En dag i augusti kostade elen i norr 28 öre, medan den i mellersta Sverige kostade 46 öre och i Södra Sverige 52 öre. Orsaken till dessa skillnader är att elen inte går att överföra från norr till söder p g a bristande kablage. Behovet av el i södern får då täckas upp av kraftvärmeverk, medan de t o m får släppa ut vatten från magasinen i norr, utan att vattnet får generera el. (https://www.svd.se/varningen-prisskillnader-for-el-kommer-besta)
Det sägs att det kommer att ta bortåt 20 år innan kablage finns som kan överbrygga olikheterna i produktion och konsumtion.
Denna situation hade inte uppkommit om man för 20 år hade prognosticerat produktion och konsumtion, och då funnit bristerna och startat byggande av tillräckligt kablage. Varför gjordes inte detta?
Kanske politiker, när 2000-talet började, hade stora förhoppningar på lokal produktion av god el, såsom solenergi och vindkraft? Man visste om de stigande behoven, men satte sin tillit på det som skall in ’sol och vind’. Men att sätta sin tillit till något, kan man inte göra. Samhällsplanering kan inte bygga på tro och tillit utan på kunskap.
Beslutade då politikerna att man skulle tvinga fram, genom höga energipriser där konsumtionen var hög, en tillräcklig utbyggnad av ’sol och vind’? Idag ser vi att prissättningsstrategin inte lyckats, då stora underskott finns, höga priser finns, men ändock finns inte en utbyggnad av ’sol och vind’ som täcker behoven. Det tycks som om förhoppningar och inte kompetens och kunskap gett upphov till underskotten.
En annan förklaring går direkt in på inkompetens, och säger att de gjorde prognoser, men att prognoserna helt missade expansionen av elbehovet.
Oaktat vilken förklaring vi använder, pekar det på en inkompetens i staten och dess planering av energibehov.
Vem är då störst bov? Den som tar, så som gängen, eller de som sett till att vi måste ge mer för att få vår el? De miljarder som går förlorade till gängen skall ställas mot de miljarder vi förlorar genom bristande kablage. Jag tror, men vet inte, att det vi förlorar genom nästan dubbla energipriser i södern, överstiger det vi förlorar genom gängen.
Därför kan man säga att de dubbla energipriserna är en form av stöld, utförda av de inkompetenta beslutsfattarna i staten.
Därför måste vi säga om de dubbla energipriserna: Stöld min herre, stöld!
San Bernardo den 23 september 2020