(https://www.svd.se/a/wArPgL/jenny-nordberg-elon-musk-ar-ny-donald-trump ).
Var kommer denna hudfärgsidentifiering från? På vilket sätt är det troligt att på internet, där man faktiskt sällan ser den andre, kommer de homogeniseringstendenser fram, som vi människor har, t ex utifrån yttre attribut som kön och hudfärg? Eller så har vita män en överdrivet sug efter Twitter, medan andra folkgrupper, t ex vita kvinnor eller svarta män, inte har det suget. Vad i hudens pigmentering gör i så fall de vita männen mer benägna till Twitter?
I en artikel om brottslighet i USA, och utifrån en svensk avhandlings intressanta förklaring, skriver artikelförfattaren Tomas Dur Fläckman ” 6,5 procent av USA:s befolkning utgörs av svarta män, men 40 procent av internerna.” I ingressen står det: ”Hur ska man förstå överrepresentationen av afroamerikaner i USA:s fängelser?”
(https://vi.se/artikel/sNpPzzvp-a0j2LRwp-d86e4 )
Den folkkategori som tidigare i Sverige kallades neger, sannolikt p g a att det var benämningen i USA och inte drog sin betydelse från t ex spanskans ord för svart, negro, får nu två namn, ett som pekar på deras pigmentering, svart, trots att brunt sannolikt anger deras pigmentering bättre, och ett som pekar på deras förfäders ursprung, Afrika.
Man kan hävda att män begår våldtäkter. Sett till frekvensen är män kraftigt överrepresenterade. Vi män som inte begår våldtäkter tycker självfallet inte om den generaliseringen. Men förutom att frekvensen visar på det, går det att förklara frekvensen med hänvisning till just egenskapen att vara man.
Det kan vara så att frekvensen av män med vit, eller snarare skär hudfärg, är överrepresenterad på twitter och det är onekligen så att färgen brun är överrepresenterade i fängelserna.
Men till skillnad från teorin som kan förklara mäns benägenhet till våldtäkt, finns ingen teori som kan dra ett samband mellan hudpigment och twitterbenägenhet eller brott. Möjligen i det senare fallet, men inte beroende på bäraren av pigmentet, utan den som ser pigmentet, dvs att polisen och rättssystemet är effektivare att fånga bruna brottslingar än gula, vita, rosa och röda brottslingar.
I Sverige används pigmenteringen när det gäller att beskriva twitterhat, men pigmenteringen används inte, ja den är t o m stigmatiserad att använda när det gäller brott i Sverige, men inte när svenskar skriver om brott i USA. På brottets bana i Sverige finns inte ens kultur som förklaring, utan blott det som kallas socio-ekonomiska faktorer.
Att rasistiska, amerikanska uttryck blivit så accepterade i Sverige är olyckligt, ty som med alla fördomar, skapas känslan av en snabb förklaring, men förklaringen är så urbota dumt fördomsfull, att den borde vara hänvisad till samhällets intellektuella kloaker t ex till Twitter, och inte förekomma i delvis statsfinansierad media
Den 3 december 2022
Sven-Olof Yrjö Collin