråket, det språk som talades i Orwells 1984 och som utgjorde ett verksamt, instrument för att förtrycka människorna. Att saluföra kläder som möjliggör att kvinnor, utsatta för ett oerhört förtryck, att gå i samhället, är detsamma som att saluföra kyskhetsbälte. När mannen lämnar kvinnan för en resa och betvivlar hennes kyskhet, kan hon antingen låsas in i hemmet, eller utrustas med ett kyskhetsbälte och därmed kunna röra sig i samhället.

Få, om någon, förutom Stadium, borde rimligen se kyskhetsbälte som en manifestation av människors lika värde. Det är snarare ett uttryck för människors olika värde, där mannen, direkt eller genom tradition, har rätten att pådyvla kvinnan ett klädesplagg.  

Man påminns också om den andra Orwellska boken, Djurfarmen, där grisarna utövar en terror, delvis genom just språket, där de sade om jämlikhet att ”alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra.” I Stadiums värld har alla lika värde, men män har mer lika värde genom att inte behöva skylla sin kropp.

Att påminnas om Orwell när man blir utsatt för Stadiums befängda propaganda för sin kvinnoförnedrande försäljningspolicy, visar sig inte vara fel. Orwell var ju, precis som jag, en demokratisk socialist. Hans böcker var skrivna med tydlig referens till Sovjetunionen. De utgjorde hans protest mot diktaturen. Han reagerade mot deras absurda vridningar av verkligheten genom språket. Han reagerade mot diktaturens kreatur och deras språk.

Därför blir man inte det minsta förvånad när en person som Ulla Andersson, vänsterpartistisk riksdagskvinna, hävdar på twitter att hon än mer stödjer Stadium nu, när de säljer kvinnliga kyskhetsbälten. Så förvriden är den forna kommunisten, numer under falsk flagg som demokratisk socialist, att hon ökar sitt stöd för en verksamhet som utgör kvinnoförnedring.

Ränderna tycks omöjliga att tvätta bort. Den som en gång gått med i en organisation som stått för den kommunistiska terrorn och förljugenheten, som Orwell förlöjligade, har kvar rester av den totalitära ideologin. Hon stödjer därför det totalitära som med sitt förvridna språk kan framställa ett kvinnoförtryck som uttryck för allas lika värde.

Hon kan prata med Stadium på deras språk. Medan jag, den demokratiske socialisten, ser Stadium och den forna kommunisten, Ulla prata med varandra, med ett starkt eko från Palmes uttryck, kanske delvis hämtat från Djurfarmen, ”dessa diktaturens kreatur ” https://www.youtube.com/watch?v=ypDRfGmvLm8”

​Sundsvall den 6 november 2018

Mohammed genomförde ett samlag med Aisha när han var 56 år och hon var 9 år. Pedofil är en person som har sexuell dragning till individer i prepubertal fas eller tidig pubertet.

Med dagens normer, där en nio-åring betraktas som barn, kan vi säga att Mohammeds handling var pedofili.

En österrikisk dam har blivit fälld i domstol för att ge denna faktiska beskrivning.

Domstolen anför att muslimer skall ha sina religiösa känslor skyddade och att förbjuda damen att uttala denna faktiska sanning bidrar till att upprätthålla religiös fred i Österrike.  
https://www.dailymail.co.uk/news/article-6316567/Woman-correctly-convicted-Austria-calling-Prophet-Mohammed-paedophile-ECHR-rules.html

Detta domslut är diskriminerande. Mig veterligen har inte alla islamiska föreningar blivit fällda för en liknande sak. Dessa församlingar uttalar direkta dödshot mot en grupp av människor, genom det som är deras heliga skrift. Jag har tidigare citerat koranen så mycket, att jag inte här ids citera igen. Men skulle någon så begära, är det lätt att visa hur islam uttalar dödshot mot oss som inte är muslimer.

Varför fälls inte islamiska föreningar för detta övergrepp på oss?

Är det för att vi ateister inte har känslor som är värda att beskydda? Givetvis inte. Lagen måste ju gälla skydd av alla religiösa känslor. Även de som är anti-religiösa, och därmed religiösa. Våra känslor måste vara lika värda att beskydda som muslimernas. Och här är det egentligen inte känslor det handlar om, utan vår rädsla för muslimernas dödshot mot oss genom sin skrift, koranen.

Då kommer vi till nästa argument, att upprätthålla fred. Är det så att domstolen gör en bedömning att extrema muslimer skulle börja löpa gatlopp, de skulle hota folk, ja, kanske t o m ta en lastbil och köra ihjäl folk? Har de dömt, grundat på en bedömning av islamskt våldskapital? Och funnit att det är så stort att det är bättre att en dam förbjuds säga sanningen?

