Jag är stolt och glad över att ha råkat bli född i ett profant land, där förnuftet och inte vidskepligheten råder. Ja, jag är så stolt och numer, under det angrepp som görs dagligdags på min kultur, så villig att demonstrera för min kultur att jag har ett märke, med ett A för Ateist, som jag skall bära i offentligheten.
Men jag inser också att vi, de förnuftiga, har våra heligheter. De kallas tankefriheten och yttrandefriheten. Närhelst dessa heligheter angrips, står vi beredda att försvara våra heligheter.
Så som mannen i följande klipp.
https://www.youtube.com/watch?v=Mb9_PmYrFqQ
Han tar upp Rasmus Paludans demonstration. Rasmus genomför ganska barnsliga demonstrationer mot islam genom att kasta koranen omkring sig. Vi förstår vad han vill säga. Men framför allt förstår vi vad han vill visa. Och han lyckas överdrivet väl.
Pöbeln av muslimer rusar mot honom. Och visar därmed att de inte har samma heligheter som vi andra. De vill förvägra honom hans givna rätt att ge uttryck för vad han känner inför den mest fruktansvärda bok som är skriven.
Men vad värre är, och det som mannen i klippet tar upp, är att de som borde stå upp för våra heligheter, inte gör det. De angriper inte angriparna som stormar mot våra heligheter. De vänder sig mot hans barnsliga demonstration. Genom det, angriper de också det som pöbeln angriper, rätten att yttra sig och att visa sina tankar.
Mannen i klippet visar därmed att politiker och militanta muslimer har en sak gemensamt, att vilja trycka ner yttringar som inte passar de militanta muslimerna. Samtligas agerande innebär ett angrepp på våra heligheter.
Varför gör inte vi som de som blir angripna i sina heligheter? Varför kastar inte vi stenar? Varför bränner inte vi bilar? Varför låter vi dem uttrycka sig med våld, medan vi blott uttrycker oss genom blygsamma handlingar, som ord och jonglerande med koranen?
Jag tror inte Rasmus skulle kasta stenar på militanta muslimer som bränner den danska flaggan.
Det är det som är en del i min stolthet. Att vi uttrycker oss civiliserat, även om vissa har barnsliga uttryck. Vi tar inte till våld, ty det går mot vår helighet, rätten att utan rädsla för våld, få uttrycka sig.
Jag har ingen respekt för den islamitiska kulturen. Jag accepterar den inte. Ty den strider mot min helighet. Och min helighet är bättre än deras helighet, ty min helighet ger ett öppet, civiliserat samhälle, där ingen behöver vara rädd, annat än för att få sin helighet förlöjligad. Vilket vi hoppas görs på ett elegant sätt, så vi kan skratta åt oss själva.
Och notera, det är mitt civiliserade samhälle som tar emot de ociviliserade och bär en dryg kostnad av brända bilar och poliser som skall skydda de som yttrar sig.
Öllsjö den 2 juni 2019
Men jag inser också att vi, de förnuftiga, har våra heligheter. De kallas tankefriheten och yttrandefriheten. Närhelst dessa heligheter angrips, står vi beredda att försvara våra heligheter.
Så som mannen i följande klipp.
https://www.youtube.com/watch?v=Mb9_PmYrFqQ
Han tar upp Rasmus Paludans demonstration. Rasmus genomför ganska barnsliga demonstrationer mot islam genom att kasta koranen omkring sig. Vi förstår vad han vill säga. Men framför allt förstår vi vad han vill visa. Och han lyckas överdrivet väl.
Pöbeln av muslimer rusar mot honom. Och visar därmed att de inte har samma heligheter som vi andra. De vill förvägra honom hans givna rätt att ge uttryck för vad han känner inför den mest fruktansvärda bok som är skriven.
Men vad värre är, och det som mannen i klippet tar upp, är att de som borde stå upp för våra heligheter, inte gör det. De angriper inte angriparna som stormar mot våra heligheter. De vänder sig mot hans barnsliga demonstration. Genom det, angriper de också det som pöbeln angriper, rätten att yttra sig och att visa sina tankar.
Mannen i klippet visar därmed att politiker och militanta muslimer har en sak gemensamt, att vilja trycka ner yttringar som inte passar de militanta muslimerna. Samtligas agerande innebär ett angrepp på våra heligheter.
Varför gör inte vi som de som blir angripna i sina heligheter? Varför kastar inte vi stenar? Varför bränner inte vi bilar? Varför låter vi dem uttrycka sig med våld, medan vi blott uttrycker oss genom blygsamma handlingar, som ord och jonglerande med koranen?
Jag tror inte Rasmus skulle kasta stenar på militanta muslimer som bränner den danska flaggan.
Det är det som är en del i min stolthet. Att vi uttrycker oss civiliserat, även om vissa har barnsliga uttryck. Vi tar inte till våld, ty det går mot vår helighet, rätten att utan rädsla för våld, få uttrycka sig.
Jag har ingen respekt för den islamitiska kulturen. Jag accepterar den inte. Ty den strider mot min helighet. Och min helighet är bättre än deras helighet, ty min helighet ger ett öppet, civiliserat samhälle, där ingen behöver vara rädd, annat än för att få sin helighet förlöjligad. Vilket vi hoppas görs på ett elegant sätt, så vi kan skratta åt oss själva.
Och notera, det är mitt civiliserade samhälle som tar emot de ociviliserade och bär en dryg kostnad av brända bilar och poliser som skall skydda de som yttrar sig.
Öllsjö den 2 juni 2019
RSS-flöde
