https://www.etc.se/klimat/greta-15-skolstrejkar-klimatet
Det är bra att se unga engagerade. Och engagerade på ett tydligt och fredligt sätt. Inga stenar och kravaller, utan ett tydligt, sittande budskap. Heder åt Greta för detta.
Men hon demonstrerar på skoltid. Istället för att skaffa sig kunskap, demonstrerar hon. Hon menar att om vi kan förkasta hennes framtid, genom att inte ta klimathotet på allvar, kan hon förkasta sin egen framtid, genom att inte delta i skolan. Hennes demonstration är således negativ och destruktiv till sin karaktär.
Men den negativa och destruktiva karaktären på hennes demonstration är än större. Hon hade kunnat säga att klimathotet kräver att vi samlar oss till handling, som följer av beslut baserat på kunskap. Grunden för vårt agerande är kunskapen. Det är kunskapen vi har som ger oss rätt och möjlighet, men också skyldighet att agera. Kunskap kräver att man går i skolan. Därefter, när skolan är slut, går man och sitter framför Riksdagshuset.
Men hon väljer inte kunskapens retorik för sin demonstration, utan tvärtom, genom sitt agerande visar hon ett förakt för kunskap. Det är viktigare att skapa känsla kring klimatkrisen, än att själv bygga kunskap, och utifrån ständigt stigande kunskap, demonstrera.
Hon är därför helt inbäddad i den dagens kontext där känslor vinner över kunskap. Likt en Trump, fast på andra sidan, men ändock identisk i agerande.
Må hon göra detta. En individ på 15 år må föras med av vindar, ty hon har än inte tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna reflektera kring sitt agerande. När man är 15 år får man vara Trumpen.
Men vuxenvärlden sviker henne. I alla fall den vänstra delen av vuxenvärlden. Den säger inte: ”Vi demonstrerar baserat på kunskap, så kom till Riksdagshuset efter skoldagen. Vänder du ryggen mot kunskapen, faller du i samma fåra som de Trumpska vägrarna mot kunskapen kring klimathotet.”
Den vänstra vuxenvärlden hyllar henne. Så som Trumps anhängare blint hyllar Trump. Okunskapens hyllning, ja, anti-intellektualismens och omoralens hyllning.
Den moderna vänsterns tragedi.
Så talar jag, den omoderna vänstern.
Och i självreflektionens kranka blekhet ställs frågan, vem är mest tragisk? ETCs hyllning av okunskapen och känslan, eller den ortodoxa socialdemokratens krav på kunskap och reflektion?
Öllsjö den 23 augusti 2018