Forskaren producerar under sin livstid en mängd forskningsresultat, presenterat mestadels i artiklar, mer sällan i böcker. När man, som jag, står på slutfasen av min gärning som forskare borde jag, och andra som står i samma slutfas, ställa sig frågan, och presentera svaret: Vad har jag gett till kunskapen?
De flesta forskare skulle svara med antal publikationer, hur förnäma tidskrifter den har publicerat i, samt citeringar. Då skulle jag svara: 67 vetenskapliga publikationer, varav 4 i tidskrifter på nivå 4 i ABS-listan, samt 5 på nivå 3, och med ungefär 2600 citeringar.
Men det svarar inte på frågan om kunskapen. Vad är det i alla dessa publikationer som lett vår kunskap framåt? Har jag gett världen någon kunskap, som ingen annan gett?
Jag har gett världen ett kontrollbegrepp. Men det tycks som om världen klarat sig bra, utan att använda det.
Jag har gett världen begreppet governance strategy. Men det tycks som om världen klarat sig bra, utan att använda begreppet.
Jag har gett världen en moralisk kritik av aktiebolaget. Men det tycks som om världen inte varit det minsta intresserat, vilket dess 7 citeringar visar.
Jag har gett världen kunskap om Sveriges företagsgrupper. Men det har även andra gjort.
Jag har gett världen kunskap om offentliga-privata partnerskap och kommunala bolag. Men det har även andra, ja, många andra gjort.
Jag har visat på agentteorins och den institutionella teorins svagheter och styrkor och deras komplementära natur. Men det har, ja, här måste jag skriva, det har överdrivet många andra också gjort.
Jag har visat på principal costs, men det finns några andra som också gjort det, och med betydligt större spridning.
Jag har visat på företagsledningars och organisationers intresse av kommunikation av finansiell information. Men även här gäller att det har överdrivet många andra gjort, i en formlig tsunami av forskningsresultat.
Det tycks således som om mina originella bidrag gått världen förbi, och mina mer konventionella bidrag har förlorats i floden av andras lika konventionella bidrag.
Det kan framstå som något nedslående. Men, därvid ansluter jag mig till den absoluta majoriteten av forskare, som blott varit en obetydlig del i den ström av forskning som utförts. Det är ett fåtal forskare som lämnat sådana kunskapsbidrag, att man kan säga att de gett världen en distinkt kunskap. Cyert, March, Pfeffer, Coase, Williamson är några av de forskare som kommer till mig, som distinkta skapare av kunskap i mitt forskningsområde.
Så, har min gärning varit utan nytta? Har lönen till mig varit en avancerad form av skattesvindleri och forskningsmedelsbedrägeri?
Onekligen förefaller svaret vara Ja.
Men. Forskning är en riskfylld verksamhet, där man kan vinna och förlora, dvs vara framträdande eller obetydlig. Hade den gått att förutsäga, hade vi kunnat spara mycket pengar. Vi försöker förvisso förutsäga utfall genom att t ex granska forskningsansökningar. Men även de leder oftast till magra resultat.
Men. Forskning behöver forskare, och dessa måste produceras. Blott forskare kan producera forskare, varför det behövs forskare, kanske inte för deras förmåga att skapa betydelsefull forskning, men för att producera forskare. Genom min forskning har jag kunnat vara rekryterare av och handledare till doktorander.
Men. Forskare behövs också för att upprätthålla kunskapen, dvs inte blott producera den, utan även reproducera den. Delvis i forskning, delvis genom att lära upp doktorander, men kanske främst, som utbildare av individer, som, möjligen, i sitt arbetsliv använder kunskapen.
Kanske mitt främsta värde har varit bibliotekets funktion, att härbärgera och sprida kunskap, där härbärgerandet bäst sker genom att jag deltar i kunskapsproduktionen, om än med magra bidrag. Mina 67 forskningspublikationer har kanske behövts för att jag skulle kunna vara ett gott bibliotek?
Värdet av Professor Sven-Olof Yrjö Collin är således bibliotekets värde.
Sedan finns det ju förstås de som hävdar att akademisk personal endast finns för att säkerställa att några årskullar unga människor hålls undan från arbetsmarknaden, där de krävande lärarna, dvs de som ger mycket underkänt, är de som bidrar mest. Men det värdet får jag återkomma till.
