Den nya skolministern, Lotta Edholm, får en fråga ”Borde det införas krav på behöriga lärare i skolan?”
Hon svarar så här: ”Vi måste ju ha någon i klassrummet till slut och vi har lärarbrist och det måste vi hitta vägar att åtgärda.”
( https://www.svd.se/a/5BpVg1/skolministern-fler-elever-kan-behova-ett-extra-skolar )
Detta är musik för lärarplanerare på alla skolor, förskolor, grundskolor, gymnasier och högskolor. Det är god musik, speciellt för lokala högskolor och högskolor med låg prestige. Jag har själv hört det några gånger. Men framför allt, så har jag sett det. Många gånger. Och erfarit dess konsekvenser.
Vad jag vet har kommunen ett ansvar att hålla elever med grundskola. I deras fall kan man säga att skolministerns utsaga är korrekt. Kommunen måste hålla med skola, och det är rimligt att den skolan har lärare.
Men, ingen högskola har ansvar att hålla studenter med högskoleutbildning. Styrelsen för en högskola kan ta sitt ansvar för högskolans utbildningskvalité, och för landets utbildningskvalité, och säga att vi lägger ner utbildningen X, eftersom vi inte kan garantera kvaliteten, då vi saknar tillräckligt med goda akademiska lärare på den utbildningen.
Det sker så sällan att jag aldrig varit med om det, eller hört talas om det, i alla fall vad jag minns här och nu.
I stället har jag fått se att man följer skolministerns råd. ”Vi måste ju ha någon i klassrummet…” För lärarplaneraren är det viktiga, i första hand, inte kvaliteten på undervisningen, utan att det finns en kropp i föreläsningssalen som ges titeln ’lärare’ och som, genom att öppna munnen och börja tala, kan ge intryck av undervisning.
Jag var ansvarig på en uppsatskurs på en högskola. Vi hade brist på handledare och fick en lärare sänd från ett universitet i närheten. Vi gjorde misstaget att inte pröva läraren innan han släpptes in bland studenterna. Vi antog, helt fel, att om universitetet skickar läraren, då är det en god lärare. Hans insats var miserabel och andra handledare fick komma in och hjälpa upp situationen. Det som skulle vara en avlastning, blev en belastning. Jag vände mig till lärarplaneraren på universitetet och meddelade min utvärdering av läraren, med slutsatsen att han inte endast var olämplig som handledare, utan inkompetent som handledare. Hon svarade att hon var tvungen att använda honom, eftersom de hade brist på handledare. Således, Vi måste ju ha någon i klassrummet.
Det är som om ett café skulle saluföra kaffe, men man får blott halvljummet vatten, eftersom de varken har en kokare som kan ge hett vatten, eller kaffebönor, som kan göra vattnet till kaffe. Men, de har en mugg med halvljummet vatten. Vi måste ju ha en mugg med vätska i.
Cafébesökaren blir lurad genom att inte få den produkt som den kommit för att få och som den betalt för. Studenten blir lurad eftersom den inte fått den produkt den hade rätt till. Skattebetalarna blir lurade eftersom de får betala för människor som har en kropp att ha i klassrummet, men som saknar den kompetens som krävs för att bedriva det som skall bedrivas, akademisk utbildning. Och slutligen, de som anställer studenten i framtiden blir lurad genom att betygen intygar att studenten har en utbildning, som den inte har.
Skolministerns utsaga: Vi måste ju ha någon i klassrummet, innebär att uppmana till lurendrejeri. Skolministern är en lurendrejare.
Den 15 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Hon svarar så här: ”Vi måste ju ha någon i klassrummet till slut och vi har lärarbrist och det måste vi hitta vägar att åtgärda.”
( https://www.svd.se/a/5BpVg1/skolministern-fler-elever-kan-behova-ett-extra-skolar )
Detta är musik för lärarplanerare på alla skolor, förskolor, grundskolor, gymnasier och högskolor. Det är god musik, speciellt för lokala högskolor och högskolor med låg prestige. Jag har själv hört det några gånger. Men framför allt, så har jag sett det. Många gånger. Och erfarit dess konsekvenser.
Vad jag vet har kommunen ett ansvar att hålla elever med grundskola. I deras fall kan man säga att skolministerns utsaga är korrekt. Kommunen måste hålla med skola, och det är rimligt att den skolan har lärare.
Men, ingen högskola har ansvar att hålla studenter med högskoleutbildning. Styrelsen för en högskola kan ta sitt ansvar för högskolans utbildningskvalité, och för landets utbildningskvalité, och säga att vi lägger ner utbildningen X, eftersom vi inte kan garantera kvaliteten, då vi saknar tillräckligt med goda akademiska lärare på den utbildningen.
Det sker så sällan att jag aldrig varit med om det, eller hört talas om det, i alla fall vad jag minns här och nu.
I stället har jag fått se att man följer skolministerns råd. ”Vi måste ju ha någon i klassrummet…” För lärarplaneraren är det viktiga, i första hand, inte kvaliteten på undervisningen, utan att det finns en kropp i föreläsningssalen som ges titeln ’lärare’ och som, genom att öppna munnen och börja tala, kan ge intryck av undervisning.
Jag var ansvarig på en uppsatskurs på en högskola. Vi hade brist på handledare och fick en lärare sänd från ett universitet i närheten. Vi gjorde misstaget att inte pröva läraren innan han släpptes in bland studenterna. Vi antog, helt fel, att om universitetet skickar läraren, då är det en god lärare. Hans insats var miserabel och andra handledare fick komma in och hjälpa upp situationen. Det som skulle vara en avlastning, blev en belastning. Jag vände mig till lärarplaneraren på universitetet och meddelade min utvärdering av läraren, med slutsatsen att han inte endast var olämplig som handledare, utan inkompetent som handledare. Hon svarade att hon var tvungen att använda honom, eftersom de hade brist på handledare. Således, Vi måste ju ha någon i klassrummet.
Det är som om ett café skulle saluföra kaffe, men man får blott halvljummet vatten, eftersom de varken har en kokare som kan ge hett vatten, eller kaffebönor, som kan göra vattnet till kaffe. Men, de har en mugg med halvljummet vatten. Vi måste ju ha en mugg med vätska i.
Cafébesökaren blir lurad genom att inte få den produkt som den kommit för att få och som den betalt för. Studenten blir lurad eftersom den inte fått den produkt den hade rätt till. Skattebetalarna blir lurade eftersom de får betala för människor som har en kropp att ha i klassrummet, men som saknar den kompetens som krävs för att bedriva det som skall bedrivas, akademisk utbildning. Och slutligen, de som anställer studenten i framtiden blir lurad genom att betygen intygar att studenten har en utbildning, som den inte har.
Skolministerns utsaga: Vi måste ju ha någon i klassrummet, innebär att uppmana till lurendrejeri. Skolministern är en lurendrejare.
Den 15 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
