Forskare vid Uppsala universitet har visat att bostadspriserna påverkas negativt i områden som klassificeras som utsatta av polisen. En av forskarna, Henrik Andersson, säger:” Vi bedömer att vi med studien visar att det finns stöd för att polisens lista till viss del stigmatiserar områdena som pekas ut.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-paverkas-utsatta-omraden-ekonomiskt-av-polisens-lista-over-utsatta-omraden
Stigmatisera betyder att en redan avvikande grupp ytterligare pekas ut som avvikande med hänvisning till stereotyper, dvs fördomar.
Vad jag förstår bygger polisens lista på utsatta områden på i huvudsak brottsligheten som förekommer i områden. Brottslighet som sådan kan knappast sägas vara fördomsfull, ty antal mördade personer, antal skott som avlossats, antal bilar som brunnit, mängden droger som saluförs och används är inte fördom utan enkel aritmetik som syntetiseras. Det är därför inte korrekt att benämna polisens lista för stigmatisering eftersom den baseras på fakta och inte på fördomar. Däremot pekar den ut områden som speciellt utsatta.
Den listan läggs till den uppsättning av rykten i samhället som finns kring områden, där ryktena kan vara mer eller mindre sanna. Det är därför mer riktigt att peka ut ryktena som stigmatiserande eftersom de kan baseras på oriktig information och oriktiga generaliseringar, dvs fördomar. Men glöm för all del inte att rykten kan också rymma riktig information och riktiga generaliseringar.
Från egen erfarenhet vet jag att människor har en uppfattning, via rykte, om hur olika områden är, vem som bor där, hur skolorna fungerar o s v. Denna uppfattning tas gärna som vetande, att området verkligen är på det sättet som uppfattningen säger, vilken bygger på rykten, vilka kan vara riktiga eller fördomsfulla generaliseringar.
Jag vet också att människor vet vilka områden som gränsar till områden som anses vara dåliga, socialt oroliga och därför mindre attraktiva. Jag tror därför att forskarna också hade funnit en sämre prisbild i områden som ligger mycket nära de områden som finns på listan.
Frågan är om polisen skall göra en sådan lista eller ej. Vi vet att det redan finns rykten i samhället, som baserar sig på riktig och oriktig information, med korrekta och inkorrekta generaliseringar. Polisens lista, måste vi anta, baseras enbart på riktig information. Därför kan man hävda att polisens lista bidrar till göra det samhälleliga ryktet mer sant.
Det är således inte korrekt att hävda att polisens lista stigmatiserar ett område. Det tillför inte mer fördomar, utan det tillför mer sanning till områdets rykte.
Till detta bör läggas att forskarna har enbart observerat de områden som finns på listan. De områden som ryktet säger är oroliga, men som inte finns på polisens lista, kanske erfar en lättnad i ryktet. Utan listan hade de kanske varit i samma kategori som de som nu är på listan och därför drabbats av samma prissänkning.
För mig är det besynnerligt att en docent i nationalekonomi, som sannolikt är väl tränad i nationalekonomins teori om marknad, där just informationstillgång är en avgörande faktor för marknadens förmåga till korrekt prissättning, kan benämna bättre information till marknaden som stigmatisering. Att antyda att polisens lista skulle vara stigmatiserande, leder till ett ifrågasättande av om listan borde göras.
Ekonomiskt innebär listan att mer sann information kommer till marknaden, varför prisbildningen blir mer korrekt.
Socialt innebär det …ja, vad innebär det? Det innebär att de som köper en bostadsrätt eller villa i de listade områdena behöver inte ha så mycket pengar eller avsätta så mycket pengar för att få en bostad. Fattigare får helt enkelt en möjlighet till ägande. För de som redan äger, innebär en listning av området där deras egendom ligger, att deras ägande tappar i värde. De får därmed ekonomiska incitament att agera så att området försvinner från listan. Detta ekonomiska incitament adderas till de sociala incitament de rimligen borde ha för att förbättra sitt område.
Det finns ett stort utbud av offermentalitet. Denna undersökning läggs till detta utbud. Områdena är offer för polisens stigmatisering. Ack ve och klagan.