Den 17 november 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
De flesta forskare skulle svara med antal publikationer, hur förnäma tidskrifter den har publicerat i, samt citeringar. Då skulle jag svara: 67 vetenskapliga publikationer, varav 4 i tidskrifter på nivå 4 i ABS-listan, samt 5 på nivå 3, och med ungefär 2600 citeringar.
Men det svarar inte på frågan om kunskapen. Vad är det i alla dessa publikationer som lett vår kunskap framåt? Har jag gett världen någon kunskap, som ingen annan gett?
Jag har gett världen ett kontrollbegrepp. Men det tycks som om världen klarat sig bra, utan att använda det.
Jag har gett världen begreppet governance strategy. Men det tycks som om världen klarat sig bra, utan att använda begreppet.
Jag har gett världen en moralisk kritik av aktiebolaget. Men det tycks som om världen inte varit det minsta intresserat, vilket dess 7 citeringar visar.
Jag har gett världen kunskap om Sveriges företagsgrupper. Men det har även andra gjort.
Jag har gett världen kunskap om offentliga-privata partnerskap och kommunala bolag. Men det har även andra, ja, många andra gjort.
Jag har visat på agentteorins och den institutionella teorins svagheter och styrkor och deras komplementära natur. Men det har, ja, här måste jag skriva, det har överdrivet många andra också gjort.
Jag har visat på principal costs, men det finns några andra som också gjort det, och med betydligt större spridning.
Jag har visat på företagsledningars och organisationers intresse av kommunikation av finansiell information. Men även här gäller att det har överdrivet många andra gjort, i en formlig tsunami av forskningsresultat.
Det tycks således som om mina originella bidrag gått världen förbi, och mina mer konventionella bidrag har förlorats i floden av andras lika konventionella bidrag.
Det kan framstå som något nedslående. Men, därvid ansluter jag mig till den absoluta majoriteten av forskare, som blott varit en obetydlig del i den ström av forskning som utförts. Det är ett fåtal forskare som lämnat sådana kunskapsbidrag, att man kan säga att de gett världen en distinkt kunskap. Cyert, March, Pfeffer, Coase, Williamson är några av de forskare som kommer till mig, som distinkta skapare av kunskap i mitt forskningsområde.
Så, har min gärning varit utan nytta? Har lönen till mig varit en avancerad form av skattesvindleri och forskningsmedelsbedrägeri?
Onekligen förefaller svaret vara Ja.
Men. Forskning är en riskfylld verksamhet, där man kan vinna och förlora, dvs vara framträdande eller obetydlig. Hade den gått att förutsäga, hade vi kunnat spara mycket pengar. Vi försöker förvisso förutsäga utfall genom att t ex granska forskningsansökningar. Men även de leder oftast till magra resultat.
Men. Forskning behöver forskare, och dessa måste produceras. Blott forskare kan producera forskare, varför det behövs forskare, kanske inte för deras förmåga att skapa betydelsefull forskning, men för att producera forskare. Genom min forskning har jag kunnat vara rekryterare av och handledare till doktorander.
Men. Forskare behövs också för att upprätthålla kunskapen, dvs inte blott producera den, utan även reproducera den. Delvis i forskning, delvis genom att lära upp doktorander, men kanske främst, som utbildare av individer, som, möjligen, i sitt arbetsliv använder kunskapen.
Kanske mitt främsta värde har varit bibliotekets funktion, att härbärgera och sprida kunskap, där härbärgerandet bäst sker genom att jag deltar i kunskapsproduktionen, om än med magra bidrag. Mina 67 forskningspublikationer har kanske behövts för att jag skulle kunna vara ett gott bibliotek?
Värdet av Professor Sven-Olof Yrjö Collin är således bibliotekets värde.
Sedan finns det ju förstås de som hävdar att akademisk personal endast finns för att säkerställa att några årskullar unga människor hålls undan från arbetsmarknaden, där de krävande lärarna, dvs de som ger mycket underkänt, är de som bidrar mest. Men det värdet får jag återkomma till.
Den 17 november 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
