Sölvesborg har nått nationell nivå igen. Först för att Åkesson kommer därifrån. Nu för att Sverigedemokraterna och Moderaterna har beslutat att traditionen, instiftad av ett ’socialdemokratiskt’ (sic!) kommunalråd, att hissa Prideflaggan på kommunhuset vid Pridedagen.
De politisk korrekta i alla läger, speciellt de nationella, vänder sig mot att flaggan halas. Pride har beslutat sig för att ha en speciell demonstration.
Jag, den siste socialdemokraten, som ofta finner mig ha samma slutsats som högerfolk, och ibland också, som nu, hos högerextrema, anser givetvis, precis som högern, att det är helt korrekt att hala flaggan.
Skälet jag anför att flaggan skall halas är emellertid att Prideflaggan på kommunhuset utgör en ryggradslös principlöshet. Att en ’socialdemokrat’ kommit på det, visar ytterligare på upplösningen av socialdemokratin.
Man måste agera med principer. Man kan inte hålla upp fingret och känna hur det blåser. Som Jane Eyre säger, när hon står inför sin älskade, som önskar att hon skall följa med honom, trots att det strider mot hennes normer: ”Laws and principles are not for times when there is no temptation; they are for such moments as this, when body and soul rise in mutiny against their rigour; stringent are they; inviolate they shall be”.
Hon säger att man inte skall ge upp sina principer, för att det är bekvämt, för att man kan vinna tillfälliga vinster, för att man känner behag. Principerna har man för att följa dem.
När ’socialdemokraten’ hissade Prideflaggan stadfäste hon en princip, att man kan hissa flaggor andra än kommunens och Sveriges flagga på kommunhuset. Men varför kan man hissa en flagga? Är det för att kommunalrådet känner för det? Om det accepteras som skäl och princip, då kan Sverigedemokraterna hissa sin flagga. För att det Sverigedemokratiska kommunalrådet känner för det och för att just det kommunalrådet anser att det är gott för kommunen, för Sverige, för världen. Tänk om det tar fyr i Sölvesborg och de gamla nazisterna får in ett kommunalråd som vill hissa, ja, inte en flagga med svastika, eftersom den är förbjuden, men en liknande? Då kan ingen komma rusande och kräva flagghalning, ty man följer ju principen att kommunalrådets känslor avgör. Vare sig den är ’socialdemokrat’ eller nazist.
Eller har man principen att man hissar flaggor som är allmänt erkända och som uttrycker positiva attityder? Mja, det finns många präster och en stor del av den muslimska befolkningen som inte tycker att Pride-flaggan utrycker något positivt. Hos dem skapar flaggan en konfliktgräns, där de står på andra sidan gränsen. Flaggan har blivit en mur.
Men låt oss då acceptera konflikt vid flagghissandet, men vi säger att det är accepterat att hissa en betydande minoritets eller helst en majoritets flagga. Men då skulle ju FN’s flagga hissas på FN-dagen, eller hur? Och EU’s flagga skulle hissas. En kvinnoflagga skulle hissas på kvinnodagen. Och så vidare, i all oändlighet. Som uppfinnaren i Lorry brukar säga: Många flagghissningar blir det.
Nu görs inte detta frekventa flagghissande. Varför inte? Jo, för att Sölvesborgs styrande politiker har varit principlösa i sin politiska korrekthet. De har inte tänkt på att de borde agera, inte känslostyrt eller av opinioner, utan genom principer. De beter sig inte ens som upplysta despoter, utan som genuina despoter: Mitt infall är lagen, är deras, och alla despoters princip.
Öllsjö den 16 september 2019
De politisk korrekta i alla läger, speciellt de nationella, vänder sig mot att flaggan halas. Pride har beslutat sig för att ha en speciell demonstration.
Jag, den siste socialdemokraten, som ofta finner mig ha samma slutsats som högerfolk, och ibland också, som nu, hos högerextrema, anser givetvis, precis som högern, att det är helt korrekt att hala flaggan.
Skälet jag anför att flaggan skall halas är emellertid att Prideflaggan på kommunhuset utgör en ryggradslös principlöshet. Att en ’socialdemokrat’ kommit på det, visar ytterligare på upplösningen av socialdemokratin.
Man måste agera med principer. Man kan inte hålla upp fingret och känna hur det blåser. Som Jane Eyre säger, när hon står inför sin älskade, som önskar att hon skall följa med honom, trots att det strider mot hennes normer: ”Laws and principles are not for times when there is no temptation; they are for such moments as this, when body and soul rise in mutiny against their rigour; stringent are they; inviolate they shall be”.
Hon säger att man inte skall ge upp sina principer, för att det är bekvämt, för att man kan vinna tillfälliga vinster, för att man känner behag. Principerna har man för att följa dem.
När ’socialdemokraten’ hissade Prideflaggan stadfäste hon en princip, att man kan hissa flaggor andra än kommunens och Sveriges flagga på kommunhuset. Men varför kan man hissa en flagga? Är det för att kommunalrådet känner för det? Om det accepteras som skäl och princip, då kan Sverigedemokraterna hissa sin flagga. För att det Sverigedemokratiska kommunalrådet känner för det och för att just det kommunalrådet anser att det är gott för kommunen, för Sverige, för världen. Tänk om det tar fyr i Sölvesborg och de gamla nazisterna får in ett kommunalråd som vill hissa, ja, inte en flagga med svastika, eftersom den är förbjuden, men en liknande? Då kan ingen komma rusande och kräva flagghalning, ty man följer ju principen att kommunalrådets känslor avgör. Vare sig den är ’socialdemokrat’ eller nazist.
Eller har man principen att man hissar flaggor som är allmänt erkända och som uttrycker positiva attityder? Mja, det finns många präster och en stor del av den muslimska befolkningen som inte tycker att Pride-flaggan utrycker något positivt. Hos dem skapar flaggan en konfliktgräns, där de står på andra sidan gränsen. Flaggan har blivit en mur.
Men låt oss då acceptera konflikt vid flagghissandet, men vi säger att det är accepterat att hissa en betydande minoritets eller helst en majoritets flagga. Men då skulle ju FN’s flagga hissas på FN-dagen, eller hur? Och EU’s flagga skulle hissas. En kvinnoflagga skulle hissas på kvinnodagen. Och så vidare, i all oändlighet. Som uppfinnaren i Lorry brukar säga: Många flagghissningar blir det.
Nu görs inte detta frekventa flagghissande. Varför inte? Jo, för att Sölvesborgs styrande politiker har varit principlösa i sin politiska korrekthet. De har inte tänkt på att de borde agera, inte känslostyrt eller av opinioner, utan genom principer. De beter sig inte ens som upplysta despoter, utan som genuina despoter: Mitt infall är lagen, är deras, och alla despoters princip.
Öllsjö den 16 september 2019
RSS-flöde
