Vem är offer i följande situationer?
På marken ligger en plånbok. En person tar upp den, finner att den rymmer mycket sedlar. Personen anser att den är behövande, varför den lägger beslag på plånboken istället för att lämna in den till polisen.
Onekligen har den fyllda plånboken stimulerat personens ha-behov och gjort den till en tjuv. Personen blev offer för sitt ha-begär och, genom begäret stimulerades alternativt tvingades personen att bli tjuv. Personen blev ett offer.
En man ser en oerhört utmanande klädd kvinna. Han blir övertagen av sina drifter och tilltvingar sig ett samlag med den utmanande kvinnan. Kvinnans klädsel stimulerade, alternativt tvingade mannen att ge efter för sitt begär och begick en våldtäkt. Han blev offer för kombinationen av sina begär och kvinnans inbjudande klädsel. Mannen blev ett offer.
En folkgrupp ser hur en man bränner en bok som gruppen håller för helig. Brännandet stimulerar, alternativt tvingar folkgruppen till att agera, med hot om våld och t o m med våld mot bokbrännaren, för att befria sig och sin heliga bok från det som de, i sina själar, ser som ett övergrepp mot deras världsåskådning. Mannens brännande gör folkgruppen till ett offer.
Frågan är vem som är offer. Är det tjuven, våldtäktsmannen, folkgruppen som är offer, eller är det ägaren av plånboken, kvinnan och bokbrännaren?
Det paradoxala är att det svenska etablissemanget sannolikt skulle se plånbokens ägare och kvinnan som offer, medan folkgruppen i den tredje situationen är offret.
I alla tre fall ger personer efter för en personlig böjelse. Man skulle kunna begära att personerna skulle agera civilisatoriskt och inte ge efter för sina personliga böjelser. Tjuven, våldtäktsmannen och folkgruppen skulle inte ge efter för sin böjelse att ta plånboken, begå våldtäkten eller hota bokbrännaren. Låt ägaren med plånboken få tillbaka sin plånbok, låt kvinnan gå klädd som den vill och låt bokbrännaren göra sin demonstration.
Stölden, våldtäkten och hotet mot bokbrännaren är alla barbariska personliga reaktioner på en böjelse som inte är legitim i ett civilisatoriskt samhälle.
I min värld är ägaren till plånboken, kvinnan och bokbrännaren offer.
Den 15 augusti 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
På marken ligger en plånbok. En person tar upp den, finner att den rymmer mycket sedlar. Personen anser att den är behövande, varför den lägger beslag på plånboken istället för att lämna in den till polisen.
Onekligen har den fyllda plånboken stimulerat personens ha-behov och gjort den till en tjuv. Personen blev offer för sitt ha-begär och, genom begäret stimulerades alternativt tvingades personen att bli tjuv. Personen blev ett offer.
En man ser en oerhört utmanande klädd kvinna. Han blir övertagen av sina drifter och tilltvingar sig ett samlag med den utmanande kvinnan. Kvinnans klädsel stimulerade, alternativt tvingade mannen att ge efter för sitt begär och begick en våldtäkt. Han blev offer för kombinationen av sina begär och kvinnans inbjudande klädsel. Mannen blev ett offer.
En folkgrupp ser hur en man bränner en bok som gruppen håller för helig. Brännandet stimulerar, alternativt tvingar folkgruppen till att agera, med hot om våld och t o m med våld mot bokbrännaren, för att befria sig och sin heliga bok från det som de, i sina själar, ser som ett övergrepp mot deras världsåskådning. Mannens brännande gör folkgruppen till ett offer.
Frågan är vem som är offer. Är det tjuven, våldtäktsmannen, folkgruppen som är offer, eller är det ägaren av plånboken, kvinnan och bokbrännaren?
Det paradoxala är att det svenska etablissemanget sannolikt skulle se plånbokens ägare och kvinnan som offer, medan folkgruppen i den tredje situationen är offret.
I alla tre fall ger personer efter för en personlig böjelse. Man skulle kunna begära att personerna skulle agera civilisatoriskt och inte ge efter för sina personliga böjelser. Tjuven, våldtäktsmannen och folkgruppen skulle inte ge efter för sin böjelse att ta plånboken, begå våldtäkten eller hota bokbrännaren. Låt ägaren med plånboken få tillbaka sin plånbok, låt kvinnan gå klädd som den vill och låt bokbrännaren göra sin demonstration.
Stölden, våldtäkten och hotet mot bokbrännaren är alla barbariska personliga reaktioner på en böjelse som inte är legitim i ett civilisatoriskt samhälle.
I min värld är ägaren till plånboken, kvinnan och bokbrännaren offer.
Den 15 augusti 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
