Två personer drogs inför tinget för hets mot folkgrupp, då de lät publicera en text som innehåll orden, angående muslimer anställda på apotek:
”Problemet med muslimer på apoteken är att muslimer alltid förväntas ställa sig på sina muslimska systrar och bröders sida. Även de sekulariserade muslimerna, de som upplevs som välintegrerade och försvenskade, kommer i ett skarpt läge att vara lojala med de sina. Och skulle de vägra kan vi förvänta oss att de kommer att utsättas för starka påtryckningar från imamer, släkt och vänner:
”Stå med dina muslimska bröder och systrar annars kommer du för evigt i våra ögon att vara oren och smuts för oss!”
Kanske kommer de att hotas till livet eller till och med kastas ut från balkonger som varnande exempel för andra.” (citatet i texten saknar källa)
( https://www.ingridochmaria.se/2019/07/28/faran-med-allt-fler-muslimer-pa-apoteken-apoteksdorrarna-riskerar-att-stangas-for-oss/ )
De åtalades för hets mot folkgrupp.
Både tingsrätt och hovrätt fann att det var missaktning, men inte hets mot folkgrupp. Åtalet ogillades.
Jag finner deras hypotes intressant och faktaunderbyggd, Jag ser inte hetsen mot folkgrupp, ja, inte ens missaktningen. Deras citat, där man kan finna liknande texter i koranen och andra religiösa skrifter, pekar på att en god muslim är god, i första hand, mot andra muslimer. Därför kan det finnas en sannolik tendens till det som kvinnorna hävdar, att muslimer kommer att ge andra muslimer fördelar relativt andra vid krissituationer.
Möjligen kan man tänka sig att det kan vara en allmän tendens, att jag själv, i första hand, när jag tvingas prioritera, hjälper en person från Sverige än en från….Colombia.
Kanske deras utsaga inte är missaktning utan en sannolik utsaga, inte begränsad till muslimer, utan giltig för dem som identifierar sig som folkgrupper.
Men, må jag göra ett uttalande som kanske också drar mig inför tinget?
Min erfarenhet av en del muslimer är att de saknar respekt. Precis som högerkvinnorna, går jag på ett apotek där det står en kvinna med hijab. Hon tycks inte det minsta bry sig om min upplevelse av hennes hijab. Hon visar inte den minsta respekt för mina känslor, när jag ser en symbol för en religion som sida upp och sida ner, dömer just mig till evighetens helveteseldar. Hon saknar helt empatisk förmåga att förstå mitt obehag.
Kanske hon anser sig ha religionsfrihet, vilket för henne innebär friheten att föra ut sin religion genom synliga symboler. För henne är inte religionsfrihet, rätten att slippa ifrån religion. Speciellt en religion som önskar min pina i helvetets eldar.
Jag respekterar inte hennes val av religiös demonstration. Men jag tolererar henne, dvs jag låter henne expediera mig. Kanske delvis för att mina fria valmöjligheter är begränsade till att ta mig till ett apotek 4 km bort. Till skillnad från henne, som tar ton mot mig genom sin religiösa symbol, tar jag inte ton mot henne. Jag låter inte henne veta att jag inte respekterar henne, så som hon visar att hon inte respekterar mig. Jag kan t o m le till henne, om vi säger något som man kan le åt. Ty under den vidriga religiösa symbolen, hijaben, finns en människa. Som för visso inte respekterar mig. Men som ändock är människa.
Jag anser att jag är moraliskt mer högtstående än hon, eftersom jag inte utsätter henne för en symbol som förkunnar att jag avskyr hennes religion. Ja, jag är så högtstående moraliskt sett att jag själv har en ideologi som inte önskar henne helvetes eldar, så som hennes religion önskar mig. Min ideologi är inte som hennes ett dödshot mot folkgrupper.
Jag är moraliskt högtstående relativt apoteksföretaget, Apoteksgruppen, som väljer att utsätta sina kunder för detta obehag. Och som är så ryggradslösa att de tycks sakna princip, t ex att envar anställd må uttrycka sin religion och sin ideologi. Ty jag tror inte att jag får se, vare sig kommunisternas hammare och skära, nazisternas runa eller moderaternas M-märke på någon anställd. Apoteksgruppen är så moraliskt ryggradslös att de böjer sig för intoleransens ideologi, islam, men står emot andra ideologier.
islam är ideologin som gärna åberopar religionsfrihet som rätten att uttrycka sin religion, när de är i minoritet, medan de gärna t o m halshugger andra när de är i majoritet. islam är därför lika ryggradslösa som företaget, där de anpassar sin princip efter makten.
Må dagens domstolsbeslut innebära att vi fritt får uttrycka vårt förakt mot de ideologier som är värda vårt förakt.
Men må vi också vara goda mot människorna. Ty kampen gäller ideologin, den avskyvärda, islam, och inte muslimerna, människorna. Ty, över alla ideologier, över alla de 5200 gudar som människan uppfunnit står, inte himmelen, utan mänskligheten.
