I ett totalitärt samhälle försöker staten se och höra allt. Man har angivare överallt, som fångar upp vad människor säger och skriver. Man har avlyssning av telefoner och i hemmet, för att fånga varje uttryck som kan hota staten. Staten vill vara säker på att ingen uttalar något som kan undergräva staten.
Stasi, Östtysklands ministerium för statssäkerhet, var beryktat för sina raffinerade metoder att ha uppsikt över vad människor skrev och sade. Stasi är representanten för det totalitära samhället.
Men det finns något som är än värre. Det finns en repression som är än mer omfattande. Ty Stasi kunde blott fånga individers utsagor. De kunde inte fånga människors tankar.
De totalitära religionerna, judendom, kristendom och islam, har däremot denna repressiva kraft. I dessa religion är det inte bara så att deras gud hör vad människan säger och ser vad de gör, utan den uppfattar också tankarna. Deras gud sitter i bröstet på människan och avlyssnar ljud och tankar.
Stasi var grymma då de var kända för att hämta folk till förhör vid opassande tider. Men de var tydliga, ty de kom med stöveltramp, vilket kunde förnimmas av alla.
Religionerna utövar en betydligt mer subtil och hemsk repression. Hos dem kan man förvisso tänka en förbjuden tanke, man kan t o m häda, men inget tycks ske. Det kan förefalla som om man undkommit gudens dom. Men i slutet av jordelivet finns döden, och när döden inträffat kommer första gallringen, de som skall till himlen och de som skall till helvetet. Då drar guden upp den där handlingen man gjorde men också den där tanken man tänkte och dömer en till helvetets aldrig sinande eldar. Stasi hade en tydlighet i sin repression, medan guden är otydlig. Men den är obeveklig. En hädisk tanke får man betala vid yttersta dagen. Man undkommer aldrig guden, ty den läser även tankarna.
Religionens repression är också synnerligen kostnadseffektiv. Det är ju individen själv, med sina egna kostnader, som övervakar sig själv, sina utsagor och tankar. Stasi fick allt ha anställt folk, eller avlönade informatörer, för att få veta.
I en sak är Stasi och religionerna lika. Bägge beskattar de människorna som de förtrycker. Stasi fick medel från statskassan, ytterst skatter som folk erlagt. Kyrkorna beskattar sina medlemmar. Folk avstår en del pengar för att, i Stasis fall, betala angivare, och i kyrkornas fall, att ha präster och imamer som upplyser de betalande att gud ser och hör allt.
Jag vill leva i ett samhälle där jag får säga, tycka och tänka vad jag vill. Det samhället har vi inte helt idag i Sverige, men Sverige ligger nära. I andra hand skulle jag välja Stasiland, ty där får jag tänka vad jag vill. Längst ner, och må gud se till att jag aldrig hamnar där, vill jag ha en gud som hör mina tankar.
Den 29 oktober 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Stasi, Östtysklands ministerium för statssäkerhet, var beryktat för sina raffinerade metoder att ha uppsikt över vad människor skrev och sade. Stasi är representanten för det totalitära samhället.
Men det finns något som är än värre. Det finns en repression som är än mer omfattande. Ty Stasi kunde blott fånga individers utsagor. De kunde inte fånga människors tankar.
De totalitära religionerna, judendom, kristendom och islam, har däremot denna repressiva kraft. I dessa religion är det inte bara så att deras gud hör vad människan säger och ser vad de gör, utan den uppfattar också tankarna. Deras gud sitter i bröstet på människan och avlyssnar ljud och tankar.
Stasi var grymma då de var kända för att hämta folk till förhör vid opassande tider. Men de var tydliga, ty de kom med stöveltramp, vilket kunde förnimmas av alla.
Religionerna utövar en betydligt mer subtil och hemsk repression. Hos dem kan man förvisso tänka en förbjuden tanke, man kan t o m häda, men inget tycks ske. Det kan förefalla som om man undkommit gudens dom. Men i slutet av jordelivet finns döden, och när döden inträffat kommer första gallringen, de som skall till himlen och de som skall till helvetet. Då drar guden upp den där handlingen man gjorde men också den där tanken man tänkte och dömer en till helvetets aldrig sinande eldar. Stasi hade en tydlighet i sin repression, medan guden är otydlig. Men den är obeveklig. En hädisk tanke får man betala vid yttersta dagen. Man undkommer aldrig guden, ty den läser även tankarna.
Religionens repression är också synnerligen kostnadseffektiv. Det är ju individen själv, med sina egna kostnader, som övervakar sig själv, sina utsagor och tankar. Stasi fick allt ha anställt folk, eller avlönade informatörer, för att få veta.
I en sak är Stasi och religionerna lika. Bägge beskattar de människorna som de förtrycker. Stasi fick medel från statskassan, ytterst skatter som folk erlagt. Kyrkorna beskattar sina medlemmar. Folk avstår en del pengar för att, i Stasis fall, betala angivare, och i kyrkornas fall, att ha präster och imamer som upplyser de betalande att gud ser och hör allt.
Jag vill leva i ett samhälle där jag får säga, tycka och tänka vad jag vill. Det samhället har vi inte helt idag i Sverige, men Sverige ligger nära. I andra hand skulle jag välja Stasiland, ty där får jag tänka vad jag vill. Längst ner, och må gud se till att jag aldrig hamnar där, vill jag ha en gud som hör mina tankar.
Den 29 oktober 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
