Jag har bildat Free University of Scania (FUS). Mest som protest mot att det finns högskolor och universitet som bedriver ren skojarverksamhet, men som kan göra det då de har examensrätt, som de lyckas bevara, än lättare idag än 2010, då staten idag inte granskar deras utbildning och utbildningskvalitet, utan mestadels bara deras byråkrati, det som bisarrt nog kallas ungefär kvalitetssäkringssystem.
FUS är erkänd av staten. Erkänd som en utbildningsanordnare utan examensrättigheter, dvs FUS är svartlistat (https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/enic-naric-sverige/utbildningsanordnare-utan-examensratt/). Så okunnig och slarvig och lättjefull är Universitets- och högskolerådet att de inte bemödat sig om att se om FUS verkligen är ’utbildningsanordnare’. FUS är inte ’utbildningsanordnare’, ty vi ger inga kurser. Vi utger oss absolut inte heller för att ha examensrätt. Tvärtom! Vi skulle aldrig befläcka FUS’s rykte genom att låta det bli granskat av någon så lättjefull organisation som UHR. Vår prestige skulle gå förlorad. Vårt rykte skulle erodera. Vi skulle dras i skam och vanära.
Idag lever högskolor och universitet högt på att vara utbildningsanordnare med examinationsrätt. Ett förslag, som återigen framförts, på Svenska Dagbladets ledarsida, är att skilja utbildningsanordnare och examensrätt. (https://www.svd.se/a/0Q9jwG/nicklas-berild-lundblad-lat-fler-an-universitet-fa-examensratt)
Då kan vem som helst, t ex FUS, ge utbildning. Därefter går studenten till en organisation som examinerar, och blir där prövad och given ett examensbevis i den mån den klarar examinationen.
Det finns förvisso vissa problem med detta. Ett är att mängden av utbildningar är stort, varför det kan vara ekonomiskt med decentraliserad examination. Ett annat är att centraliserad examination av nödvändighet blir standardiserad, vilket minskar variationen i examensbevis.
Men att överlämna examinationsprövningen till varje högskola, och sedan sporadiskt granska högskolorna, men inte deras utbildningskvalité, utan kvaliteten på en del av deras byråkrati, är inte så smart. Speciellt inte idag, då avprofessionaliseringen sannolikt också innebär att högskolorna accepterar en lägre kvalitet. Paras det sedan med den stigande aktivismen på högskolorna, fås en brygd med låg akademisk kvalitet och stigande ideologisk skolning.
Dock måste tilläggas att det inte är förbjudet att ge akademisk utbildning. Det som är förbjudet är att benämna det som högskoleexamen om man inte har examinationsrättigheterna. FUS kan ge en kurs i t ex bolagsstyrning och utfärda ett diplom som säger att personen genomgått utbildningen och tilldelats ett betyg. Värdet av det diplomet skulle då bero på hur känd FUS är, och vilken kvalitet FUS representerar i det ryktet. En sådan ryktesmarknad finns redan idag, där en ekonomutbildning från Skövde värderas lägre än en från Handelshögskolan i Stockholm.
Släpp utbildarna loss!
Den 27 december 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
FUS är erkänd av staten. Erkänd som en utbildningsanordnare utan examensrättigheter, dvs FUS är svartlistat (https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/enic-naric-sverige/utbildningsanordnare-utan-examensratt/). Så okunnig och slarvig och lättjefull är Universitets- och högskolerådet att de inte bemödat sig om att se om FUS verkligen är ’utbildningsanordnare’. FUS är inte ’utbildningsanordnare’, ty vi ger inga kurser. Vi utger oss absolut inte heller för att ha examensrätt. Tvärtom! Vi skulle aldrig befläcka FUS’s rykte genom att låta det bli granskat av någon så lättjefull organisation som UHR. Vår prestige skulle gå förlorad. Vårt rykte skulle erodera. Vi skulle dras i skam och vanära.
Idag lever högskolor och universitet högt på att vara utbildningsanordnare med examinationsrätt. Ett förslag, som återigen framförts, på Svenska Dagbladets ledarsida, är att skilja utbildningsanordnare och examensrätt. (https://www.svd.se/a/0Q9jwG/nicklas-berild-lundblad-lat-fler-an-universitet-fa-examensratt)
Då kan vem som helst, t ex FUS, ge utbildning. Därefter går studenten till en organisation som examinerar, och blir där prövad och given ett examensbevis i den mån den klarar examinationen.
Det finns förvisso vissa problem med detta. Ett är att mängden av utbildningar är stort, varför det kan vara ekonomiskt med decentraliserad examination. Ett annat är att centraliserad examination av nödvändighet blir standardiserad, vilket minskar variationen i examensbevis.
Men att överlämna examinationsprövningen till varje högskola, och sedan sporadiskt granska högskolorna, men inte deras utbildningskvalité, utan kvaliteten på en del av deras byråkrati, är inte så smart. Speciellt inte idag, då avprofessionaliseringen sannolikt också innebär att högskolorna accepterar en lägre kvalitet. Paras det sedan med den stigande aktivismen på högskolorna, fås en brygd med låg akademisk kvalitet och stigande ideologisk skolning.
Dock måste tilläggas att det inte är förbjudet att ge akademisk utbildning. Det som är förbjudet är att benämna det som högskoleexamen om man inte har examinationsrättigheterna. FUS kan ge en kurs i t ex bolagsstyrning och utfärda ett diplom som säger att personen genomgått utbildningen och tilldelats ett betyg. Värdet av det diplomet skulle då bero på hur känd FUS är, och vilken kvalitet FUS representerar i det ryktet. En sådan ryktesmarknad finns redan idag, där en ekonomutbildning från Skövde värderas lägre än en från Handelshögskolan i Stockholm.
Släpp utbildarna loss!
Den 27 december 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
