Universitet skall ha en samverkan med det omgivande samhället. Det är preciserat i lag, och somliga av oss försöker också upprätthålla den uppgiften. På olika sätt. Senast jag gjorde det, var när jag, stolt som en tupp, skrev en debattartikel, baserad på och tillsammans med tre uppsatsgruppers resultat: https://www.svd.se/kvotering-till-styrelser-kan-ha-for-hogt-pris
Ett annat sätt är det som Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet har valt, att ha en Advisory Board, en rådgivande styrelse, där representanter för ’det omgivande samhället’ finns representerade. I ett möte i styrelsen den 14/4 sade Dekanen, enligt protokollet ”Susanne lyfter även att Advisory Board har en bred representation som är mycket bra och intressant, men som kan behöva förstärkas med någon ledamot som representerar en myndighet.” (Ordet ’lyfta’ är byråkratiska för ’framföra’).
Låt oss då se hur denna breda representation av det omkringliggande samhället ser ut.
Sju (7) är representanter för det privata näringslivet, genom att de arbetar mot det direkt (t ex ALMI) och/eller är privatägt (Etail Advice AB). Två (2) är offentliga organisationer, knutna till kommun eller region. Ett (1) är ett fackförbund, Akavia, dvs ett fackförbund för akademiker.
Det finns således en stark betoning på privat, vinstdriven verksamhet. Protokolltexten innehåller också ordet ’företag’ 8 gånger.
Jag lät Adobe Acrobate Reader söka efter andra ord.
En mycket stor del av det svenska samhället, inte minst traditionellt, och som framställs som oerhört viktigt för den samhälleliga utvecklingen, inte minst den demokratiska, är den frivilliga sektorn. Därför lät jag datorprogrammet söka efter ’frivillig’. Detta svar fick jag: ”Adobe Acrobat Reader has finsihed seacrhing the document. Inga träffar.”
Ridklubbar, fotbollsklubbar, politiska organisationer, biodlarföreningar, Gammeldansens vänner, Epatraktorns förening, ingen av dessa finns i universitetets omgivning. Ingen. Det civila samhällets organisationer finns inte i Ekonomihögskolans samhälle.
Universitetet tycks inte söka samverkan med den enorma sektor, som drivs av ideella skäl, som utgör en grundstomme i svenskt samhälle, i svensk demokrati. Denna sektor vänder Ekonomihögskolan ryggen.
Förvisso kan jag tänka mig att det är svårt att få dem med, då det är en sektor som alltid är ansträngd och som i huvudsak är operationellt orienterad och sällan ger sig tid åt strategiska frågor, som t ex att samverka med universitet. Men det är oerhört anmärkningsvärt att just den sektorn helt saknar företrädare på Ekonomihögskolan.
Men är då inte ekonomihögskolan bestående av företagsekonomi, och det hör man ju på ordet, att det är företag?
Shit no.
Ett populärt ämne i Småland är entreprenörskap, där man gärna uppmärksammar Smålands främsta moderna entreprenör, Kamprad (Nils Dacke är kanske för gammal för ett modernt universitet). Men jag, tillsammans med Elin Smith, har presenterat forskning om entreprenörskap i ryttarföreningar (Collin, S.-O. & Smith, E. (2007), ‘Window of entrepreneurship – Explaining the influence of corporate governance mechanisms on corporate entrepreneurship in two riding schools’, The International Journal of Entrepreneurship & Small Business, 4(2):122-137.) Entreprenörer finns överallt!
Ett annat ämne är bolagsstyrning, vilket onekligen låter som om man där lär sig om Wallenbergs enorma kapitalistiska företag. Det är sant. Mycket sant. Men det är lika sant att jag har undersökt och publicerat studier om bolagsstyrningsproblematik, där jag jämfört bolagsstyrning i Wallenbergsföretagen med en ryttarförenings bolagsstyrning (Collin, S.-O. (2007), ‘Governance strategy: a property right approach turning governance into action’. Journal of Management & Governance, 11:215-237.)
Ett universitet har att vända sig till hela samhället. I det samhället ingår minsann andra fackföreningar än akademikernas fackförening. Och, inte minst, hela den frivilliga sektorn finns i det samhälle som universitetet har skyldighet att samverka med.
Således finns en mycket stor förbättringspotential, hitintills outnyttjad, hos Linnéuniversitetet.
