Idag skall jag fortsätta på den väg jag slog in på igår. Företagsekonomi har gått från boken, via artikeln, dess publicering, och numer dess publicering i rangordnade journaler. Där jag tror att framtiden ligger i att vi kommer att betona citeringar.
Citering innebär att en artikel finns omnämnd i en referenslista, och sannolikt därmed också åberopas inne i artikeln. Citering innebär förvisso inte att artikeln har blivit läst. Men det innebär att den funnits relevant att nämnas i ett sammanhang, kanske för dess resultat eller en tanke i artikeln, kanske som föredöme eller som avskräckande exempel. I somliga fall citeras en artikel eftersom det är tradition att citera den. Det sägs ju att det finns ett verk som har högst traditionsindex i samhällsvetenskapen, dvs indexet som beräknas ’Antal citeringar av verket/ antal personer som läst verket’. Det lär vara ’Kapitalet, av den tyske nationalekonomen Karl Marx. Alla citerar, men ett fåtal läser.
Vad säger då citeringar? Utifrån min egen skörd av citerade artiklar blir jag först nedstämd. Min främst citerade artikel, som jag knappt deltog i, har 433 citeringar. Den är inte märkvärdig teoretiskt eller objektmässigt. Däremot är det empiriska objektet originellt, ty det var bland de första artiklarna som uppmärksammade det objektet. Men vad som främst skett med den artikeln tycks vara att den blivit en sorts tradition att referera till, när man skriver i området.
Jag har två artiklar med cirka 200 citeringar. De är starkare teoretiskt, men har skakig empiri. De är dock publicerade i goda journaler, och har USA-författare som första namn.
Därefter kommer två artiklar, med 140 och 179 citeringar. De tycker jag är originella i teori, och därför med ett distinkt kunskapsbidrag. De är också publicerade i två goda journaler. Men, när jag ibland ser vad som citeras, är det inte teorin, det som jag anser är bidraget, utan främst den empiriska analysens resultat.
Längst ner på citeringarna finns en artikel med 8 citeringar, som med teori och empirisk analys, angriper den dominerande teorin i området. Och längst ner finns en artikel med 5 citeringar, som jag anser vara min mest originella artikel. En etisk analys av aktiebolagets konstitution. I dessa tider av bolagsstyrning och total dominans av aktiebolag, värderas en etisk kritik av aktiebolaget med 5 citeringar.
Jag kan därför rekommendera mina doktorander att, om ni vill ha citeringar, hitta ett outforskat empiriskt objekt, men som ligger nära det som kommer att få mycket uppmärksamhet. Det är dock en riskfylld satsning eftersom det är svårt att förutsäga vad som kommer att få uppmärksamhet.
Nästa rekommendation är därför en med mycket låg risk: Gör artiklar med betydande amerikanska forskare. Det ger dig osvikligen citeringar.
Därefter, en rekommendation med något större risk: Försök gör något originellt inom en etablerad tradition. Det är den mest arbetsamma strategin för citeringar, men är samtidigt den mest individuellt belönande.
Slutligen, en rekommendation för avhållsamhet: Avhåll dig från att göra djupt kontroversiella artiklar, som stöter sig med det allmänt vedertagna. Det är nästan omöjligt att få publicerat, men har du tur, lyckas du. Dock får du inga citeringar.
Citeringar är därför ett mycket trubbigt verktyg för att värdera en enskild publikations kvalité. Däremot anser jag att det är ett fullgott verktyg, bland flera, för att bedöma en enskild forskares kvalité.
Jag har idag 2200 citeringar totalt, med 32 publikationer som har 10 eller fler citeringar. Det visar att jag förvisso inte är duktig som forskare, då jag tycker att en duktig forskare i mitt fält borde ha 10 000 citeringar efter 30 års verksamhet. Men jag är medioker, vilket förhoppningsvis kan anses vara acceptabelt. Om jag har en ursäkt, så är det att jag levt under transformeringens tid, från boken och det Blåa Rummets eviga seminarieältande, till den publicerade artikeln, och numer, till den citerade artikeln. Under de 30 år jag varit verksam som presenterande forskare, från min disputation 1990, till idag 2020, har jag i genomsnitt fått 73 citeringar per år. Om du är yngre än mig, och önskar vara minst medioker, då bör du ha fler citeringar per år.
Citeringar är således ett alltför trubbigt verktyg för att bedöma en individuell publicering, men är ett godtagbart verktyg, bland andra, för att bedöma en individuell forskare.
Öllsjö den 8 april 2020