Det borde inte komma som en överraskning att friskolors konkurrensmedel på marknaden är segregation och betyg, ty det är faktorer som föräldrar och unga människor kan observera. Skolans förmåga att ge kunskap och andra förmågor, kan blott observeras efter skolgången, och t o m då är det svårt. Därför kunde man förvänta sig att kunskap och andra förmågor inte skulle bli friskolornas främsta konkurrensmedel, varför en seriös förväntan på friskolor inte borde innehålla en förbättrad skola i meningen mer kunskap.
Idag vet vi aningen mer om friskolornas produkter. En undersökning, ’Till högskolan från gymnasieskolan’ (länk längst ner), har presenterat en analys som innebär, med forskarens ödmjukare ordval, att vi inte kan avfärda hypotesen att friskolereformen inneburit försämrad skolgång.
Undersökningen observerade de elever som gjort en direktövergång från gymnasiet till högskolan, utan att ta sabbatstermin eller år. Prestationen som mäts är andelen poäng som studenten tagit det första högskoleåret relativt de poäng som den registrerat sig för. Tiden som observeras är mellan läsåret 2014/15 till 2021/22.
Genom multipel regressionsanalys, där man kontrollerar för olika variabler samtidigt, får man bl a fram följande:
Kvinnor presterar signifikant bättre än männen. Studenter med svensk bakgrund presterar aningen, men signifikant bättre. Föräldrars utbildningsnivå ger inte utslag på prestation, vilket kunde vara förväntat då föräldrars utbildning har visat sig ha betydelse för elevers betyg i grund- och gymnasieskola. Kanske avtar den sociala bakgrundens betydelse med åren?
Betyget är däremot den näst starkaste prediktorn för prestation, där högre betyg ger signifikant högre prestationsnivå. Medan betygsinflationen kan innebära att elever blir felallokerade, dvs ges tillträde till utbildningar som de inte skulle få, en faktor som gjort att Handelshögskolan i Stockholm infört en första gallring som inte baseras på förmodat inflaterade betyg, tycks betyget trots allt rymma en information om kunskap och förmåga att klara, i alla fall, förstaårsstudier på högskola.
Men nu kommer det!
Den faktor som har starkast samband med prestationsförmåga är skolans regi, om det är en skola i enskild eller kommunal regi. Hurra, ropar friskolornas företrädare, och ställer sig nu leende och förväntansfulla upp i bänkarna och väntar med stor iver på att få se friskolornas positiva effekter på elevernas prestationsförmåga i högskolan. När de får se resultatet av analysen, sjunker de emellertid ner på bänkarna, i skam och förtvivlan.
Av alla faktorer som undersöks, är det de aktiebolagsorganiserade friskolorna som påverkar prestationsförmågan mest negativt. Notera! Mest negativt av alla faktorer. Därefter kommer de idéburna friskolorna. Friskolorna innebär således en tydlig försämring av elevers prestationsförmåga på högskolans första år.
Föräldrarna och eleverna som valde friskolor fick segregerad och betygsinflaterad skola, men inte en skola som gav kunskap och förmåga att klara högskolestudier det första året.
Aktiebolagsskolors konkurrensmedel är de synliga faktorerna, segregation och betyg, medan kunskap och annan förmåga som krävs för att prestera på högskolan, som är dold och därför inte tycks ingå i friskolornas konkurrensmedel.
Konkurrensen på skolmarknaden har således gett mer segregation, högre betyg och sämre förmåga att klara högskolans första år. För en ekonom är det effekter som är tämligen triviala att förutsäga.
Detta påminner om en annan avreglering, bilbesiktningen. Även där stirrade man sig blind på det ideologiska kravet på möjligheten att välja. Där fick man också förväntade effekter, högre pris och högre tillgänglighet i områden med stor befolkning. Däremot, precis som med skolmarknaden, brydde man sig inte om den egentliga målvariabeln, som i bilbesiktningens fall är trafiksäkra fordon. Ännu vet vi inte om avregleringen lett till mer, mindre eller lika trafiksäkra fordon som före regleringen. Nu vet vi i alla fall att införande av en skolmarknad lett till lägre kunskap och förmåga att klara högskolestudiernas första år, mätt som prestationsförmåga, hos de som valde de icke-kommunala skolorna.
De som är mot friskolor behöver nu inte föra blott principiella argument utan kan använda kunskapsargument mot friskolor. De som önskar bevara sin ideologi avseende det fria valet och som är seriösa, måtte antingen försöka avfärda undersökningen, eller hävda att undersökningen visar att marknaden fortfarande är omogen, där en given konkurrensfaktor, kunskap och förmåga att prestera på högskolan, måste lyftas fram, så som gjorts genom undersökningen, för att möjliggöra för föräldrar och elever att göra ett mer informerat val av skola.
Varje skola borde därför göra en sådan undersökning och presentera dess resultat, så att potentiella elever vet vad de kan förvänta sig. Skolor som inte visar upp sådan information borde stängas eftersom de inte agerar på ett marknadsekonomiskt ansvarstagande sätt.
Alternativet är att stänga skolmarknaden, med argumentet att den misslyckats med det som var dess avsikt, att förbättra skolan.
Den 14 mars 2024
Sven-Olof Yrjö Collin