Ett hus som man äger beskattas två gånger. Under tiden man bor där får man betala en skatt som med dagens nyspråk kallas fastighetsavgift. När man säljer huset och i den mån man gör vinst på sitt innehav, får man betala skatt på vinsten. Således, ett hus, som oftast är ett hem, beskattas under innehavet och vid försäljning.
Sparar du pengar på banken betalar du inte skatt på innehavet, inte ens en avgift. Däremot betalar du skatt på avkastningen, dvs du betalar skatt på den ränta du får på innehavet.
Sparar du pengar i aktier sker beskattningen på två sätt. Har du aktier i vanlig depå utgår ingen skatt på innehavet. Däremot, i den mån du gör vinst, betalar du skatt på vinsten. Har du aktierna på ett Investeringssparkonto (ISK) betalar du ingen skatt på vinsten, men på innehavet.
Sparande och spekulation är således blott beskattat en gång, antingen som innehav eller på vinsten, medan fastigheten, som oftast är den varma härd man vilar sig i, är dubbelt beskattad, både innehav och vid vinst.
Varför beskattas människors hem dubbelt, medan deras sparande/spekulation endast beskattas en gång?
En förklaring till husbeskattningen är att det är en tillgång som är svår att gömma och att det är en tillgång som svårligen kan förflyttas, t ex till ett annat land, som däremot sparande och aktiespekulation kan göra.
Men att beskatta en tillgång som inte i sig genererar inkomst kan te sig orimligt ty tanken borde vara att man beskattas utifrån bärkraft, där inkomsten är det som främst ger bärighet. Men bärkraft är sannerligen inte en princip för beskattning, ty då hade vi inte haft moms, dvs skatt på konsumtion. Att jag köper ett bröd och en liter mjölk är inte uttryck för att jag har bärkraft, utan för att jag behöver äta.
Å andra sidan kan man anföra ett stimulansargument när det gäller skatt på tillgångar. Måste man betala skatt för en tillgång, t ex om man har förmögenhetsskatt, ger man egendomsinnehavaren incitament att skapa en inkomst av sin tillgång. Den som inte klarar av det arbetet, att förränta sin tillgång, får börja tulla på tillgången eller helt enkelt sälja den. Vi kan ju inte ha ett folk som sitter på häcken och inte anstränger sig!
ISK-konstruktionen kan säga vara en sådan incitamentsbeskattning. Staten bryr sig inte om hur mycket vinst eller förlust du gör på dina aktieinvesteringar. Den begär bara att du skall lyckas förränta tillgången minst så mycket som skatten på innehavet. Vad som därefter blir över, är ditt och bara ditt.
Incitamentsbeskattning har nämnts när det gäller skatt på arbete, där man försöker hålla nere marginalskatterna, just för att stimulera människor att arbeta mer.
Socialister har sedan länge ansett att skatt bör tas ut där mervärde skapas, dvs en produktionsskatt. Idag sker en sådan beskattning när det gäller produktionsfaktorn arbete, genom arbetsgivarskatter, även de kallade avgifter. Men produktionsfaktorn kapital beskattas inte, ty det finns ingen skatt på balansräkningens kapital. Blott profiten, när arbete och hyrt kapital, dvs lånat kapital, fått sin ersättning, beskattas genom vinstskatt. Återigen slinker kapitalet undan beskattning som fastighetsägare och arbetet får betala.
Vi lever onekligen i kapitalismen, där arbetet och hemmet får känna av vad Internationalen uttrycker ”… vi under skatter digna ner”, medan kapitalet slingar sig. Kanske vi skulle ha skatt efter bärkraft och incitamentsbeskattning. Bärkraftens skatt drabbar alla inkomster, kanske främst arbetsinkomster, och incitamentsskatten drabbar tillgångar som stimuleras till att ge avkastning som kan betala avkastningsskatten.
