https://www.tris.se/publikation/ungibotkyrka
Av 837 elever, svarade 635 på enkäten. Bortfallet kan bestå av de som är speciellt utsatta för skamkulturen, varför resultaten som redovisas kan undervärdera skamkulturens inriktning och omfattning.
Man skapade tre grupper utifrån två frågor, om man förväntas vänta med sex tills man gifter sig och om man är orolig för att någon i familjen eller släkten skall bestämma vem man skall ha som partner. Kontrollgruppen omfattas inte av oskuldsförväntan eller familjebestämmande. Kravgrupp 1 har antingen oskuld eller bestämmande, medan kravgrupp 2 har både oskuld och bestämmande, dvs är den hårda skamkultursgruppen.
52% av flickorna tillhör kontrollgruppen, dvs är fria. 22% är kravgrupp 1 och 20% är kravgrupp 2, dvs 42% av flickorna är underkastade skamkulturen i olika hög grad. 42%!!!
De 52% flickor som är fria har föräldrar som till 88% är födda i Norden. De som har bägge föräldrar födda utom Norden tillhör 36% kontrollgruppen, dvs är fria, medan 22% tillhör kravgrupp 1 och 42% tillhör kravgrupp 2, totalt 64%. Skamkulturen är således främst ett fenomen i familjer där en eller två föräldrar är födda utom Norden. Eftersom underlaget kommer från en kommun kan man sannolikt dra slutsatsen att grunden för skamkulturen kan härledas till etnicitet och inte socioekonomi.
Krav på flickors kärleksrelation från familj och släkt varierar. I kontrollgruppen är det främst krav på ungefär lika ålder (47%), medan krav på lika etnicitet/religion är 25%. I kravgrupp 1 är ålderskrav 34% medan krav på etnicitet/religion är 30%. I den hårda kravgruppen 2 är ålder 31%, medan etnicitet/religion är 48%. Skamkulturen är således, vad man med ett populärt ord kan kalla, rasistisk.
För att understödja skamkulturen används olika former av våld. I kontrollgruppen anger 62% att de inte är våldsutsatta, medan 11% anger att de är utsatta för flera typer av våld vid upprepade tillfällen. I kravgrupp 1 är 50% inte utsatta för våld, medan 20% är utsatta för upprepat våld. I den stränga skamgruppen, kravgrupp 2, anger 25% att de inte är utsatta för våld, medan 42% är utsatt för upprepande våld. Notera således att av de som befinner sig i den hårdaste skamkulturen, är nästan hälften utsatta för frekvent våld.
Nästan hälften av de mest utsatta är utsatta för frekvent våld! I Sverige! År 2023!
Skälet till våld domineras för flickorna av ’dåligt rykte’. Det är således inte omsorgen om flickan, utan om familjen, som utgör källan till våldet. Skamkulturen bryr sig inte om flickorna, utan om familjen och släkten.
Skamkulturen skapar således en mycket utsatt grupp där förväntningar, normer och våld begränsar deras individuella frihet.
De har sedan frågat flickorna om deras egen inställning till de fri- och rättigheter som individer har i Sverige. I kontrollgruppen, dvs de fria, är det mycket få som är negativt inställda till dessa rättigheter. Mest framtärande är kravgrupp 2, där 52% av flickorna är negativ till sexuellt självbestämmande och 29% till fri abort. Skamkulturen lyckas således internalisera skamkulturen hos flickorna.
Slutsatsen är att bland flickor med utomnordiska föräldrar i Botkyrka, lever många i skamkulturen, där skamkulturen understöds med våld och internaliseras av flickorna. Det finns ingen anledning att tro att Botkyrka avviker nämnvärt från andra utsatta områden, varför dessa slutsatser sannolikt kan gälla andra utsatta områden i Sverige.
Det finns således en stor grupp av flickor som lever i en skamkultur som är helt främmande relativt svenska normer, och t o m till del är illegal. Det finns uppskattningar på att 240 000, främst barn och ungdomar, lever under skamkulturen i Sverige.
Det är en skam för Sverige att denna förtryckta grupp existerar. Det är en skam att denna förtryckta grupp inte försvaras av svenska värderingar. Det är en skam att varken jag eller andra står upp för de förtryckta genom motstånd, genom högljudda krav på att bekämpa förtrycket, genom åtgärder som skall erodera skamkulturen.
Du som läst till hit, vet nu om förtrycket. I morgon ställer jag frågan varför du inte visste det innan du läste denna text.
Den 3 juli 2023
Sven-Olof Yrjö Collin