Idag uttalade sig Löfven, på Twitter, utifrån det islamistiska terrordåd som utfördes igår i Wien:"Jag fördömer starkt terrorattackerna i Wien i kväll, en av dem nära en synagoga. Mina tankar går till offren och deras familjer. Vi måste alla stå enade mot attacker mot vårt öppna samhälle""
På twitter väljer man sina ord. Som chef för diplomater väljer man sina ord. Som partiordförande väljer man sina ord. Som politiker väljer man sina ord. Som socialdemokrat väljer man sina ord. Palme, som var partiordförande för det socialdemokratiska partiet, valde sina ord. Därför har de stannat kvar hos oss. ”Dessa satans mördare”, om Franco och den spanska diktaturen. ”Så talar diktaturens kreatur till varandra”, om Tjeckoslovakiens kommunistdiktatur. Och de starkaste orden, kritiken av USA:s terrorbombning av Nord Vietnam: ”Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden, Hanoi julen 1972.”
Dessa ord uttalades när socialdemokratin kännetecknades av tron på att de hade gjort de två stora demokratiska framstegen, den politiska och den sociala demokratin, och nu stod i färd med att skapa den ekonomiska demokratin.
Därefter började demokrati som grundbegrepp erodera från socialdemokratin. Idag har det eroderat så mycket att vi bör kalla partiet för socialdemonerna.
Ty, för att återvända till den socialdemoniska utrikesministerns och partiordförandes uttalanden, noteras att de bägge skriver ’terrorism’. Jämför med vad den franske presidenten säger: ’islamitisk terrorism’ (https://www.youtube.com/watch?v=FwrDuqMcC20).
Ett enda ords skillnad. ’islamitisk’. Och därmed en vallgrav där demokratins värderingar begravs, där Upplysningens triumfer läggs i skugga, där franska revolutionens värden devalveras.
Socialdemonerna väljer noga att inte säga islam eller varianter på islam. I Sverige har socialdemonerna sitt starkaste stöd, inte bland deras ursprungliga väljare, de som lade grunden för och genomförde Folkhemmet, arbetarna, utan bland den invandrade muslimska befolkningen, som från sina länder de flydde från, burit med sig islam. Därför tiger socialdemonerna om islam. Socialdemonernas partiordförande har uttryckt det klarast av alla, ’vi kritiserar inte islam, kommer aldrig att göra det’ (https://www.youtube.com/watch?v=OhJobJ095JI).
Socialdemonerna försöker gå på den slaka linan att behålla en demokratisk värdighet inför omvärlden, genom att fördöma terrorismen, samtidigt som de inte skall stöta sig med sina väljare, de muslimska, genom att fördöma terrorismen som islamistisk. Då är det bäst att inte dra in islamism, eller någon form av böjning på ordet islam, ty det kan tolkas som kritik mot islam, vilket socialdemonernas ordförande har bannlyst, eller kan det framstå än värre, som islamofobi, dvs en grundlös och fördomsfull rädsla för islam.
Socialdemonernas böjning till de röstande muslimerna gör därför att socialdemonernas forna demokratiska intensitet, då man med rätta kallade dem för socialdemokrater, har mildrats så mycket, ja, försvunnit, att de idag inte ens kritiserar en totalitär ideologi, än mindre kallar utövare av den extrema formen för … t ex dessa satans mördare eller religionens kreatur.
Av jord var du kommen, socialdemokrati, till jord har du nu återvänt.
Den 3 november 2020
Sven-Olof Yrjö Collin