Magnus Persson, professor vid Malmö Universitet, protesterar mot hennes beskrivning. Han hänvisar till att lärarutbildningar har många avhopp och hävdar:” …det stora problemet [är] de många avhoppen från utbildningen. Den är alltså knappast för lätt.” (SvD 8/8).
Man kan dock inte dra slutsatsen att lärarutbildningen inte är lätt med hänvisning till avhoppen. Avhoppen kan bero på studenter med låga antagningspoäng tar den utbildning de råkar bli antagen till, inte den de vill följa. När de kommer till utbildningen, förstår de att det inte är för dem, och slutar. Ett annat skäl kan också vara att man inte ens har den studiebegåvning som krävs för att klara lärarutbildningen.
Det är dock inte bra med alla avhopp eftersom utbildningen skall vara dimensionerad för att ta hand om alla antagna. Om många hoppar av, står högskolan med kostnader dimensionerade för alla antagna studenter, men har betydligt färre studenter. Samtidigt förbrukas stora resurser för att minska avhoppen, då man försöker få antagna studenter genom utbildningen, trots att de saknar studiebegåvning. Avhoppen kan innebära att stort slöseri med både pengar och lärarresurser.
Jag skulle emellertid vilja plädera för ett system likt lärarantagningen. Ett utmärkt system vore att varje utbildning hade öppen antagning. Därefter går studenterna in i en första termin, där en av de främsta uppgifterna för utbildningen är att sålla bort de som saknar den studiebegåvning som krävs för utbildningen.
Själv är jag ett utmärkt exempel på att gymnasiets förmåga att sätta betyg som utvärderar studiebegåvning och som kan förutsäga akademiska studieresultat, är låg. Med ett avgångsbetyg från gymnasiet klart under genomsnittet, och med underkänt i det ämne som jag idag är professor i, ett samhällsvetenskapligt ämne, företagsekonomi, skulle jag aldrig kommit in på dagens ekonomutbildningar. Jag har under hela min tid som högskolelärare undervisat studenter med markant högre gymnasiebetyg än det jag hade. Däremot gavs jag möjlighet att visa min akademiska studiebegåvning på Lunds universitet, varför universitetsstudierna och den följande lärar- och forskningskarriären onekligen har gått ganska bra.
En god resursanvändning, där man fångar upp och utbildar de med studiebegåvning, vore att ha fri antagning, med en inledande termin med hårda krav, som säkerställer att de som fortsätter utbildningen, har förutsättningar för utbildningen.
Då behöver inte studenten ha med sig en apa som kastar tärning på högskoleprovet. Det räcker med att ha den studiebegåvning som krävs för att klara utbildningen.
Öllsjö den 12 augusti 2018