Volvo säger att de nu skall sälja bilar där hastigheten är begränsad till 180 km/h. De lägger också till en funktion där ägaren själv kan begränsa hastigheten ytterligare. Volvos argument är säkerhet, då vi vet att hastighet dödar. Bilars hastighet är begränsad via lag genom hastighetsbegränsningar. Man kan därför fråga sig 1.) varför begränsa hastigheten fysiskt, när lagen begränsar den, och 2.) varför ha bilar som kan framföras i hastigheter som den inte får framföras i?
Volvo införde trepunktsbältet i slutet av 50-talet, även då med säkerhet som argument. Att använda bältet var dock upp till personen. Det har förekommit bilmodeller med automatisk påtagning av bälte, men de blev inte någon succé och idag finns inga sådana modeller, vad jag vet. Fr o m 1975 är det lag i Sverige att folk i framsätet skall ha bälte, medan baksätets passagerare skulle ha bälte från 1986 om de var vuxna och 1988 om de var barn.
Frågan man bör ställa sig är hur människans beteende påverkas om man 1. Har möjlighet att själv avgöra sin hastighet och användande av bilbälte; 2. Om beteendet regleras genom lag eller 3. Om beteendet regleras fysiskt?
Idag har vi en liknande situation avseende länders Corona-strategi. Sverige har förvisso regleringar, men har i huvudsak en förlitan på att människor väljer ett gott beteende ur smittosynpunkt, medan andra länder har med hård reglering stängt in sin befolkning i sina bostäder.
Ytterligare en liknande situation avser kvinnorepresentationen i börsbolags styrelser, där Sverige tillämpar en frivillighetsstrategi, där bolag rekommenderas till könsjämlika styrelser, medan Norge har lagstiftat om minst 40% av endera fysiska kön.
I en snart publicerad magisteruppsats vid Linnéuniversitet argumenterar Nora Thalin och Sanna Karlsson övertygande, och visar empiriskt på konsekvenser av frivillighet och lagtvång, att dessa två skilda metoder ger olika rekrytering och olika grupprocesser i styrelser, med effekter på bolags agerande och prestation. Det tycks som om både mandat hos de rekryterade och processer i grupper påverkas av om det är lagen eller frivilligheten som sätter dem där.
Reglering genom frivillighet, som baseras på människors förnuft och omtanke om sig själv och andra, relativt laglig reglering, som sanktionerar oönskat beteende, eller fysisk reglering, som reducerar möjligheten till oönskat beteende?
En aspekt på regleringen är moralen. Ju hårdare reglering, ju mindre individuellt ansvar. Ju mer individen begränsas, ju mer lägger individen över ansvaret för beteendet på den som reglerar. Ju hårdare reglering, ju mer Brasklapppar bär individerna med sig. Härtill är jag nödd och tvungen, säger de när något sker. Individen avlastas ansvaret, som läggs på den lagliga eller fysiska regleringen. Individen förlorar det som är bland det mest utmärkande för människan, hennes moraliska kapacitet. Förhållandena mellan individerna blir därför, i denna mening, omänskligt. Människor med ansvar agerar sannolikt annorlunda än människor med ansvar.
Volvos agerande, när de själva begränsar bilens hastighet, innebär således ett oansvarigt individuellt bilkörande.
Öllsjö den 25 maj 2020
Volvo införde trepunktsbältet i slutet av 50-talet, även då med säkerhet som argument. Att använda bältet var dock upp till personen. Det har förekommit bilmodeller med automatisk påtagning av bälte, men de blev inte någon succé och idag finns inga sådana modeller, vad jag vet. Fr o m 1975 är det lag i Sverige att folk i framsätet skall ha bälte, medan baksätets passagerare skulle ha bälte från 1986 om de var vuxna och 1988 om de var barn.
Frågan man bör ställa sig är hur människans beteende påverkas om man 1. Har möjlighet att själv avgöra sin hastighet och användande av bilbälte; 2. Om beteendet regleras genom lag eller 3. Om beteendet regleras fysiskt?
Idag har vi en liknande situation avseende länders Corona-strategi. Sverige har förvisso regleringar, men har i huvudsak en förlitan på att människor väljer ett gott beteende ur smittosynpunkt, medan andra länder har med hård reglering stängt in sin befolkning i sina bostäder.
Ytterligare en liknande situation avser kvinnorepresentationen i börsbolags styrelser, där Sverige tillämpar en frivillighetsstrategi, där bolag rekommenderas till könsjämlika styrelser, medan Norge har lagstiftat om minst 40% av endera fysiska kön.
I en snart publicerad magisteruppsats vid Linnéuniversitet argumenterar Nora Thalin och Sanna Karlsson övertygande, och visar empiriskt på konsekvenser av frivillighet och lagtvång, att dessa två skilda metoder ger olika rekrytering och olika grupprocesser i styrelser, med effekter på bolags agerande och prestation. Det tycks som om både mandat hos de rekryterade och processer i grupper påverkas av om det är lagen eller frivilligheten som sätter dem där.
Reglering genom frivillighet, som baseras på människors förnuft och omtanke om sig själv och andra, relativt laglig reglering, som sanktionerar oönskat beteende, eller fysisk reglering, som reducerar möjligheten till oönskat beteende?
En aspekt på regleringen är moralen. Ju hårdare reglering, ju mindre individuellt ansvar. Ju mer individen begränsas, ju mer lägger individen över ansvaret för beteendet på den som reglerar. Ju hårdare reglering, ju mer Brasklapppar bär individerna med sig. Härtill är jag nödd och tvungen, säger de när något sker. Individen avlastas ansvaret, som läggs på den lagliga eller fysiska regleringen. Individen förlorar det som är bland det mest utmärkande för människan, hennes moraliska kapacitet. Förhållandena mellan individerna blir därför, i denna mening, omänskligt. Människor med ansvar agerar sannolikt annorlunda än människor med ansvar.
Volvos agerande, när de själva begränsar bilens hastighet, innebär således ett oansvarigt individuellt bilkörande.
Öllsjö den 25 maj 2020
RSS-flöde
