Detta kan låta som ett samhälle för fria människor. Men det är också ett samhälle för resursstarka människor. De som kan göra de val som krävs för att få ett gott liv. Det har dock visat sig att t ex det fria skolvalet, som skulle stänga de dåliga skolorna eftersom varje tänkande förälder väljer en bra skola för sitt barn, har medfört en ojämlikhet i studieresultat.
I en studie rapporteras nu att personer som hade starkast kognitiv förmåga var vaccinerade till 80% efter 50 dagar. För de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar innan 80% av dem var vaccinerade.
( https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167629623000796 )
Kognitiv förmåga är förmåga att tänka, förstå, reflektera, tolka omgivningen, och förmåga till inlärning och minne. Även om det inte motsvarar intelligens, skulle det folkliga, icke PK-ordet för de med svag kognitiv förmåga vara ordet dum.
Studien visar således att de kognitivt svagare får, p g a sin nedsättning, sämre hälsovård.
Denna studie fann dock ett undantag, de som tillhörde Region Uppsala. Där reducerades denna skillnad dramatiskt. Vad som fanns i Uppsala var att alla kallades till vaccinering genom en förbokad tid. Som om de kognitivt svagare satt på soffan och dröjde sig kvar, men om de blev kallade, fick de en tydlig signal vad de skulle göra. Och då gjorde de det.
Alla har rätt till vaccinering, men individers förmåga att utnyttja sina rättigheter varierar, t ex beroende på kognitiv förmåga. Genom att staten styr individen, inte genom tvångsmedel, utan genom knuffningsmedel, som en förbokad tid, förmås fler individer att utnyttja den rätt de har.
Knuffningsmedel är instrument som används för att stimulera en person till en viss handling. Det ligger mellan det absolut fria valet och tvånget.
Man påminns om studier som tycks visa att barn och ungdomar, speciellt från studieovana hem, förlorar kunskapsmässigt på den skolform där eleverna själva skall söka information och genom egen aktivitet få kunskap. Där sägs att en tydlig struktur, med tydligt lärarledda lektioner, befrämja de svagare elevernas inlärning. Kanske strukturen verkar likt knuffningsmedlet, att puffa individen till inlärning? Andra studier visar att elever från studiesvaga hem vinner på längre terminer, speciellt i början av studietiden. Även här kan det vara en effekt av en knuffande struktur som reducerar ojämlikheten.
Struktur ligger närmare tvångsmedel då en elev inte kan t ex välja att delta på en lärarledd lektion eller sitta för sig själv och söka kunskapen.
Knuffningsmedel och struktur kan verka irriterande för de starka, som känner att staten står över deras axel och säger vad som skall göras. Men så länge knuffningsmedlen blott knuffar och inte tvingar, borde man, i jämlikhetens namn, stå ut med det. Den hårdare och knuffande strukturen kan vara de kognitivt svagares medel till ett värdigt och gott liv. För de resursstarka borde det vara ett litet pris att betala för jämlikhet i utfall.
Den 13 november 2023
Sven-Olof Yrjö Collin