Spenderaren och gneten träffades. Spenderaren berättade om sin senaste goda affär.
Spenderaren: Jag köpte en fantastisk fåtölj, som var nedsatt med 50%. Den hade kostat 10 000 kronor, men jag behövde bara betala 5 000 kronor. Jag tjänade 5 000 kronor på affären!
Gneten: Vilket konto satte du in de 5 000 kronor som du tjänat på affären?
Spenderaren: Är du dum? Om jag hade köpt fåtöljen för ordinarie pris, hade mitt konto blivit 10 000 kronor mindre. Tack vare rean finns det nu 5 000 kronor mer på mitt konto.
Gneten: Men det gäller ju bara om det fanns ett tvång att köpa fåtöljen. Du hade ju kunnat välja att inte köpa den, och då hade du, med ditt sätt att resonera, tjänat 5 000 kronor.
Så kan Spenderaren och Gneten hålla på. Men det något fåniga, påhittiga samtalet är inte tagit ur luften. Det är det som kallas för rea, t ex Black Friday.
Tidningar fylls med artiklar om hur affärer smyghöjer priser innan Black Friday, för att kunna visa upp en större sänkning när Black Friday kommer. En produkt med priset 100, höjs till 120, och sänks under Black Friday till 80. Med det nya priset har sänkningen varit 33%. Med det gamla priset har sänkningen bara varit 20%.
För att detta förfarande skall påverka konsumenten, måste konsumentens köpbeteende påverkas av den procentuella förändringen. Den köper hellre en vara som sänkts med 33% än en som sänkts med 20%.
Men? Det är samma vara. Det är samma pris för varan på rean, 80 kronor. Ändock är produkten, dvs varan och priset, mer attraktivt om priset med sänkts 33% än med 20%.
Förfarandet med att höja pris strax innan rean, anses som oetiskt. Men kunden blir inte lurad, ty priset är fortfarande 80 kronor och varan är fortfarande densamma. Rimligen borde kunden göra en, och blott en bedömning, om 80 kronor är en rimlig uppoffring i pengar för produkten.
Men människan är ett svagt käril. Hon ser knappt produkten, knappt uppoffringen, dvs priset, utan ser blott procenten, i starkt neonljus. Procenten som ett sorts glimmer, som drar till sig blicken och inbillar människan att hon vunnit något.
Det som sker, är det som Melander underströk i en sketch: Tänk på pocenten (https://www.youtube.com/watch?v=ylwurAQ7ifo). Men medan pocenten är det som ger spriten kraft, är pocenten vid köp likgiltigt, eftersom det är priset som bestämmer vilken effekt man får.
Men, om nu folk vill betala något p g a pocenten, varför är det fel att ge dem behaget att ha betalt 80 kronor för att få en rearabatt med 30%? Så ynka småsint att bara ge människor 20% rearabatt.
Den 27 april 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
Spenderaren: Jag köpte en fantastisk fåtölj, som var nedsatt med 50%. Den hade kostat 10 000 kronor, men jag behövde bara betala 5 000 kronor. Jag tjänade 5 000 kronor på affären!
Gneten: Vilket konto satte du in de 5 000 kronor som du tjänat på affären?
Spenderaren: Är du dum? Om jag hade köpt fåtöljen för ordinarie pris, hade mitt konto blivit 10 000 kronor mindre. Tack vare rean finns det nu 5 000 kronor mer på mitt konto.
Gneten: Men det gäller ju bara om det fanns ett tvång att köpa fåtöljen. Du hade ju kunnat välja att inte köpa den, och då hade du, med ditt sätt att resonera, tjänat 5 000 kronor.
Så kan Spenderaren och Gneten hålla på. Men det något fåniga, påhittiga samtalet är inte tagit ur luften. Det är det som kallas för rea, t ex Black Friday.
Tidningar fylls med artiklar om hur affärer smyghöjer priser innan Black Friday, för att kunna visa upp en större sänkning när Black Friday kommer. En produkt med priset 100, höjs till 120, och sänks under Black Friday till 80. Med det nya priset har sänkningen varit 33%. Med det gamla priset har sänkningen bara varit 20%.
För att detta förfarande skall påverka konsumenten, måste konsumentens köpbeteende påverkas av den procentuella förändringen. Den köper hellre en vara som sänkts med 33% än en som sänkts med 20%.
Men? Det är samma vara. Det är samma pris för varan på rean, 80 kronor. Ändock är produkten, dvs varan och priset, mer attraktivt om priset med sänkts 33% än med 20%.
Förfarandet med att höja pris strax innan rean, anses som oetiskt. Men kunden blir inte lurad, ty priset är fortfarande 80 kronor och varan är fortfarande densamma. Rimligen borde kunden göra en, och blott en bedömning, om 80 kronor är en rimlig uppoffring i pengar för produkten.
Men människan är ett svagt käril. Hon ser knappt produkten, knappt uppoffringen, dvs priset, utan ser blott procenten, i starkt neonljus. Procenten som ett sorts glimmer, som drar till sig blicken och inbillar människan att hon vunnit något.
Det som sker, är det som Melander underströk i en sketch: Tänk på pocenten (https://www.youtube.com/watch?v=ylwurAQ7ifo). Men medan pocenten är det som ger spriten kraft, är pocenten vid köp likgiltigt, eftersom det är priset som bestämmer vilken effekt man får.
Men, om nu folk vill betala något p g a pocenten, varför är det fel att ge dem behaget att ha betalt 80 kronor för att få en rearabatt med 30%? Så ynka småsint att bara ge människor 20% rearabatt.
Den 27 april 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
