Ungern utmärker sig med att vara ett land med svag demokrati, bl a där domstolarna säges begränsas och påverkas politiskt. Somliga tycker att Ungern avviker så mycket från europeisk standard, där domstolar är självständiga från politiken, att Ungern borde uteslutas ur EU.
Standarden i europeisk demokrati är att politikerna stiftar lagar och lämnar därefter över lagarna till domstolarna, som dömer oberoende av politikerna.
Nyligen fick vi erfara en släng av Ungern då Jomshof, som tillhör Sverigedemokraterna, som är Riksdagsman, tillika ordförande för justitieutskottet, kritiserade en dom högt och ljudligt. Många från det politiska och juridiska etablissemanget kritiserade Jomshof, där de menade att han gick över en gräns och indirekt påverkade domstolars sätt att döma. Är man ordförande för justitieutskottet har man en oerhörd makt, varför man är stillsam i sin offentlighet just kring den dömande makten. Standarden är att man kan kritisera lagen, som man själv, genom utskottet och slutligen i Riksdagen, har makt över, men att man inte kritiserar domstolen, som skall vara självständig relativt politiken.
Det tog inte lång tid innan den kritiken upplöstes i en formlig juridisk atombomb. Domen från Göteborgs hovrätt, där en man som uppenbart hade begått ett sexuellt övergrepp på en flicka, som i tingsrätten hade dömts till våldtäkt, blev friad, då hovrätten fann att positionen på mannens finger, utifrån ett uttryck flickan använt i förhören, innebar att det inte var våldtäkt.
Nu hade både jurister och politiker glömt bort att, i alla fall, politiker skall inte recensera domstolarnas arbete utan blott recensera det de skapat, lagen. Det som för någon vecka sedan hade varit svensk standard, att politiker inte recenserar domstolar, fanns nu intet spår av.
Men det var inte bara en svensk standard som upplöstes, utan något än värre inträffade. En ungersk situation uppstod.
Det jag här återger är inte ett påfund från extremistsajter eller tissel och tassel i kvällsslaskpressen, utan förefaller vara en exakt beskrivning av ett faktiskt händelseförlopp.
Hovrättens domstol bestod av tre professionella domare och två nämndemän. Nämndemän är lekmän som utses av politiska partier, vanligtvis politiker och vanligtvis bland den grupp som kan spilla tid då domstolar sammanträder, på arbetsdagar, dvs äldre, inte sällan pensionärer. Nämndemännen syftar till att säkerställa ett folkligt inflytande i domstolarna, men kanske mest, en folklig insyn i rättsskipningen. Men genom lekmannainstitutionen har man också öppnat domstolarna för det som den svenska standarden vill undvika, politiskt inflytande i dömandet.
I det faktiska fallet, enligt Svenska Dagbladet, har följande skett. De två nämndemännen var socialdemokrater. Efter domen, och under den fullkomliga storm som den skapade, kallade ordförande för s-partiet i Göteborg och s-partiets förste ombudsman, nämndemännen till ett möte. Mötet drivs således av det politiska partiet, Socialdemokraterna, och de sätter in de mäktigaste de har i regionen. Där sägs det ha skett ett ’coachande samtal’. Efter det coachande samtalet, där ju coacha innebär att utveckla den man samtalar med på ett positivt sätt så att den når sina mål, presenterades handskrivna dokument där de två nämndemännen avsade sig sitt uppdrag som nämndeman. (…stilla undrar jag hur en fotbollstränare coachar sitt lag, med effekt att fotbollsspelarna slutar spela fotboll…)
Vi vet inte vad som sades på mötet, men det är omöjligt att undvika att se den ungerska situationen, där politiken ingriper, med stark och mäktig hand. Det var inte som i Jomshofs fördömda agerande, som var ett avsteg från svensk standard, där han nöjde sig med att kritisera. Det var istället att med makt rensa ut de misshagliga, de som inte har vett att förstå hur de skall döma, enligt partiets måttstock, så som det uttolkas av de ledande politikerna.
Socialdemokraternas ungerska agerande visar att dagens socialdemokrati har gått över gränsen. Förvisso har socialdemokrater alltid varit rättspositivister, dvs att lagen är en funktion av de stridskrafter och de grupperingar som har makt i samhället och att det inte finns någon naturrätt. Men vad jag vet har de alltid respekterat att politiken gör lagen medan domstolarna dömer. Nu har Socialdemokraterna lämnat den rättspositivistiska positionen och blivit rättsaktivister.
De mäktiga socialdemokraterna i Göteborg visar med tydlig hand, det som idag kallas att signalera, att ve er nämndemän om ni inte dömer som vi politiker vill, ty avviker ni från partilinjen, då får ni avgå på ett handskrivet kollegieblocks papper.
Det är anmärkningsvärt att detta ungerska agerande inte leder till en mycket omfattande debatt i samhället. Inte minst är det överraskande att det inte heller tycks leda till en debatt inom socialdemokratiska partiet eftersom det ungerska agerandet så uppenbart strider mot socialdemokratisk rättstradition.
Kanske detta är ytterligare ett av alla dessa tecken som vi, eller i alla fall jag ser i samhället idag, att samhället, likt Tyskland på 20-talet, blir mer och mer ideologiserat. Myndigheter och universitet styrs av aktivister, som vänder ryggen till myndigheters oväld och universitetets akademiska ansvar. Idag öppnar Socialdemokraterna Pandoras ask i domstolarna och ut flyger den politiska aktivismen och sätter sig i domstolarna.
