Det är den tanken som idag omsätts, t ex med friskolor, där man tror att föräldrar kan utvärdera en skolas prestation, varvid deras val medför att den skola som bäst tillfredsställer behovet är den som får elever.
Men den visionen jag redogjort för tidigare om de självkörande bilarna, innebär att man med dagens datakraft och datatillgång, och utan individers agerande, kan få ett transportflöde som tillfredsställer människors behov av transport på ett samhällsekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Dagens anarkistiska transportsystem, med sina absurda regler, medför höga miljökostnader och stort mänskligt lidande.
Kollektivtrafiken idag har de negativa konsekvenser som Hayek varnade för, där bussen kommer, inte när man behöver den, utan när planeraren bestämt den skall komma. Och den går dit planeraren bestämt, och inte dit individerna vill att den skall åka. Det blir en dålig kollektiv lösning på ett individuellt problem.
De självkörande bilarna kan emellertid komma när individen önskar, och ta individen till platsen som individen önskar. Dock utan att individen kan påverkar hastigheten eller vägen till målet, vilket möjliggör en optimering av trafikflödet istället för att vara utlämnad åt individers rationalitet, som inte låter sig sammanfogas till en optimal situation, utan kan leda till t ex köer och trafikolyckor.
Köer är ju inte enbart kända i planerade system, utan förekommer ju inte minst i anarkistiska system. Autobahn är ett anarkistiskt system, där envar fattar sina egna beslut, dock under regler som hastighetsbegränsningar och högertrafik. Detta anarkistiska system nära Hayeks vision, leder nästan alltid till att jag fastnar i köer förbi Hamburg.
Det som nyliberalerna, men även kommunisterna, med sin starka tro på planerade system, bortser från är att information måste behandlas och filtreras genom människans rationalitet. Hayek förefaller ha trott att rationella människor och fria marknader, leder till rationella system. Om det hade varit fallet, hade jag aldrig suttit i en kö utanför Hamburg. Med ett centraliserat system, där agerandet går att förutsäga, t ex att individen i bilen QQQ983829 skall från plats A till plats B, så kan systemet se till att vägen går via D, ty då undviks platsen C, som kommer att ha maxtrafik när individens bil skulle passera.
I dagens kollektiva transportsystem kan inte individen välja vägen, ty tåget följer spåret. Men den kan inte heller välja vilken plats den kommer till, ty tåget går blott till förutbestämda stationer. Bilen tar däremot individen till den önskade platsen, så länge bilen har en väg att åka på. Systemet med centralt panerade transporter och självkörande bilar är således ett mellanting mellan dagens kollektiva transportsystem och dagens anarkistiska transportsystem.
Glädjen att få köra som man vill, och friheten att stanna var man vill, som dagens anarkistiska system delvis har, får vi vara beredda att avstå. Och nyliberalismens tro på anarkismen får sig en törn som det kanske inte kan hämta sig från.
Rimligare än anarkism eller planerade system, är att för varje problem se på de planerande möjligheterna, och se vilka fördelar och nackdelar anarkin har relativt det planerade. T ex kan det visa sig att anarkismen är mer fördelaktig när det gäller vilken mjölk jag skall ha och var jag köper mjölken, medan det planerade systemet är mer fördelaktigt i att transportera mjölken hem till mig.
Kanske principen är att det aldrig finns en princip som är den bästa.
Öllsjö den 20 januari 2020