En företagsledare som betalade 20 miljoner i skatt, frågade uppmanande angående skatteinbetalningarna: Vad fan får jag?
Det är en befogad fråga. Även om man betalar av solidaritet och inte egoism, vill man veta vad man får för sin solidaritet.
Tänk om dagens invandringskritiska röster har samma fråga: Vad fan får jag av dig, invandrare?
Invandrare, Sverige ger dig tak över huvudet, fred, mat, skola och pengar. Vad får vi av dig?
Vi inser att det är svårt att bidra meddetsamma. Men vi inser också att det ligger på dig att ditt bidrag i alla fall inte blir minus.
Men jag ser att det blir minus. Att vi förlorar på dig.
Du begär att ditt sätt att tillreda mat skall accepteras. Du begär att vi skall acceptera ditt kvinnoförakt. Du begär att badtiderna skall vara könsåtskilda. Dina unga pojkar är aggressiva och kastar smällare på polisen. Ditt folk skjuter i städerna.
Det jag ser är att du drar det samhälle som tog emot dig bak i tiden.
Om man har den synen, som säger att invandrarna inte blott kostar pengar i en akt av solidaritet, utan att invandraren också förstör det samhälle som tog emot invandraren, då är det lätt att inse att invandringen måste upphöra.
Vi kan ju inte ha ett samhälle som äts upp av invandringen. Samhället skall utvecklas, bli rikare, starkare, lyckligare. Förvisso kan en tillfällig stress accepteras, men nästan omedelbart måste vi erfara att invandringen inte leder till ökad oro, brott, kvinnoförtryck, skamrelaterad aggression mot unga kvinnor o s v. Utan att vi utvecklas, att vårt samhälle anslår en än mer framgångsrik väg än den som samhället hade tidigare.
Så, jag frågar, vad fan får jag av dig invandrare?
Jag handleder studenter, varav en del varit invandrare. De har inte varit speciellt framstående. De har varit om studenter är, om än något mer ödmjuka och värdiga. De har varit goda människor och bra studenter. De tillför inget speciellt, vad jag kan bedöma. Men vad jag ser, drar de inte ner det samhället som tagit emot dem. De ligger således inte på plus, men de medför inte minus. De tar sin plats och gör sitt jobb. De är goda människor i ett gott samhälle. Varken mer eller mindre. Som folk är mest.
Men jag vet också flyktingar som fortfarande kostar, som inte ser ut att inordna sig, och som drar vårt samhälle tillbaka. De tillför inte anmärkningsvärt. Ja, de står inte ens på plus minus noll. De står på minus. De är en belastning för samhället. Trots att de hade kunnat komma på noll. Mot dem har jag inget problem att säga, att nu är det lugnt i Syren. Återvänd. Jag vill inte ha dig och dina hemskheter i mitt land. Vi hade det inte innan, ty vi har blivit av med det. Med dig kommer det åter. Det vill jag inte. Ta din förmedeltida värld och återvänd.
Slutsatsen är att det finns olika positioner när det gäller vår invandring. De oförbehållsamma, som ser med glädje på den samhällsomvandling som sker, under mångfaldens sol. På den andra sidan, de som inte önskar förändring, och därför stänger gränserna. Och det som jag tror är folkflertalet, kontroll över antalet så att samhällets infrastruktur kan ta emot och göra ett gott arbete, och med tydliga krav på invandrarna att delta, och att absolut inte dra tillbaka samhället. På den ena sidan, mångfald till varje pris, på den andra sidan, enfald, till visst pris, och mitt i, de moderna, som vill ha mixen för utveckling.
Ferrara den 19 maj 2019
Det är en befogad fråga. Även om man betalar av solidaritet och inte egoism, vill man veta vad man får för sin solidaritet.
Tänk om dagens invandringskritiska röster har samma fråga: Vad fan får jag av dig, invandrare?
Invandrare, Sverige ger dig tak över huvudet, fred, mat, skola och pengar. Vad får vi av dig?
Vi inser att det är svårt att bidra meddetsamma. Men vi inser också att det ligger på dig att ditt bidrag i alla fall inte blir minus.
Men jag ser att det blir minus. Att vi förlorar på dig.
Du begär att ditt sätt att tillreda mat skall accepteras. Du begär att vi skall acceptera ditt kvinnoförakt. Du begär att badtiderna skall vara könsåtskilda. Dina unga pojkar är aggressiva och kastar smällare på polisen. Ditt folk skjuter i städerna.
Det jag ser är att du drar det samhälle som tog emot dig bak i tiden.
Om man har den synen, som säger att invandrarna inte blott kostar pengar i en akt av solidaritet, utan att invandraren också förstör det samhälle som tog emot invandraren, då är det lätt att inse att invandringen måste upphöra.
Vi kan ju inte ha ett samhälle som äts upp av invandringen. Samhället skall utvecklas, bli rikare, starkare, lyckligare. Förvisso kan en tillfällig stress accepteras, men nästan omedelbart måste vi erfara att invandringen inte leder till ökad oro, brott, kvinnoförtryck, skamrelaterad aggression mot unga kvinnor o s v. Utan att vi utvecklas, att vårt samhälle anslår en än mer framgångsrik väg än den som samhället hade tidigare.
Så, jag frågar, vad fan får jag av dig invandrare?
Jag handleder studenter, varav en del varit invandrare. De har inte varit speciellt framstående. De har varit om studenter är, om än något mer ödmjuka och värdiga. De har varit goda människor och bra studenter. De tillför inget speciellt, vad jag kan bedöma. Men vad jag ser, drar de inte ner det samhället som tagit emot dem. De ligger således inte på plus, men de medför inte minus. De tar sin plats och gör sitt jobb. De är goda människor i ett gott samhälle. Varken mer eller mindre. Som folk är mest.
Men jag vet också flyktingar som fortfarande kostar, som inte ser ut att inordna sig, och som drar vårt samhälle tillbaka. De tillför inte anmärkningsvärt. Ja, de står inte ens på plus minus noll. De står på minus. De är en belastning för samhället. Trots att de hade kunnat komma på noll. Mot dem har jag inget problem att säga, att nu är det lugnt i Syren. Återvänd. Jag vill inte ha dig och dina hemskheter i mitt land. Vi hade det inte innan, ty vi har blivit av med det. Med dig kommer det åter. Det vill jag inte. Ta din förmedeltida värld och återvänd.
Slutsatsen är att det finns olika positioner när det gäller vår invandring. De oförbehållsamma, som ser med glädje på den samhällsomvandling som sker, under mångfaldens sol. På den andra sidan, de som inte önskar förändring, och därför stänger gränserna. Och det som jag tror är folkflertalet, kontroll över antalet så att samhällets infrastruktur kan ta emot och göra ett gott arbete, och med tydliga krav på invandrarna att delta, och att absolut inte dra tillbaka samhället. På den ena sidan, mångfald till varje pris, på den andra sidan, enfald, till visst pris, och mitt i, de moderna, som vill ha mixen för utveckling.
Ferrara den 19 maj 2019
RSS-flöde
