He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Tryggheten i Sverige har ökat 300%

27/6/2020

0 Comments

 
​Utsagan ”Jag känner mig trygg” har blivit en landsplåga. Var och varannan person ’känner sig trygg’ med än det ena och än det andra. Makthavare, som får en fråga om t ex penningtvätten i Baltikum, kan likt Swedbanks tidigare VD, Michael Wolf, svara: ”Jag känner mig trygg i mitt agerande”. En vice ordförande i en barn- och ungdomsnämnd i Västerås, säger, angående lärare som leder elevers isärskruvande av maskiner, som ibland kan innehålla farligt material:” Jag känner mig trygg med det arbetssätt de använder” Men när journalisten kom med frågan, lade han till att han skulle ta upp frågan med pedagogerna.

Det röjer vad trygg betyder, nämligen att en som ’känner sig trygg’ har ingen aning men hoppas innerligt att det som tryggheten riktar sig mot, gör rätt, om det är jaget som i Swedbanks tidigare chef, eller gentemot pedagogerna, som i det senare exemplet.

Trygg känner man sig hos sin mor. Ty man har full tillit till henne. Man vet inte vad hon gör. Det är ju själva poängen, ty hade man vetat, hade man inte behövt tilliten. Att vara trygg är att se osäkerheten i ögonen, och hoppas på att någon hanterar säkerhet, jag själv eller någon annan, t ex min mor.

Jag tycker mig ha erfarit att denna evinnerliga trygghet, denna utsaga ’jag känner mig trygg’ har ökat. Ja, kanske inte den egentliga tryggheten, utan uttrycket och den retorik som ligger bakom.

Kan jag belägga Trygghetens ökning? Döm själv!

Jag gjorde en internet-undersökning. Jag bad Google leta upp antalet uttryck ”Jag känner mig trygg” under perioden 1/1 2010 till 31/12 2010, dvs ett år. Sedan bad jag Google leta upp uttrycket ”Jag vet att” under samma period. Därefter gjorde jag om proceduren, men med det mest aktuella året, perioden 1 juni 2019 till 1 juni 2020.

Tanken med att använda ett annat uttryck är att få en relatering. Antalet träffar, oaktat ord och uttryck, förväntas öka, eftersom internetanvändningen ökar över åren. Det behövs något att relatera till. Då tog jag den mer övertygande frasen, att man verkligen vet istället för flummet inför osäkerheten, att man känner sig trygg.

Antalet träffar på ”Jag känner mig trygg” var 760 under 2010. ”Jag vet att” hade ungefär 50400. Den senaste perioden gav 3710 träffar för ”Jag känner mig trygg”, och ungefär 103000 för ”Jag vet att”.

”Jag vet att” ökade 104% medan ”Jag känner mig trygg” ökade 388%. Således har ”Jag känner mig trygg” mer än fördubblats i användning, relativt det andra uttrycket under en tioårs-period. Jag gjorde om proceduren med uttrycket ”Jag är säker”, vilket fick 6230 träffar den första perioden, och 18100 under den andra, dvs en ökning på 190%. Med det uttrycket som bas ökar ”Jag är trygg” blott 68%.

Det tycks dock som att jag kan känna mig trygg när jag hävdar att uttrycket ”Jag är trygg” har ökat i användning. Nej, jag vill hävda, med mina relateringar, att jag med någorlunda säkerhet vet att uttrycket ”Jag är trygg” har ökat oproportionerligt mer än andra uttryck. Således, uttrycket ’Jag är trygg’ har vunnit i popularitet.

Det märkliga med uttrycket är att det hänvisar till den som gör utsagan, att den har fullständig tillit, och att vi andra därför skall ha fullständig tillit. Den som känner sig trygg behöver inte argumentera för grunden för sin tillit, den behöver inte påvisa vilka skäl personen har för att vara trygg. Den kräver att vi skall ta dennes utsaga utan grund. Att vi skall vara lika trygga i den personen som den säger sig vara trygg i det andra.

De hade lika fullt kunnat säga: ”Jag har ingen aning, men jag hoppas att det är korrekt, att andra har den koll som inte jag har.”

Att vara trygg är att vara okunnig, men att hysa förhoppningar, kanske baserade på tidigare erfarenheter, men det är inte så sannolikt, ty då hade personen redogjort för dem, för att visa att den har substans bakom sin trygghet.

Har då okunnigheten ökat eller har makthavare idag vant sig vid att inte behöva motivera grunden för sin trygga förväntan?

Stina Oscarson skriver i Svenska Dagbladet (https://www.svd.se/se-till-att-varden-funkar--da-starks-forsvarsviljan), som avslutning på en betraktelse över svenskarnas tillit till Sverige: ”Se till att den grundläggande samhällsservicen fungerar i hela Sverige. Om tågen går och posten kommer och det finns plats på sjukhusen då vi behöver det kommer vi att vilja försvara vårt land när så behövs.”

Visa oss att ni klarar jobbet, då kommer vi att lita på er. Min mor visar att hon klarar att ta hand om mig. Därför är jag trygg hos min mor. Hon har kompetensen att vara mor. Därav min trygghet. Om tågen går i tid, om jag får sjukvård när jag behöver det, då är jag trygg i samhället.

Men kommer ni bara dragande med hävdandet att ni är trygga, ja, då litar vi inte på er. Då är vi inte trygga i er. Ty trygghet kommer av erfarenhet av agerande, inte av en ökande mängd utsagor. Därför känner jag mig mindre trygg när maktens män och kvinnor hävdar att de är trygga. Otryggheten ökar när utsagor om trygghet ökar.

​Öllsjö den  27 juni 2020
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    Mars 2024
    Februari 2024
    Januari 2024
    December 2023
    November 2023
    Oktober 2023
    September 2023
    Augusti 2023
    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.