Vad kan förklara detta?
Kvinnorna med låga betyg vann kanske kontakt med en arbetsgivare som den annars inte skulle ha fått. Eller så vann hon lite mer självförtroende och kunde ta sig fram bättre efter skolans slut i arbetsmarknaden. Staten gav henne en stege som hon annars inte hade fått.
Kvinnorna med höga betyg hade kanske eget självförtroende eller föräldrar som kunde underlätta deras tillgång till arbetsmarknaden. Kanske läste de vidare, och ökade därmed sin förmåga att få tillgång till arbetsmarknaden.
Varför fanns ingen liknande effekt hos pojkarna? Kenneth säger, i en intervju i Svenska Dagbladet (https://www.svd.se/kommunala-sommarjobb-har-marginell-effekt ), att företag som inte ligger i tätorten tenderar att vilja anställa byns ungdomar, och då företagen är mansdominerade, blir det främst männen som får anställning. Således, bymentaliteten hjälper de unga männen med dåliga betyg.
Slutsatsen av undersökning blir därför att de som behöver mest hjälp, de med dåliga betyg, hjälps, om de är pojkar, av bymentaliteten, och om de är flickor, av staten.
Forskaren anser att satsningen ger dålig utdelning. Ja, det kan man säga, ty det verkar som om kommunala sommarjobb är verkningslösa förutom för kvinnor med dåliga betyg.
Men satsningen hade effekt för dessa kvinnor. Kunde man då inte tänka sig att ha riktade sommarjobb till kvinnor med dåliga betyg? Ett skäl för detta är att man där får effekt på pengarna.
Men hur står detta gentemot sådant som ’Lika värde’ och ’Jämlikhet’?
Om man speciellt väljer ut där insatsen har effekt, då blir de utvalda. Och utpekade. Det som kan kallas stigmatisering. Kanske utvaldhet skulle innebära att det inte ger någon effekt då kvinnorna då får veta att de är nödställda och behöver statens hjälp. Kanske de då får ytterligare en signal att de inte duger, när de redan fått den signalen genom sina dåliga betyg? Därmed får de en puff, inte uppåt, de får inte en stege att klättra på, utan deras utförslöpa blir brantare.
Är det rätt att ösa pengar på de som inte behöver pengarna, pojkarna och kvinnor med goda betyg, bara för att få de som behöver hjälpen, kvinnorna med dåliga betyg, att få ett bättre liv?
Idag har vi redan detta ösande av pengar på de som inte behöver det. Räntebidraget innebär att många får råd att köpa sig ett hus med lånade pengar. Borde räntebidraget vara inkomstbaserat? Idag får alla barn barnbidrag, oaktat om familjen behöver pengarna för att ge sina barn ett anständigt liv. RUT- och ROT-avdrag ges till alla, oaktat behov. Sjukvård är idag givet till de som behöver vården, oaktat deras finansiella situation. Borde vi kanske ge kostnadsfri sjukvård enbart till dem med dåliga inkomster, medan de andra får fixa sin försäkring själv?
Är inte kvinnor med dåliga betyg värda samma omvårdnad som dessa?
Öllsjö den 24 maj 2018