Den 28 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
”Problemet med muslimer på apoteken är att muslimer alltid förväntas ställa sig på sina muslimska systrar och bröders sida. Även de sekulariserade muslimerna, de som upplevs som välintegrerade och försvenskade, kommer i ett skarpt läge att vara lojala med de sina. Och skulle de vägra kan vi förvänta oss att de kommer att utsättas för starka påtryckningar från imamer, släkt och vänner:
”Stå med dina muslimska bröder och systrar annars kommer du för evigt i våra ögon att vara oren och smuts för oss!”
Kanske kommer de att hotas till livet eller till och med kastas ut från balkonger som varnande exempel för andra.” (citatet i texten saknar källa)
( https://www.ingridochmaria.se/2019/07/28/faran-med-allt-fler-muslimer-pa-apoteken-apoteksdorrarna-riskerar-att-stangas-for-oss/ )
De åtalades för hets mot folkgrupp.
Både tingsrätt och hovrätt fann att det var missaktning, men inte hets mot folkgrupp. Åtalet ogillades.
Jag finner deras hypotes intressant och faktaunderbyggd, Jag ser inte hetsen mot folkgrupp, ja, inte ens missaktningen. Deras citat, där man kan finna liknande texter i koranen och andra religiösa skrifter, pekar på att en god muslim är god, i första hand, mot andra muslimer. Därför kan det finnas en sannolik tendens till det som kvinnorna hävdar, att muslimer kommer att ge andra muslimer fördelar relativt andra vid krissituationer.
Möjligen kan man tänka sig att det kan vara en allmän tendens, att jag själv, i första hand, när jag tvingas prioritera, hjälper en person från Sverige än en från….Colombia.
Kanske deras utsaga inte är missaktning utan en sannolik utsaga, inte begränsad till muslimer, utan giltig för dem som identifierar sig som folkgrupper.
Men, må jag göra ett uttalande som kanske också drar mig inför tinget?
Min erfarenhet av en del muslimer är att de saknar respekt. Precis som högerkvinnorna, går jag på ett apotek där det står en kvinna med hijab. Hon tycks inte det minsta bry sig om min upplevelse av hennes hijab. Hon visar inte den minsta respekt för mina känslor, när jag ser en symbol för en religion som sida upp och sida ner, dömer just mig till evighetens helveteseldar. Hon saknar helt empatisk förmåga att förstå mitt obehag.
Kanske hon anser sig ha religionsfrihet, vilket för henne innebär friheten att föra ut sin religion genom synliga symboler. För henne är inte religionsfrihet, rätten att slippa ifrån religion. Speciellt en religion som önskar min pina i helvetets eldar.
Jag respekterar inte hennes val av religiös demonstration. Men jag tolererar henne, dvs jag låter henne expediera mig. Kanske delvis för att mina fria valmöjligheter är begränsade till att ta mig till ett apotek 4 km bort. Till skillnad från henne, som tar ton mot mig genom sin religiösa symbol, tar jag inte ton mot henne. Jag låter inte henne veta att jag inte respekterar henne, så som hon visar att hon inte respekterar mig. Jag kan t o m le till henne, om vi säger något som man kan le åt. Ty under den vidriga religiösa symbolen, hijaben, finns en människa. Som för visso inte respekterar mig. Men som ändock är människa.
Jag anser att jag är moraliskt mer högtstående än hon, eftersom jag inte utsätter henne för en symbol som förkunnar att jag avskyr hennes religion. Ja, jag är så högtstående moraliskt sett att jag själv har en ideologi som inte önskar henne helvetes eldar, så som hennes religion önskar mig. Min ideologi är inte som hennes ett dödshot mot folkgrupper.
Jag är moraliskt högtstående relativt apoteksföretaget, Apoteksgruppen, som väljer att utsätta sina kunder för detta obehag. Och som är så ryggradslösa att de tycks sakna princip, t ex att envar anställd må uttrycka sin religion och sin ideologi. Ty jag tror inte att jag får se, vare sig kommunisternas hammare och skära, nazisternas runa eller moderaternas M-märke på någon anställd. Apoteksgruppen är så moraliskt ryggradslös att de böjer sig för intoleransens ideologi, islam, men står emot andra ideologier.
islam är ideologin som gärna åberopar religionsfrihet som rätten att uttrycka sin religion, när de är i minoritet, medan de gärna t o m halshugger andra när de är i majoritet. islam är därför lika ryggradslösa som företaget, där de anpassar sin princip efter makten.
Må dagens domstolsbeslut innebära att vi fritt får uttrycka vårt förakt mot de ideologier som är värda vårt förakt.
Men må vi också vara goda mot människorna. Ty kampen gäller ideologin, den avskyvärda, islam, och inte muslimerna, människorna. Ty, över alla ideologier, över alla de 5200 gudar som människan uppfunnit står, inte himmelen, utan mänskligheten.
Den 28 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