Slutsatsen är att domstolen dömer bort yttrandefriheten p g a det hot som extrema islamister utgör. Staten har vikit sig för terrorn. Staten har böjt sig för islamitisk terror.

Vi känner igen detta sedan tidigare, hur staten böjde sig.

Därför tror jag att bland det mest nödvändiga idag, är förvisso att hushålla med energi och inte smutsa ner, och att se till att Ryssland och USA inte börjar med den gamla kapprustningen.

Men kortsiktigt är det sannolikt viktigare att bekämpa islam, att pacificera islam så att den totalitära ideologin blir som den andra totalitära ideologin, kristendomen, en avgränsad liten aktivitet utan samhälleligt inflytande, inriktat att sitta på hårda träbänkar på söndagarna.

Givetvis hade det varit än bättre för samhället om islam hade blivit som dess systerideologi, nazismen, ett tvivelaktigt nöje för 400 personer.

Sundsvall den 5 november 2018

Perent vete är inte hållbart, men är vår väg framåt.
Det kan låta paradoxalt, men jag hoppas ha övertygat dig om sanningen i påståendet innan texten är slut.

Perent vete är ett vete som överlever flera år, till skillnad från det annuella vetet, som växer upp och dör samma år. I artikeln (https://www.svd.se/forskare-flerarigt-vete-kan-radda-skorden) berättas om försök att utveckla perent vete. De menar att det annuella vetet etablerades och blev tradition vid svedjebruket. Det ger högre utbyte, sannolikt för att ett annuellt gräs, som ju det är frågan om, måste ha många fröer för att öka sannolikheten att finnas nästa år, medan en perenn växt har flera år på sig att sprida sig, och därför behöver färre frön. Den årliga avkastningen, som ju räknas i antal frö, är därför större på annuellt vete än perent vete.
 
Men med annuellt vete krävs mer gödsel, marken måste bearbetas varje år, och tydligen är växten mer känslig för sådant som torka, kanske p g a mindre utvecklade rötter relativt perent vete. Det kan således vara så att energimängden och skörderisken minskar med perenna växter, men till priset av mindre skörd.

Utvecklarna av perent vete tror att deras vete kan bli konkurrenskraftigt om 10 år. Då kan jordbrukare välja mellan annuellt eller perent vete. Det innebär att vi har fått mer valmöjligheter. Det innebär att vi är rikare. Vi kan se fördelarna i bägge och kanske är de två arterna lämpliga på olika ställen, under olika förhållande?

Det viktiga att konstatera är att vi har ökat vår valmöjlighet. Vi har fått det bättre. Vi har utvecklats genom valet.

Men det är inte hållbart.

Ty!   

Hållbarhet definieras enligt dess ursprung i Brundtlandkommissionen 1987 som “Development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs”. Nyckelordet för mig är compromising. Det ordet kunde skrivas 1987. Det hade inte varit möjligt att skriva 1967. Ty då hade postmodernismens pessimism inte sköljt över oss. Upplysningstidens ohyggliga utvecklingsoptimism var då i full blom, möjligen starkt kritiserad av medelklassens ungdomar, den sk vänstern. Men i den etablerade politikens värld var vi på väg framåt, uppåt. Varje år var bättre än föregående år, och nästa år skulle bli bättre än detta år. Avanti Popolo, sjöng vi, utvecklingsoptimisterna.

Sedan slog pessimismen till och postmodernismen relativiserade allt. Utvecklingstanken blev en miljöbov som förödde naturen. Dess fulla blom kom genom Brundtlandkommissionen som defensivt sade att vi inte skulle hindra framtidens generations valmöjligheter. Hade den skrivits på 60-talet hade den offensivt sagt att vi skulle öka den framtida generationens möjligheter. Men på 80-talet skulle man bara inte hindra, inte möjliggöra.

Annuellt vete binder oss i en utvecklingsström. Perent vete ger oss valmöjligheter. Det begränsar förvisso inte framtida generationers val. Men det viktigaste är inte att det inte begränsar, utan att det utökar valmöjligheter.

Därför är perent vete inte ett hållbart alternativ. Det är ett utvecklande alternativ.
Avanti grano!

Öllsjö den 4 oktober 2018

Stadium är en butik, som säljer vad folk vill ha. När nazisterna får genomslag, börjar de sälja hakkorsförsedda tröjor.

Men idag säljer de hijab och burkini. Kläder som följer profeten, pedofilen och krigsherrens ord.

”Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar - och till [alla] troende kvinnor - att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.” (Koranen 33:59)

Många kvinnor som tillhör den muslimska religiösa kulturen, använder olika tygstycken som realiserar den monstruösa gudens uppmaning till sin profet. Somliga gör det för att de vill manifestera sin gudstro. Andra gör det för att det är en tradition. Några gör det för att de måste.  
 
Innebörden i orden har diskuterats. Mycket mänsklig energi har lagts ner på att tolka utsagans mening. Som om det spelar någon roll vad en krigshetsare från 700-talet fantiserar om. 

