Jag skriver många ord på denna blogg. Ibland är de skrivna, hart när, under affekt. Det kan ge språkliga fel. Samtidigt har jag inte ett perfekt språk. Jag vet, t ex, att jag har svårt för att träffa rätt med honom och han, där jag alltför ofta använder han.
Inte sällan får jag får veta när jag gör fel av människor som avsätter sin dyrbara till att generöst rätta mina ord. Kanske i omsorg om min blogg.
Dessa ger utlopp för det som många av oss bär på, viljan att agera språkpolis.
Jag läste idag, och i omsorg om skribenten, anger jag inte källan, men det är en betydande och väl spridd publikation: ”Planen inkluderar rekommendationer om arbete hemifrån, samåkning, reducerade hastighetsbegränsningar på motorvägar och sänkt pris i kollektivtrafiken. ” Det handlar om hur man kan minska sina fossila avtryck genom att resa smartare.
Vad är ’reducerade hastighetsbegränsningar på motorvägar’? Ja, en sak är det absolut inte. Det är inte reducerade hastigheter. Det är istället något så märkligt som ’reducerade hastighetsbegränsningar’, dvs hastighetsbegränsningar som blivit reducerade. Det är inte reduktion av hastighet, utan av begräsningar. Det kan rimligen läsas som att man minskar betydelsen av hastighetsbegränsningar. Vilket är raka motsatsen till det som säkerligen avses, att minska hastigheten.
Ett liknande, högst irriterande fel, är uttrycket ’billiga priser’. Låga priser kan jag förstå, ty 10 kr är lägre än 20 kr, varför ett pris på 10 kr är lägre än ett pris på 20 kr. Men priset 10 kr är inte billigare än ett pris på 20 kr. Varan som har priset är billigare, men priset är inte billigare. Uttrycket billiga priser säger ju inget om priset på varan, utan uttrycker ett sorts pris på priset. Priset på priset kan vara billigt, relativt priset på ett annat pris. Men det som avses är att priset är lågt, inte att det är billigt.
Så vandrar språkpolisen sin väg fram.
Varför all denna energi kring språket?
Om grannen kastar skräp på sin gräsmatta, rör det mig ytterst lite. Men om grannen kastar skräp på min gräsmatta, då rör det mig i högsta grad. Och kastar grannen skräp på vår allmänning, som ligger vid våra tomter, då berör det mig, inte lika starkt som om grannen kastar det i min trädgård, men det berör mig så mycket att jag nog skulle sagt ifrån.
Språket är en allmänning. Jag äger det, men jag äger det tillsammans med andra. Det är ju det som är dess stora värde. Att språket är en allmänning som gör det möjligt för oss att kommunicera. Språkpolisen är därför ett uttryck för människors engagemang kring vår allmänning, vårt språk.
Den 24 maj 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Inte sällan får jag får veta när jag gör fel av människor som avsätter sin dyrbara till att generöst rätta mina ord. Kanske i omsorg om min blogg.
Dessa ger utlopp för det som många av oss bär på, viljan att agera språkpolis.
Jag läste idag, och i omsorg om skribenten, anger jag inte källan, men det är en betydande och väl spridd publikation: ”Planen inkluderar rekommendationer om arbete hemifrån, samåkning, reducerade hastighetsbegränsningar på motorvägar och sänkt pris i kollektivtrafiken. ” Det handlar om hur man kan minska sina fossila avtryck genom att resa smartare.
Vad är ’reducerade hastighetsbegränsningar på motorvägar’? Ja, en sak är det absolut inte. Det är inte reducerade hastigheter. Det är istället något så märkligt som ’reducerade hastighetsbegränsningar’, dvs hastighetsbegränsningar som blivit reducerade. Det är inte reduktion av hastighet, utan av begräsningar. Det kan rimligen läsas som att man minskar betydelsen av hastighetsbegränsningar. Vilket är raka motsatsen till det som säkerligen avses, att minska hastigheten.
Ett liknande, högst irriterande fel, är uttrycket ’billiga priser’. Låga priser kan jag förstå, ty 10 kr är lägre än 20 kr, varför ett pris på 10 kr är lägre än ett pris på 20 kr. Men priset 10 kr är inte billigare än ett pris på 20 kr. Varan som har priset är billigare, men priset är inte billigare. Uttrycket billiga priser säger ju inget om priset på varan, utan uttrycker ett sorts pris på priset. Priset på priset kan vara billigt, relativt priset på ett annat pris. Men det som avses är att priset är lågt, inte att det är billigt.
Så vandrar språkpolisen sin väg fram.
Varför all denna energi kring språket?
Om grannen kastar skräp på sin gräsmatta, rör det mig ytterst lite. Men om grannen kastar skräp på min gräsmatta, då rör det mig i högsta grad. Och kastar grannen skräp på vår allmänning, som ligger vid våra tomter, då berör det mig, inte lika starkt som om grannen kastar det i min trädgård, men det berör mig så mycket att jag nog skulle sagt ifrån.
Språket är en allmänning. Jag äger det, men jag äger det tillsammans med andra. Det är ju det som är dess stora värde. Att språket är en allmänning som gör det möjligt för oss att kommunicera. Språkpolisen är därför ett uttryck för människors engagemang kring vår allmänning, vårt språk.
Den 24 maj 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