Dock, för att sluta positivt. Tack vare att man faktiskt har en rådgivande styrelse för samverkan, så kan man utnyttja den potentialen genom att vara mer inkluderande.
Den 1 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Ett annat sätt är det som Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet har valt, att ha en Advisory Board, en rådgivande styrelse, där representanter för ’det omgivande samhället’ finns representerade. I ett möte i styrelsen den 14/4 sade Dekanen, enligt protokollet ”Susanne lyfter även att Advisory Board har en bred representation som är mycket bra och intressant, men som kan behöva förstärkas med någon ledamot som representerar en myndighet.” (Ordet ’lyfta’ är byråkratiska för ’framföra’).
Låt oss då se hur denna breda representation av det omkringliggande samhället ser ut.
Sju (7) är representanter för det privata näringslivet, genom att de arbetar mot det direkt (t ex ALMI) och/eller är privatägt (Etail Advice AB). Två (2) är offentliga organisationer, knutna till kommun eller region. Ett (1) är ett fackförbund, Akavia, dvs ett fackförbund för akademiker.
Det finns således en stark betoning på privat, vinstdriven verksamhet. Protokolltexten innehåller också ordet ’företag’ 8 gånger.
Jag lät Adobe Acrobate Reader söka efter andra ord.
En mycket stor del av det svenska samhället, inte minst traditionellt, och som framställs som oerhört viktigt för den samhälleliga utvecklingen, inte minst den demokratiska, är den frivilliga sektorn. Därför lät jag datorprogrammet söka efter ’frivillig’. Detta svar fick jag: ”Adobe Acrobat Reader has finsihed seacrhing the document. Inga träffar.”
Ridklubbar, fotbollsklubbar, politiska organisationer, biodlarföreningar, Gammeldansens vänner, Epatraktorns förening, ingen av dessa finns i universitetets omgivning. Ingen. Det civila samhällets organisationer finns inte i Ekonomihögskolans samhälle.
Universitetet tycks inte söka samverkan med den enorma sektor, som drivs av ideella skäl, som utgör en grundstomme i svenskt samhälle, i svensk demokrati. Denna sektor vänder Ekonomihögskolan ryggen.
Förvisso kan jag tänka mig att det är svårt att få dem med, då det är en sektor som alltid är ansträngd och som i huvudsak är operationellt orienterad och sällan ger sig tid åt strategiska frågor, som t ex att samverka med universitet. Men det är oerhört anmärkningsvärt att just den sektorn helt saknar företrädare på Ekonomihögskolan.
Men är då inte ekonomihögskolan bestående av företagsekonomi, och det hör man ju på ordet, att det är företag?
Shit no.
Ett populärt ämne i Småland är entreprenörskap, där man gärna uppmärksammar Smålands främsta moderna entreprenör, Kamprad (Nils Dacke är kanske för gammal för ett modernt universitet). Men jag, tillsammans med Elin Smith, har presenterat forskning om entreprenörskap i ryttarföreningar (Collin, S.-O. & Smith, E. (2007), ‘Window of entrepreneurship – Explaining the influence of corporate governance mechanisms on corporate entrepreneurship in two riding schools’, The International Journal of Entrepreneurship & Small Business, 4(2):122-137.) Entreprenörer finns överallt!
Ett annat ämne är bolagsstyrning, vilket onekligen låter som om man där lär sig om Wallenbergs enorma kapitalistiska företag. Det är sant. Mycket sant. Men det är lika sant att jag har undersökt och publicerat studier om bolagsstyrningsproblematik, där jag jämfört bolagsstyrning i Wallenbergsföretagen med en ryttarförenings bolagsstyrning (Collin, S.-O. (2007), ‘Governance strategy: a property right approach turning governance into action’. Journal of Management & Governance, 11:215-237.)
Ett universitet har att vända sig till hela samhället. I det samhället ingår minsann andra fackföreningar än akademikernas fackförening. Och, inte minst, hela den frivilliga sektorn finns i det samhälle som universitetet har skyldighet att samverka med.
Således finns en mycket stor förbättringspotential, hitintills outnyttjad, hos Linnéuniversitetet.
Dock, för att sluta positivt. Tack vare att man faktiskt har en rådgivande styrelse för samverkan, så kan man utnyttja den potentialen genom att vara mer inkluderande.
Den 1 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
