Det är en egoistisk och bytesinriktad regel.
Egoism: Jag är villig att uppoffra mig för en annan, men den uppoffringen grundas i mina behov, ’… vad ni vill att människorna skall göra er…’ Referenspunkten för min uppoffring till den andre är jag själv och mina behov. Om jag skulle vilja ha mitt gräs klippt, klipper jag den andres gräs. Det finns ingen tanke på att den andre kan ha andra behov, sådan som jag kanske inte ens kan föreställa mig, utan jag gör mot den andre som jag vill att den andre skall göra mot mig.
Alternativet till egoismen är att jag gör mot den andre, vad den önskar. Det är den andres behov som avgör mitt agerande, inte vad jag själv skulle vilja få. Istället för den egoistiska referensen, finns en empati, en förmåga att leva in i den andres behov, och att ge den det som uppfyller den andres behov.
Byte: Om man vill få något av en annan, då skall man själv ge det till någon annan. För att kunna erhålla något, måste man själv avstå något, nämligen den uppoffring man gör genom att ge något till den andre. Det är en handel med uppoffringar, där mitt motiv till att ge något till en annan, är att själv få detta. Jag hjälper en annan med att klippa hans gräsmatta när han ligger i sjuksäng, och med den uppoffringen som rätt, kan jag erhålla en klippt gräsmatta när jag ligger sjuk, eller något som är jämbördigt i uppoffring. Jag har ingen rätt att förvänta mig en annans uppoffring för mig, om jag själv inte är villig till en liknande uppoffring.
Alternativet är välgörenheten, att göra en uppoffring utan en baktanke på ett byte. Jag gör något för dig, eftersom du behöver det. Därmed tar regeln slut. Det finns inget ’…vad ni vill att människorna skall göra er…’, ty det finns ingen förväntan i uppoffringen. Uppoffringen är utan konsekvens och utan skuld. Den sker här och nu, utan framtida effekter. Utan förväntan av att den andre ömsesidigt återbördar uppoffringen i framtiden.
Således är den gyllene regeln egoistisk och inriktad på utbyte istället för att grunda sig i empati och inriktad på välgörenhet.
Den riktiga gyllene regeln är: ”Ge till andra vad andra behöver.”
Den X
Sven-Olof Yrjö Collin