Medan man exakt samtidigt kan säga att vad polisen gör med sin lista är att förbättra bostadsmarknaden, ger människor bättre möjligheter till informerat val, ger fattigare möjlighet till ägande och ger boende incitament att skapa goda livsmiljöer.
Den 11 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-paverkas-utsatta-omraden-ekonomiskt-av-polisens-lista-over-utsatta-omraden
Stigmatisera betyder att en redan avvikande grupp ytterligare pekas ut som avvikande med hänvisning till stereotyper, dvs fördomar.
Vad jag förstår bygger polisens lista på utsatta områden på i huvudsak brottsligheten som förekommer i områden. Brottslighet som sådan kan knappast sägas vara fördomsfull, ty antal mördade personer, antal skott som avlossats, antal bilar som brunnit, mängden droger som saluförs och används är inte fördom utan enkel aritmetik som syntetiseras. Det är därför inte korrekt att benämna polisens lista för stigmatisering eftersom den baseras på fakta och inte på fördomar. Däremot pekar den ut områden som speciellt utsatta.
Den listan läggs till den uppsättning av rykten i samhället som finns kring områden, där ryktena kan vara mer eller mindre sanna. Det är därför mer riktigt att peka ut ryktena som stigmatiserande eftersom de kan baseras på oriktig information och oriktiga generaliseringar, dvs fördomar. Men glöm för all del inte att rykten kan också rymma riktig information och riktiga generaliseringar.
Från egen erfarenhet vet jag att människor har en uppfattning, via rykte, om hur olika områden är, vem som bor där, hur skolorna fungerar o s v. Denna uppfattning tas gärna som vetande, att området verkligen är på det sättet som uppfattningen säger, vilken bygger på rykten, vilka kan vara riktiga eller fördomsfulla generaliseringar.
Jag vet också att människor vet vilka områden som gränsar till områden som anses vara dåliga, socialt oroliga och därför mindre attraktiva. Jag tror därför att forskarna också hade funnit en sämre prisbild i områden som ligger mycket nära de områden som finns på listan.
Frågan är om polisen skall göra en sådan lista eller ej. Vi vet att det redan finns rykten i samhället, som baserar sig på riktig och oriktig information, med korrekta och inkorrekta generaliseringar. Polisens lista, måste vi anta, baseras enbart på riktig information. Därför kan man hävda att polisens lista bidrar till göra det samhälleliga ryktet mer sant.
Det är således inte korrekt att hävda att polisens lista stigmatiserar ett område. Det tillför inte mer fördomar, utan det tillför mer sanning till områdets rykte.
Till detta bör läggas att forskarna har enbart observerat de områden som finns på listan. De områden som ryktet säger är oroliga, men som inte finns på polisens lista, kanske erfar en lättnad i ryktet. Utan listan hade de kanske varit i samma kategori som de som nu är på listan och därför drabbats av samma prissänkning.
För mig är det besynnerligt att en docent i nationalekonomi, som sannolikt är väl tränad i nationalekonomins teori om marknad, där just informationstillgång är en avgörande faktor för marknadens förmåga till korrekt prissättning, kan benämna bättre information till marknaden som stigmatisering. Att antyda att polisens lista skulle vara stigmatiserande, leder till ett ifrågasättande av om listan borde göras.
Ekonomiskt innebär listan att mer sann information kommer till marknaden, varför prisbildningen blir mer korrekt.
Socialt innebär det …ja, vad innebär det? Det innebär att de som köper en bostadsrätt eller villa i de listade områdena behöver inte ha så mycket pengar eller avsätta så mycket pengar för att få en bostad. Fattigare får helt enkelt en möjlighet till ägande. För de som redan äger, innebär en listning av området där deras egendom ligger, att deras ägande tappar i värde. De får därmed ekonomiska incitament att agera så att området försvinner från listan. Detta ekonomiska incitament adderas till de sociala incitament de rimligen borde ha för att förbättra sitt område.
Det finns ett stort utbud av offermentalitet. Denna undersökning läggs till detta utbud. Områdena är offer för polisens stigmatisering. Ack ve och klagan.
Medan man exakt samtidigt kan säga att vad polisen gör med sin lista är att förbättra bostadsmarknaden, ger människor bättre möjligheter till informerat val, ger fattigare möjlighet till ägande och ger boende incitament att skapa goda livsmiljöer.
Den 11 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
