Vid första besöket fick han min specialrätt, en spagettirätt, med en speciell variant av sås, bl a med malet griskött. Efteråt berättade han skrattande att han var jude och därför egentligen inte fick äta griskött. Vi bättrade oss vid nästa tillfälle och serverade en rätt som bl a hade räkor. Efter middagen skrattade han igen, ja, han och vi skrattade mycket tillsammans, och sade att även räkor är orena djur för judar. Men, tillade han, för honom var det viktigare att ha roligt i goda vänners lag, än att följa sin religions regler. Och, tillade han, för övrigt, oaktat vad vi gjorde skulle maten vara oren p g a att husgeråden enligt hans regler var orena.
Han visade en mänsklig tolerans där han föredrog mänsklig gemenskap framför regelföljande. Reglerna följde han och njöt han när de inte påverkade viktig gemenskap.
Idag finns det två grupper i min livsvärld som visar intolerans. (ja, det finns fler men det är dessa jag tar upp).
Bjuder du en människa som du vet är vegetarian lagar du antingen till en vegetarisk rätt till alla, eller så gör du en vegetarisk sidorätt. Skulle du däremot bli bjuden på middag till vegetarianen så har den inte tillagat en animalisk rätt för dig, varken som rätt till alla, eller som sidorätt. Ty, medan du är och antas vara tolerant gentemot vegetarianen, så är inte och förväntas inte vegetarianen vara tolerant mot din matvana.
Vegetarianer har en tendens att vara intoleranta.
Denna intolerans delar de med en annan grupp, muslimer. Många muslimer anser att deras avbildningsförbud avseende avbildande av deras profet skall gälla alla, även icke-muslimer. Muslimer anser att deras krav på att deras kvinnor skall täcka håret skall accepteras, oaktat om det strider mot den inhemska kulturen och traditionen, t ex på arbetsplatser. Däremot kräver de inte att icke-muslimernas kvinnor skyler sitt hår. Muslimer serveras icke-alkoholhaltiga drycker när de är på besök, medan de inte erbjuder alkoholhaltiga drycker när de får besök.
Muslimer har en tendens att vara intoleranta.
Vad är det i det vegetariska och i det muslimska som gör dem intoleranta, och vad är det i, låt oss kalla det, majoritetssamhället som ger tolerans?
Först kan vi notera att det inte är majoritetsamhällets tolerans mot de förfördelade, som ofta kan visas. Ty toleransen är ju inte ömsesidig, varför, om man skulle tänka i termer av exploatering, så är det de intoleranta som är de exploaterande, eftersom de kräver och får, men ger inte tolerans.
Kan det därför vara det motsatta, dvs att de intoleranta har sanningen och makten i sin hand och därför kan utöva sin intolerans?
Vegetarianer har mycket som talar för deras agerande. Det är sant att det är grymt att hålla djur vid liv för att sedan slakta dem, där slaktningen inte sällan sker på ett sätt som inte är värdigt enligt mänskliga normer. Det är också sant att djurhållning till stora delar är mindre födoffektivt, dvs att den föda som djuren äter, hade människan kunnat äta utan att det tog omvägen via djuret. Däremot finns det en del inslag där djuret är födoeffektivt, dvs kan tillgodogöra sig föda som vi inte kan tillgodogöra oss och transformera det till mänsklig föda. Vegetarianer kan därför, i dessa hållbarhetstider, hävda att det är mer rätt att äta vegetariskt än animaliskt, varför deras hållning skall tolereras mer än den animaliska.
Muslimer hävdar också att de har sanningen i sin hand. De är ju utövare av den sista och fullkomliga religionen. De kräver därför egentligen inte tolerans utan hävdar underkastelse under det perfekta, det absolut sanna.
Men de har, trots sin perfektion, inte mycket som talar för dem. Muslimska samhällen är sällan mänskliga. De är oftare fyllda med fattigdom och förtryck. När muslimer flyr, tenderar de att vända sina muslimska samhällen ryggen genom att fly till profana länder, som Sverige, Frankrike och Tyskland. Muslimer kan därför inte hävda att deras hållning är förmer än den profana.
Snarare, utifrån hur jag resonerade avseende vegetarianer, är det så att de profana kan hävda att deras hållning är förmer än den muslimska. De profana skulle kunna hävda att det finns inget skäl att ha tolerans mot muslimer, medan muslimer har skäl att tolerera majoritetssamhället, eftersom det är mer sant och riktigt.
Det synes därför finnas skäl att tolerera vegetarianernas intolerans, eftersom de har mer rätt i sin hållning, medan det finns skäl att vara intoleranta mot muslimers intolerans eftersom de har mer fel i sin hållning.
Till detta kommer misstanken att en del av toleransen gentemot muslimer döljer rädslan för det muslimska våldet. Att ingen ritar en ny rondellhund med profetens huvud är till icke ringa del ett uttryck för den potentielle konstnärens intresse att behålla livet och inte bli en jagad hund, likt Lars Vilks. Muslimerna har vad vegetarianerna saknar, ett våldskapital som innebär att det som kan se ut som tolerans är rädsla.
