I Bromölla har kommunen känt sig föranledd att besluta att man inte har rätt att be på arbetstid. Vad som föranlett beslutet har inte framkommit. Min fördom säger att det är ännu ett uttryck för den aggressiva religionen islam, och dess krav på omgivningen att anpassa sig till islam. Skilda badtider, skilda maträtter, rätt för kvinnliga statstjänstemän att demonstrera sin religion, etc. Mig veterligen har kravet på betald bönetid inte lanserats av andra, liknande vidskepligheter, som de kristna och judar. Det kan bero på det islamitiska synsättet, att religionen penetrerar samhället.
Men vi vet inte. Detta är blott mina spekulationer. En som vet är däremot en gul, dvs en som seglar under falsk flagg att vara vänster. En krönikör på Aftonbladet. Han vet att beslutet grundas i islamofobi.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/K3bJeG/bromollas-boneforbud-handlar-om-islamofobi
Han skriver ” Bromölla förbjuder en viss religiös praktik som är knutet till en viss grupp.” Nu är ju inte det sant, ty ett böneförbud är ju ett förbud mot bön, inte kristen bön eller islamistisk bön, utan bön. Men för att hans grundfördom skall kunna påvisas, att det är islamofobi, måste han hänföra bönen till islam.
Han blir än mer absurd i sitt testuggande när han skriver ” Hur rimmar det med principen om allas lika värde och rättigheter att med byråkratiska medel diskriminera en viss grupp?”
Jag har en kamrat som är ett hängivet Manchester United-fan. Han hävdar att fotboll är en religion. Har han och hans likar därmed rätt, enligt principen om allas lika värde, att gå ifrån arbetet för att titta på fotboll fem gånger om dagen? Och jag, som är hängiven Kantian, har jag rätt att gå ifrån fem gånger om dagen för att läsa min Kant?
Är Bromöllas beslut ett angrepp på en minoritet och ett angrepp på allas lika värde?
Självfallet inte. Vad Bromölla gör, är det överraskande, att slå fast det självklara, att på betald arbetstid, arbetar du. Inget annat.
Aftonbladets krönikör visar mindre på någon islamofobi i Bromölla, utan mer på socialdemokratins absoluta förfall.
Den demokratiska socialismen är demokratisk, och därför konträr till de ideologier som är antidemokratiska, som de monoteistiska religionerna, vari ingår islam. Vi bekämpar därför dem i samhället. Men vi är frihetliga, så vill du vara islamist eller nazist i ditt hem, så må du vara så, men ta inte ut din anti-demokratiska smörja i samhället, ty där står vi, med vår demokrati, och strider mot dig.
Den demokratiska socialismen är emellertid inte utan inslag som kan liknas vid religiösa. Och det är just vår syn på arbetet. Om vi har någon helighet, så är det arbetet.
Arbetet definierar den klass vi företräder, som många av oss tillhör eller är sprungna från, arbetarklassen.
Arbetet skapar det välstånd som vi alla önskar och som vi fördelar till dem som behöver det. Det är arbetet som ger oss skolor och sjukhus, både som byggnader och som aktivitet. Det är arbetet som ger oss maten på bordet till våra pensionärer.
Men över allt detta står det som är den ideologiska grundbulten hos en demokratisk socialist, att arbetet är människans sätt att vara till, att relatera sig till sin omvärld, att ta tag i naturen. Det är genom arbetet människan visar sin mänsklighet och blir människa.
Med det som grund, blir det naturligt med den enkla satsen jag lärde mig av mina socialdemokratiska farföräldrar, att du har att arbeta och att betala din skatt, och därmed vinner du dina rättigheter. I den ordningen.
Så långt har erosionen av socialdemokratin gått, att de idag förnekar arbetets värde, och låter det stå tillbaka för vidskeplighetens och antidemokratins värde, bönen. Och de gula, de falskeligen socialdemokratiska, gör det genom att hänvisa till allas rätt och som en omsorg om minoriteter. Som om nazisterna, vilka lyckligtvis är en minoritet, skulle ha rätt till att gapa zieg heil fem gånger på betald arbetstid, med argument om lika värde och omsorg om en minoritet.
Det finns en absolut tragedi i den socialdemokratiska erosionen, dess villighet att acceptera totalitära rörelsers penetration av ett fritt samhälle, med dess nästan bisarra argument om lika värde och minoriteter, vars principiella värde är noll och intet, eftersom de endast omfattar de som de för tillfället vill befrämja. Muslimer, med sin totalitära lära, skall visas lika värde och erkännas som minoritet som man sörjer för, men en lika antidemokratisk, vidrig gren av de totalitära lärorna, nazismen, och den minoritet som de tillhör, är värda noll och intet.
Det påminner mig om scenen i Doktor Zjivago, där den forna beläste, poesivurmande mannen konstaterar “The personal life in Russia is dead. History has killed it.”. (https://www.youtube.com/watch?v=ozpct8zUA_U) Man går in i det totalitära, låter det frihetliga bli uppätet, och lägger det levande bakom sig. I det totalitära är kampen för människan död.
Så befängd är idag världen att en människa, så genomsyrad av arbetets värde, av den demokratiska socialismens grundbult, idag står med fullständig självklarhet på moderaters och Sverigedemokraters sida. Där står han och hävdar dem demokratiska socialismens grundbult, arbetets värde. Och får finna sig i att betecknas som islamofob av de gula, de som utger sig för att vara oberoende socialdemokrater.