En tolkning, som kommer från en omfattande text och tolkning https://www.dixikon.se/koran-sloja/, är att det handlar om att kvinnor skall skydda sig från de gudlösa. Det handlar egentligen inte om att skydda sig från gudfruktiga män, ty de är ju gudfruktiga. Utan det handlar om att skydda sig från de gudlösa.

Jag, vi, ateister, vikingarna och andra gudlösa, är hotet mot kvinnan. Det är vi som angriper kvinnor som inte höljer sin kropp. Det är vi, som drypande av kåthet inför muslimska kvinnors hår, attackerar dem och försöker penetrera dem.

Stadium saluför således ett plagg som kvinnor behöver för att skydda sig från oss ateister.
Stadium säljer plagg som finns för att kvinnor skall kunna skydda sig från Sven-Olof Yrjö Collin.

Naturligtvis är jag förödmjukad. Ja, jag skulle kunna kalla det ärekränkning.

Därför bojkottar jag numer Stadium. Jag handlar inte i en butik som

1. Saluför symboler för kvinnoförtryck
2. Saluför medel för kvinnoförtryck
3. Utgår från att jag är en våldtäktsman

Stadium normaliserar kvinnoförtryck och hatets religion, islam.

Stadium bör lämna Sverige, ty Stadium normaliserar förtryck, i en av de mest demokratiska länder som världen känner. Stadium är inte riktigt svenskt.

​Öllsjö den 3 november 2018

Jag känner mig förhindrad att motivera min slutsats, men alla gudar och andra väsen skall veta att jag så gärna, så gärna skulle ha velat motivera min slutsats. De som slutsatsen riktar sig till, tror jag inser den utelämnade bevisföringen, även om de inte sympatiserar med den, och absolut inte accepterar dess slutsats.

Men utgångspunkten, som ger slutsatsen via bevisföringen, är att en akademisk anstalt skall göra sitt yttersta för att ge studenterna en god bildning och utbildning.

​Med den utgångspunkten, och med tigandets bevisföring i mitten, når jag följande slutsats

 
NI BORDE SKÄMMAS!
 

​Öllsjö den 2 november 2018

Akademin har haft en ideologi som har sitt ursprung i upplysningstiden, att våga tänka, att tänka fritt och att undersöka det man finner intressant. Även om det varit synpunkter på friheten att tänka, har det varit den grundläggande ideologin hos universiteten.

Men den ideologin tycks idag så försvagad att angrepp på den fria akademin numer kommer inifrån. Linköpings Universitet, som många betraktar som ett mycket bra universitet, långt från de miserabla högskolornas nivå, har idag akademiska femtekolonnare som angriper universitetens själva idé genom att kräva att universitetet inte skall lära studenter att tänka, utan att de skall indoktrineras i en ideologi så att de kan papegoja ideologin, hållbarhetsideologin. 
https://www.dn.se/debatt/repliker/storre-problem-att-utbildningar-inte-fokuserar-pa-hallbarhet/?

En liknande händelse skedde i SSU-Malmö, där den forna radikala SSU-klubben blivit infiltrerad av personer som företräder en islamistisk, totalitär ideologi. Man skulle tycka att en radikal klubb, som företräder den demokratiska socialismen, som varit statsbärande ideologi under så många år, skulle stå emot ideologiska angrepp. Därför är det desto mer överraskande, likt överraskningen från Linköpings Universitet, att det hotet kommer inifrån. Trots statsbärande ideologi, har den inte lyckats hålla stånd mot denna infiltrering.
https://www.sydsvenskan.se/2018-10-31/s-ledningen-i-malmo-kande-till-ssu-s-bittra-falangstrid-i

Inför detta kommer den fråga som ofta riktas mot demokratin, kan demokratin tolerera personer och ideologier som angriper demokratins fundament? I fallet med Linköpings Universitet, kan lektorerna som hävdar att universitet skall överge sin grundläggande idé, om den fria tanken, vara anställda på universitetet? Kan företrädarna för de totalitära islamistiska idéerna vara medlemmar i en genuint demokratisk organisation som SSU?

Frågan kan ställas mycket enklare: På vilket sätt är det meningsfullt att en förening som arbetar för vegetarisk kost, har en medlem som enbart företräder animalismens tanke, att blott kött är rätt att äta?

Svaret är det kanske något naiva, men positiva, att må bäste idé vinna. Lektorerna skall inte avskedas och islamisterna skall inte uteslutas. Istället skall de goda idéerna, den akademiska frihetens ide och demokratins ide, föras fram med kraft, i en idéernas kamp, mot doktrinära och anti-demokratiska idéer. Det är inte genom förbud som idéerna vinner, utan genom kampen.

​Sundsvall den 1 november 2018