Den 6 mars 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Standarden i europeisk demokrati är att politikerna stiftar lagar och lämnar därefter över lagarna till domstolarna, som dömer oberoende av politikerna.
Nyligen fick vi erfara en släng av Ungern då Jomshof, som tillhör Sverigedemokraterna, som är Riksdagsman, tillika ordförande för justitieutskottet, kritiserade en dom högt och ljudligt. Många från det politiska och juridiska etablissemanget kritiserade Jomshof, där de menade att han gick över en gräns och indirekt påverkade domstolars sätt att döma. Är man ordförande för justitieutskottet har man en oerhörd makt, varför man är stillsam i sin offentlighet just kring den dömande makten. Standarden är att man kan kritisera lagen, som man själv, genom utskottet och slutligen i Riksdagen, har makt över, men att man inte kritiserar domstolen, som skall vara självständig relativt politiken.
Det tog inte lång tid innan den kritiken upplöstes i en formlig juridisk atombomb. Domen från Göteborgs hovrätt, där en man som uppenbart hade begått ett sexuellt övergrepp på en flicka, som i tingsrätten hade dömts till våldtäkt, blev friad, då hovrätten fann att positionen på mannens finger, utifrån ett uttryck flickan använt i förhören, innebar att det inte var våldtäkt.
Nu hade både jurister och politiker glömt bort att, i alla fall, politiker skall inte recensera domstolarnas arbete utan blott recensera det de skapat, lagen. Det som för någon vecka sedan hade varit svensk standard, att politiker inte recenserar domstolar, fanns nu intet spår av.
Men det var inte bara en svensk standard som upplöstes, utan något än värre inträffade. En ungersk situation uppstod.
Det jag här återger är inte ett påfund från extremistsajter eller tissel och tassel i kvällsslaskpressen, utan förefaller vara en exakt beskrivning av ett faktiskt händelseförlopp.
Hovrättens domstol bestod av tre professionella domare och två nämndemän. Nämndemän är lekmän som utses av politiska partier, vanligtvis politiker och vanligtvis bland den grupp som kan spilla tid då domstolar sammanträder, på arbetsdagar, dvs äldre, inte sällan pensionärer. Nämndemännen syftar till att säkerställa ett folkligt inflytande i domstolarna, men kanske mest, en folklig insyn i rättsskipningen. Men genom lekmannainstitutionen har man också öppnat domstolarna för det som den svenska standarden vill undvika, politiskt inflytande i dömandet.
I det faktiska fallet, enligt Svenska Dagbladet, har följande skett. De två nämndemännen var socialdemokrater. Efter domen, och under den fullkomliga storm som den skapade, kallade ordförande för s-partiet i Göteborg och s-partiets förste ombudsman, nämndemännen till ett möte. Mötet drivs således av det politiska partiet, Socialdemokraterna, och de sätter in de mäktigaste de har i regionen. Där sägs det ha skett ett ’coachande samtal’. Efter det coachande samtalet, där ju coacha innebär att utveckla den man samtalar med på ett positivt sätt så att den når sina mål, presenterades handskrivna dokument där de två nämndemännen avsade sig sitt uppdrag som nämndeman. (…stilla undrar jag hur en fotbollstränare coachar sitt lag, med effekt att fotbollsspelarna slutar spela fotboll…)
Vi vet inte vad som sades på mötet, men det är omöjligt att undvika att se den ungerska situationen, där politiken ingriper, med stark och mäktig hand. Det var inte som i Jomshofs fördömda agerande, som var ett avsteg från svensk standard, där han nöjde sig med att kritisera. Det var istället att med makt rensa ut de misshagliga, de som inte har vett att förstå hur de skall döma, enligt partiets måttstock, så som det uttolkas av de ledande politikerna.
Socialdemokraternas ungerska agerande visar att dagens socialdemokrati har gått över gränsen. Förvisso har socialdemokrater alltid varit rättspositivister, dvs att lagen är en funktion av de stridskrafter och de grupperingar som har makt i samhället och att det inte finns någon naturrätt. Men vad jag vet har de alltid respekterat att politiken gör lagen medan domstolarna dömer. Nu har Socialdemokraterna lämnat den rättspositivistiska positionen och blivit rättsaktivister.
De mäktiga socialdemokraterna i Göteborg visar med tydlig hand, det som idag kallas att signalera, att ve er nämndemän om ni inte dömer som vi politiker vill, ty avviker ni från partilinjen, då får ni avgå på ett handskrivet kollegieblocks papper.
Det är anmärkningsvärt att detta ungerska agerande inte leder till en mycket omfattande debatt i samhället. Inte minst är det överraskande att det inte heller tycks leda till en debatt inom socialdemokratiska partiet eftersom det ungerska agerandet så uppenbart strider mot socialdemokratisk rättstradition.
Kanske detta är ytterligare ett av alla dessa tecken som vi, eller i alla fall jag ser i samhället idag, att samhället, likt Tyskland på 20-talet, blir mer och mer ideologiserat. Myndigheter och universitet styrs av aktivister, som vänder ryggen till myndigheters oväld och universitetets akademiska ansvar. Idag öppnar Socialdemokraterna Pandoras ask i domstolarna och ut flyger den politiska aktivismen och sätter sig i domstolarna.
Den 6 mars 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS Feed