Man kan således hävda att vegetarianerna har viss grund för sin intolerans och vi har skäl för vår tolerans, medan muslimerna saknar grund för sin intolerans, annat än genom sitt hot om våld, och vi andra därför saknar skäl till tolerans.
Den 16 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
Han visade en mänsklig tolerans där han föredrog mänsklig gemenskap framför regelföljande. Reglerna följde han och njöt han när de inte påverkade viktig gemenskap.
Idag finns det två grupper i min livsvärld som visar intolerans. (ja, det finns fler men det är dessa jag tar upp).
Bjuder du en människa som du vet är vegetarian lagar du antingen till en vegetarisk rätt till alla, eller så gör du en vegetarisk sidorätt. Skulle du däremot bli bjuden på middag till vegetarianen så har den inte tillagat en animalisk rätt för dig, varken som rätt till alla, eller som sidorätt. Ty, medan du är och antas vara tolerant gentemot vegetarianen, så är inte och förväntas inte vegetarianen vara tolerant mot din matvana.
Vegetarianer har en tendens att vara intoleranta.
Denna intolerans delar de med en annan grupp, muslimer. Många muslimer anser att deras avbildningsförbud avseende avbildande av deras profet skall gälla alla, även icke-muslimer. Muslimer anser att deras krav på att deras kvinnor skall täcka håret skall accepteras, oaktat om det strider mot den inhemska kulturen och traditionen, t ex på arbetsplatser. Däremot kräver de inte att icke-muslimernas kvinnor skyler sitt hår. Muslimer serveras icke-alkoholhaltiga drycker när de är på besök, medan de inte erbjuder alkoholhaltiga drycker när de får besök.
Muslimer har en tendens att vara intoleranta.
Vad är det i det vegetariska och i det muslimska som gör dem intoleranta, och vad är det i, låt oss kalla det, majoritetssamhället som ger tolerans?
Först kan vi notera att det inte är majoritetsamhällets tolerans mot de förfördelade, som ofta kan visas. Ty toleransen är ju inte ömsesidig, varför, om man skulle tänka i termer av exploatering, så är det de intoleranta som är de exploaterande, eftersom de kräver och får, men ger inte tolerans.
Kan det därför vara det motsatta, dvs att de intoleranta har sanningen och makten i sin hand och därför kan utöva sin intolerans?
Vegetarianer har mycket som talar för deras agerande. Det är sant att det är grymt att hålla djur vid liv för att sedan slakta dem, där slaktningen inte sällan sker på ett sätt som inte är värdigt enligt mänskliga normer. Det är också sant att djurhållning till stora delar är mindre födoffektivt, dvs att den föda som djuren äter, hade människan kunnat äta utan att det tog omvägen via djuret. Däremot finns det en del inslag där djuret är födoeffektivt, dvs kan tillgodogöra sig föda som vi inte kan tillgodogöra oss och transformera det till mänsklig föda. Vegetarianer kan därför, i dessa hållbarhetstider, hävda att det är mer rätt att äta vegetariskt än animaliskt, varför deras hållning skall tolereras mer än den animaliska.
Muslimer hävdar också att de har sanningen i sin hand. De är ju utövare av den sista och fullkomliga religionen. De kräver därför egentligen inte tolerans utan hävdar underkastelse under det perfekta, det absolut sanna.
Men de har, trots sin perfektion, inte mycket som talar för dem. Muslimska samhällen är sällan mänskliga. De är oftare fyllda med fattigdom och förtryck. När muslimer flyr, tenderar de att vända sina muslimska samhällen ryggen genom att fly till profana länder, som Sverige, Frankrike och Tyskland. Muslimer kan därför inte hävda att deras hållning är förmer än den profana.
Snarare, utifrån hur jag resonerade avseende vegetarianer, är det så att de profana kan hävda att deras hållning är förmer än den muslimska. De profana skulle kunna hävda att det finns inget skäl att ha tolerans mot muslimer, medan muslimer har skäl att tolerera majoritetssamhället, eftersom det är mer sant och riktigt.
Det synes därför finnas skäl att tolerera vegetarianernas intolerans, eftersom de har mer rätt i sin hållning, medan det finns skäl att vara intoleranta mot muslimers intolerans eftersom de har mer fel i sin hållning.
Till detta kommer misstanken att en del av toleransen gentemot muslimer döljer rädslan för det muslimska våldet. Att ingen ritar en ny rondellhund med profetens huvud är till icke ringa del ett uttryck för den potentielle konstnärens intresse att behålla livet och inte bli en jagad hund, likt Lars Vilks. Muslimerna har vad vegetarianerna saknar, ett våldskapital som innebär att det som kan se ut som tolerans är rädsla.
Man kan således hävda att vegetarianerna har viss grund för sin intolerans och vi har skäl för vår tolerans, medan muslimerna saknar grund för sin intolerans, annat än genom sitt hot om våld, och vi andra därför saknar skäl till tolerans.
Den 16 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
