(https://www.svd.se/stadning-ar-ett-fulfinger-mot-prestationshetsen )
Forskaren är en kvinna, vilket möjligen förklarar val av forskningsobjekt. Det är förvisso intressant med studier av den typen av mänsklig aktivitet. Det hade varit än mer intressant, och hade uppenbarat än mer av genusaspekter, om hen (se, nu har jag tagit bort den könsliga fördomen) hade jämfört denna aktivitet, som riktigt nog betecknas som kvinnlig, med en liknande aktivitet som betraktas som manlig. Det är ju svårt att hävda att ett fenomen har en tyngdpunkt i ena ytterligheten på en skala, om man inte beskriver skalan, vilket lättast görs genom att ta den andra ytterligheten.
Som ekonom skulle jag kalla städning för reproduktivt, dvs det återställer för att möjliggöra produktion. Städning är en reproduktiv aktivitet. När jag kommer till föreläsningssalen på morgonen är golvet rent, borden står i ordning och tavlan är ren. En viktig förutsättning för en lyckad föreläsning, en ren och ordnad föreläsningssal, finns för handen.
En liknande reproduktiv syssla, men manligt indränkt, är gräsklippning. I mitt villakvarter ser jag oftast männen gå bakom gräsklipparen. Sällan jag ser en kvinna klippa gräs. Att gå bakom gräsklipparen är så enformigt, att man känner sig som den där buffeln som går runt, runt, för att pumpa upp vatten från källan. Ingen utmaning, förutom när det finns en komplicerad uppsättning av buskar man skall ta sig runt. I övrigt är det bara att enfaldigt gå bakom maskinen.
Nu kanske du förfaller till feministens fnysande och hävdar att så fort en man skall göra något, själva förutsättningen för att en man skall göra något, är att en maskin används. Och att maskinen skall bullra och vara lite farlig.
Själv har jag en John Deere-gräsklippare. Det kommer från en tidig prägling jag blev utsatt för. Född på landet, fick jag som liten pojke snabbt uppfattningen att det finns två typer av traktorer, de riktiga, dvs de gröna John Deree, samt de övriga. När en ny gräsklippare skulle köpas, fick jag ett tips av en kompis att det var extrapris på just John Deere-gräsklippare. Därför kan jag fördra gräsklippningens monotoni aningen mer, p g a att bakom John Deere-gräsklipparen går den lille pojken och har nästan realiserat sin dröm, en John Deere-traktor.
Men det är inte korrekt att peka på maskinen. Städning försiggår i stor utsträckning med hjälp av en dammsugare. Skillnaden är möjligen att medan jag förbannar buskarna, som står i vägen, förbannar jag dammsugaren, som fastnar på sin egen sladd eller på mattkanten.
Nu kan du anföra att den moderne mannen har låtit utveckla en maskin som befriar honom från gräsklippningens monotoni. Idag finns det robotgräsklipper som 24 timmar om dagen planlöst driver omkring på gräsmattan och klipper, vare sig det behövs eller ej. Mannens strikta planläggning av gräsklippningen, för att minimera tidsåtgången och för att få en snyggt klippt mönster, har ersatts av en urbota dum maskin som planlöst driver omkring på gräsmattan och slösar med el genom att klippa där det redan är klippt.
Men idag finns också robotdammsugare, som lika planlöst, med samma elslöseri, driver omkring i huset och suger upp damm och lättare skräp.
Om det finns en könslig dimension skulle jag vilja lägga den på resultatets synlighet. Jag låter gräset växa, med hänvisning till att jag är upptagen med viktigare aktiviteter, så att gräsmattan synligt är överväxt, varför en klippning skapar en gräsmatta som synligt blivit klippt. Efteråt kan jag stå och se det synliga resultatet av min möda. Män drivs av aktiviteters synlighet. Kanske därför vi tycker så mycket om att riva och förstöra saker. Aktivitetens resultat blir så oerhört synligt.
Likadant med städning. Om vi män städar beror det på att det är smutsigt. När vi städat har det blivit rent. När kvinnor städar är det rent. Det blir aldrig smutsigt, utan det är rent. Mäns städaktivitet leder till att det blir rent. Kvinnor upprätthåller det rena med sin städning.
Tydligast tror jag detta kommer fram i den tredje repetitiva, underhållande, reproduktiva hushållsaktiviteten, som också är en kvinnlig aktivitet. Tvätten. Men den är än värre för oss män, ty dess resultat läggs undan, göms i garderober. Allt detta arbete, som göms i garderoben. Som gör att vi på ett självklart sätt har rena kläder. Det smutsiga, det som skall omvandlas, göms i källarens tvättrum eller i tvättkorgen på toaletten. Tvätt är det osynliga arbetet.
Det är således inte så mycket det rent reproduktiva, det repetitiva, som är det könsligt laddade. Det är synligheten av den reproduktiva aktiviteten.
Och när jag nu skrivit detta, har jag noterat en ordlig genusdimension. Jag skrev ordet ’syssla’ ett par gånger, men suddade ut ordet och ersatte det med ’aktivitet’. Ty i ekonomens produktion och reproduktion finns inte ’syssla’ utan ’aktivitet’. Ändock skulle sannolikt få ha reagerat om jag skrivit ’hushållssyssla’. Se där, en reduktion av betydelsen av hushållsarbetet, ty aktivitet är aktivt, görande, reproducerande, medan syssla är ett pysslande, lite småfixande, en aktivitet så liten och betydelselös att den reduceras från en aktivitet till en syssla.
Den aktive mannen utför sin gräsklippningsaktivitet, medan kvinnan utför sin städsyssla.
Nog behövs genusstudier alltid. Imorgon skall jag visa på ett annat exempel på vårt behov av genusstudier.
Öllsjö den 9 oktober 2018