Således, en brottsling, i ett brottsligt företag, i statsministerns hem.
Vad säger SÄPO, den som vi tror skyddar Statsministern. Den som vi tror har lärt sig av mordet på Olof Palme och Anna Lindh?
”… Det är inte Säpos uppdrag att kontrollera personer som arbetar hemma hos våra skyddspersoner.”
(https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kvinna-togs-av-polis-i-statsministerns-hem-sakerheten-ifragasatts )
En spion tar jobb på en fifflande, men välljugande städfirma, går in i bostaden och planterar avlyssningsmaskiner där. Eller en lämplig liten bomb som kan mörda statsministern. Ty dessa personer är inte Säpos uppdrag.
Det är ofattbart. Men är det inkompetens? Är det Säpo-hat mot en socialdemokrat, eftersom de två tidigare mördade var socialdemokrater? Eller var det den sista resten av den svenska naiviteten?
När vi vaknade upp den 1 mars 1996 med nyheten om mordet på Olof Palme, trodde vi att vårt samhälle skulle förändras. Borta var det naiva Sverige, där statsministern går bland vanligt folk. När vi lyssnade på Ordförande Persson, den 12 september 2003, på hur han stakade sig och hade vårt att få rösten att bära, när han hade den omänskliga bördan att berätta att en av hans närmsta medarbetare, utrikesminister Anna Lindh, hade dött efter överfallet på NK, då slogs vi av att det kunde ske. Igen. Vi, som hade erfarenhet av Palme-mordet, fick nu erfara samma sak, en politiker som går bland människor, som man skall göra i vårt Sverige, har återigen fått betala det högsta priset.
Idag, 35 år sedan vår ljuvliga svenska naivitet borde ha flugit sin kos, saknad av alla, erfar vi att Statsministern kan stå inför ett hot, grundat i den naivitet som fanns då, men som borde ha försvunnit efter två politikermord.
Palme kom till Lund och SSU-Frihets lokal ca 1980-81, efter en studentafton. Jag var ordförande och ansvarig för träffen. Vi städade noga en hörna på soffan och anvisade Palme platsen tydligt och klart, så att han inte satte sig i den smutsiga delen. Vår vice-ordförande fick sitta vid hans sida, hon som hade brett smörgåsarna till honom. Hon som stod i dörren och hälsade honom. Tidigare hade civilt mörkklädda personer varit där med hundar och sökt av lokalen. Det vilade trots allt ett starkt hot över hans huvud då han var medlare i Irak-Iran-konflikten. Men ingen kontrollerade oss som var i lokalen när han kom. Ingen kontrollerade om de som var där, var de som borde vara där. Någon av oss kunde ha haft en kniv. Någon i lokalen kunde ha varit en främling, med kniv. Jag tog Palmes hand. Något som fick min far att senare säga: Påg, tvätta aldrig mer den handen.
Samhället jag växt upp i, har förändrats och blivit oerhört mycket mer våldsamt och aggressivt, från min horisont. Men dagens nyhet, om den kriminella hemma hos Statsministern, verkar säga oss att vår naivitet finns kvar.
Skall Magdalena bli den tredje socialdemokraten som i statens tjänst får plikta med sitt liv? För vår naivitets skull?
Och, kanske värd ett eget bloggresonerande, hur resonerar den firma som skickar en kriminell till statsministerns bostad? Och hur resonerar den kriminella, som rör sig kring statsministerns bostad? Är kanske de lika blåögda och dumt naiva som Säpo?
Den 9 januari 2022
Sven-Olof Yrjö Collin