Judas bar en gul mantel när han förrådde Kristus. Den gula manteln bär idag de ledande ’socialdemokraterna’. Och tuppen, han som gol tre gånger när Petrus förnekade Kristus, har idag galt färdigt, ty han är för hes, av allt sitt galande, för att kunna gala.
Sången klingar bort: https://www.youtube.com/watch?v=-21lCuZKQns
Kharkiv den 12 juni 2019
Men vi vet inte. Detta är blott mina spekulationer. En som vet är däremot en gul, dvs en som seglar under falsk flagg att vara vänster. En krönikör på Aftonbladet. Han vet att beslutet grundas i islamofobi.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/K3bJeG/bromollas-boneforbud-handlar-om-islamofobi
Han skriver ” Bromölla förbjuder en viss religiös praktik som är knutet till en viss grupp.” Nu är ju inte det sant, ty ett böneförbud är ju ett förbud mot bön, inte kristen bön eller islamistisk bön, utan bön. Men för att hans grundfördom skall kunna påvisas, att det är islamofobi, måste han hänföra bönen till islam.
Han blir än mer absurd i sitt testuggande när han skriver ” Hur rimmar det med principen om allas lika värde och rättigheter att med byråkratiska medel diskriminera en viss grupp?”
Jag har en kamrat som är ett hängivet Manchester United-fan. Han hävdar att fotboll är en religion. Har han och hans likar därmed rätt, enligt principen om allas lika värde, att gå ifrån arbetet för att titta på fotboll fem gånger om dagen? Och jag, som är hängiven Kantian, har jag rätt att gå ifrån fem gånger om dagen för att läsa min Kant?
Är Bromöllas beslut ett angrepp på en minoritet och ett angrepp på allas lika värde?
Självfallet inte. Vad Bromölla gör, är det överraskande, att slå fast det självklara, att på betald arbetstid, arbetar du. Inget annat.
Aftonbladets krönikör visar mindre på någon islamofobi i Bromölla, utan mer på socialdemokratins absoluta förfall.
Den demokratiska socialismen är demokratisk, och därför konträr till de ideologier som är antidemokratiska, som de monoteistiska religionerna, vari ingår islam. Vi bekämpar därför dem i samhället. Men vi är frihetliga, så vill du vara islamist eller nazist i ditt hem, så må du vara så, men ta inte ut din anti-demokratiska smörja i samhället, ty där står vi, med vår demokrati, och strider mot dig.
Den demokratiska socialismen är emellertid inte utan inslag som kan liknas vid religiösa. Och det är just vår syn på arbetet. Om vi har någon helighet, så är det arbetet.
Arbetet definierar den klass vi företräder, som många av oss tillhör eller är sprungna från, arbetarklassen.
Arbetet skapar det välstånd som vi alla önskar och som vi fördelar till dem som behöver det. Det är arbetet som ger oss skolor och sjukhus, både som byggnader och som aktivitet. Det är arbetet som ger oss maten på bordet till våra pensionärer.
Men över allt detta står det som är den ideologiska grundbulten hos en demokratisk socialist, att arbetet är människans sätt att vara till, att relatera sig till sin omvärld, att ta tag i naturen. Det är genom arbetet människan visar sin mänsklighet och blir människa.
Med det som grund, blir det naturligt med den enkla satsen jag lärde mig av mina socialdemokratiska farföräldrar, att du har att arbeta och att betala din skatt, och därmed vinner du dina rättigheter. I den ordningen.
Så långt har erosionen av socialdemokratin gått, att de idag förnekar arbetets värde, och låter det stå tillbaka för vidskeplighetens och antidemokratins värde, bönen. Och de gula, de falskeligen socialdemokratiska, gör det genom att hänvisa till allas rätt och som en omsorg om minoriteter. Som om nazisterna, vilka lyckligtvis är en minoritet, skulle ha rätt till att gapa zieg heil fem gånger på betald arbetstid, med argument om lika värde och omsorg om en minoritet.
Det finns en absolut tragedi i den socialdemokratiska erosionen, dess villighet att acceptera totalitära rörelsers penetration av ett fritt samhälle, med dess nästan bisarra argument om lika värde och minoriteter, vars principiella värde är noll och intet, eftersom de endast omfattar de som de för tillfället vill befrämja. Muslimer, med sin totalitära lära, skall visas lika värde och erkännas som minoritet som man sörjer för, men en lika antidemokratisk, vidrig gren av de totalitära lärorna, nazismen, och den minoritet som de tillhör, är värda noll och intet.
Det påminner mig om scenen i Doktor Zjivago, där den forna beläste, poesivurmande mannen konstaterar “The personal life in Russia is dead. History has killed it.”. (https://www.youtube.com/watch?v=ozpct8zUA_U) Man går in i det totalitära, låter det frihetliga bli uppätet, och lägger det levande bakom sig. I det totalitära är kampen för människan död.
Så befängd är idag världen att en människa, så genomsyrad av arbetets värde, av den demokratiska socialismens grundbult, idag står med fullständig självklarhet på moderaters och Sverigedemokraters sida. Där står han och hävdar dem demokratiska socialismens grundbult, arbetets värde. Och får finna sig i att betecknas som islamofob av de gula, de som utger sig för att vara oberoende socialdemokrater.
Judas bar en gul mantel när han förrådde Kristus. Den gula manteln bär idag de ledande ’socialdemokraterna’. Och tuppen, han som gol tre gånger när Petrus förnekade Kristus, har idag galt färdigt, ty han är för hes, av allt sitt galande, för att kunna gala.
Sången klingar bort: https://www.youtube.com/watch?v=-21lCuZKQns
Kharkiv den 12 juni 2019
RSS-flöde