Ty ingen vågar föreslå den riktige, och därmed den extreme liberalens skatt, 100% arvsskatt, ty envar är sin egen lyckas smed och arv är en styggelse..
Den 15 oktober 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Sparar du pengar på banken betalar du inte skatt på innehavet, inte ens en avgift. Däremot betalar du skatt på avkastningen, dvs du betalar skatt på den ränta du får på innehavet.
Sparar du pengar i aktier sker beskattningen på två sätt. Har du aktier i vanlig depå utgår ingen skatt på innehavet. Däremot, i den mån du gör vinst, betalar du skatt på vinsten. Har du aktierna på ett Investeringssparkonto (ISK) betalar du ingen skatt på vinsten, men på innehavet.
Sparande och spekulation är således blott beskattat en gång, antingen som innehav eller på vinsten, medan fastigheten, som oftast är den varma härd man vilar sig i, är dubbelt beskattad, både innehav och vid vinst.
Varför beskattas människors hem dubbelt, medan deras sparande/spekulation endast beskattas en gång?
En förklaring till husbeskattningen är att det är en tillgång som är svår att gömma och att det är en tillgång som svårligen kan förflyttas, t ex till ett annat land, som däremot sparande och aktiespekulation kan göra.
Men att beskatta en tillgång som inte i sig genererar inkomst kan te sig orimligt ty tanken borde vara att man beskattas utifrån bärkraft, där inkomsten är det som främst ger bärighet. Men bärkraft är sannerligen inte en princip för beskattning, ty då hade vi inte haft moms, dvs skatt på konsumtion. Att jag köper ett bröd och en liter mjölk är inte uttryck för att jag har bärkraft, utan för att jag behöver äta.
Å andra sidan kan man anföra ett stimulansargument när det gäller skatt på tillgångar. Måste man betala skatt för en tillgång, t ex om man har förmögenhetsskatt, ger man egendomsinnehavaren incitament att skapa en inkomst av sin tillgång. Den som inte klarar av det arbetet, att förränta sin tillgång, får börja tulla på tillgången eller helt enkelt sälja den. Vi kan ju inte ha ett folk som sitter på häcken och inte anstränger sig!
ISK-konstruktionen kan säga vara en sådan incitamentsbeskattning. Staten bryr sig inte om hur mycket vinst eller förlust du gör på dina aktieinvesteringar. Den begär bara att du skall lyckas förränta tillgången minst så mycket som skatten på innehavet. Vad som därefter blir över, är ditt och bara ditt.
Incitamentsbeskattning har nämnts när det gäller skatt på arbete, där man försöker hålla nere marginalskatterna, just för att stimulera människor att arbeta mer.
Socialister har sedan länge ansett att skatt bör tas ut där mervärde skapas, dvs en produktionsskatt. Idag sker en sådan beskattning när det gäller produktionsfaktorn arbete, genom arbetsgivarskatter, även de kallade avgifter. Men produktionsfaktorn kapital beskattas inte, ty det finns ingen skatt på balansräkningens kapital. Blott profiten, när arbete och hyrt kapital, dvs lånat kapital, fått sin ersättning, beskattas genom vinstskatt. Återigen slinker kapitalet undan beskattning som fastighetsägare och arbetet får betala.
Vi lever onekligen i kapitalismen, där arbetet och hemmet får känna av vad Internationalen uttrycker ”… vi under skatter digna ner”, medan kapitalet slingar sig. Kanske vi skulle ha skatt efter bärkraft och incitamentsbeskattning. Bärkraftens skatt drabbar alla inkomster, kanske främst arbetsinkomster, och incitamentsskatten drabbar tillgångar som stimuleras till att ge avkastning som kan betala avkastningsskatten.
Ty ingen vågar föreslå den riktige, och därmed den extreme liberalens skatt, 100% arvsskatt, ty envar är sin egen lyckas smed och arv är en styggelse..
Den 15 oktober 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
