Högskolan anser det vedertaget att individers förmåga att tillgodogöra sig undervisning är relaterat till om de känner sig säkra, och inte drabbas av diskriminering eller pekas ut som annorlunda.
I ett fall på Uppsala universitet upplevde studenter obehag och hindrades i sin inlärning, när en lärare, på frågan vilka sökord man skulle använda för att söka efter rasdiskriminering, uppgav ett ord som, av diskrimineringsskäl, inte får uttalas, och därför omnämns med första bokstaven i ordet och därefter ’-ordet’, dvs ’x-ordet’, där x är första bokstaven i det diskriminerande och kränkande ordet. Som du noterar skriver jag inte ens ut den omskrivningen som görs, dvs ’x-ordet’, då den så tydligt refererar till det djupt diskriminerande ordet.
På Högskolan Nord-Väst är det självklart att undvika sådana pedagogiska misslyckanden, och djupt diskriminerande intermezzon. Man har därför listor över ord som inte får uttalas, och därvid framkalla inlärningshämmande kränkningar. Dessa listor är självfallet olika, beroende på studentgrupperna, ty något ord kan vara kränkande för en viss grupp av studenter, medan ordet inte ankommer andra grupper.
Det har visat sig bli något enklare, och mindre resurskrävande, då högskolan är satt under statens resurstyranni, att ha föreläsningar som riktar sig till speciella grupper av studenter. Dock är ju alla individer unika, varför, om man skulle fullfölja principen, skulle innebära privatundervisning, något som tyvärr inte är möjligt p g a statsmaktens hart när kränkande resurstyranni. Man har därför beslutat att låta studenter dela in sig i några grupper som möjliggör viss skalekonomi i undervisningen.
Man började med ett hundratal grupperingar, men p g a den ekonomiska tyranni som högskolor är utsatta för, var man tvungen att radikalt minska på antalet grupper. Man kom därför, efter mycket hårda diskussioner, fram till att erbjuda följande lektionsgrupper:
Utan sexuell identitet: Här välkomnas de som inte identifierar sig som han, hon, hen, homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. I syfte att tydligt markera avsaknaden av sexuell identitet, genomförs föreläsningarna med alla deltagare nakna, då kroppens konstitution är betydelselös för denna grupp.
Priviligierade vita: Här välkomnas alla som identifierar sig som vita och priviligierade. Det understryks att den sk objektiva hudfärgen, som ju i sig är diskriminerande, inte är väsentlig för tillträde till denna grupp, utan det är just den individuella upplevelsen av att vara vit och priviligierad som utmärker denna grupp. Likt gruppen ’utan sexuell identitet’ övervägdes att markera grupptillhörigheten genom att alla bar Armani-kläder, men då det är svårt, även för de som upplever sig som priviligierade, att få tag på Armani-kläder i den betydelselösa ort där högskolan ligger, beslöt man att inte ha det som krav.
Förtryckta färgade: Här välkomnas alla som identifierar sig som förtryckta och färgade. Det räcker således inte att uppleva sig som förtryckt, eftersom förtryck ju drabbar alla individer. För att inte sätta ett förtryckande objektivt kriterium på individerna, avses med färgad, att en individ upplever sig som färgad, oaktat vad individen lägger i ordet färgad. Det har visat sig att de flesta studenter identifierar sig med denna grupp.
Identitetslösa: I denna grupp välkomnas de som inte upplever att de har de identiteter som de andra grupperna har. Tanken med denna grupp var att den skulle bli en uppsamlingsgrupp, en sorts residual av de som inte identifierar sig. Denna grupp är dock numera nedlagd. I början fanns det många individer i gruppen. Men de utsattes för berättigat hårt tryck av de som identifierat sig med en identitet. De hävdades vara de mest förtryckta då de hade det falska medvetandet att inte ha någon av de erkända identiteterna. Då ingen ville identifiera sig som identitetslös och omedveten, valde de snabbt att tillhöra någon av de andra grupperna.
Högskolan Nord-Väst fick tidigt starta ett mycket ambitiöst överbryggningsprojekt, gemenlikt kallat toleransprojekt av högerfolk, då det visade sig att det uppstod mycket starka konflikter, ja, t o m slagsmål, mellan grupperna. Detta projekt lades emellertid ner, då det ansågs vara kränkande. Man hävdade att överbryggning just var att försöka genomföra tolerans, vilket ju innebär att ge samma vikt åt olika grupper, vilket är förtryckande, då det baseras på antagandet att alla har samma värde. Man hävdade, helt korrekt, att lika värde innebär ett förtryck av de underpriviligierade, då deras underordnade position döljs i termen ’lika värde.
Högskolan Nord-Väst har löst problemet genom att fysiskt dela upp grupperna, så att deras föreläsningar sker på olika platser i den lilla orten. Således har man fyra olika campus, omgivna av staket, med en entré för varje Campus, där det tydligt anges att blott de som tillhör gruppen får tillträde och där studenten får visa sitt gruppass för att få tillträde.
Emellertid kunde högskolan inte förhindra att grupperna konfronterades utanför de olika gruppcampusen, varvid konflikterna flyttade ut på kaféerna och restaurangerna. I samråd med kommunen och näringsidkare har man därför infört liknande inträdeskrav på de offentliga lokalerna, där kaféer och restauranger, med ett tydligt plakat anger vilken grupp som får tillträde till just deras lokal.
I stunden som jag skriver detta, förhandlar Högskolan Nord-Väst med SJ, som är det huvudsakliga offentliga transportmedlet till och från orten, att avdela speciella vagnar till de speciella grupperna, på det att studenterna skall slippa den möjliga kränkningen att sitta i samma vagn som en student från en annan grupp. SJ har, vad ryktet säker, hitintills inte varit så medgörlig. Dock har man gått med på att reservera en vagn som garanterar studenterna att det är fritt från priviligierade vita. Den har fått anslaget ’priviligierad-vita fri vagn’.
Den 7 augusti 2021
Sven-Olof Yrjö Collin