Vi har fått veta att relativt fattiga människor i Sverige äter sämre, har sämre hälsa, är kortare, lever kortare liv, röker mer och dricker mer.
Är dessa drag samtidiga, dvs tillhör de den fattiges karaktärsdrag, eller är dessa, alla eller några av dem, en konsekvens av fattigdomen?
Lena Andersson skrev en uppmärksammad artikel där hon hävdade att ingen behöver gå hungrig i Sverige eftersom det är möjligt att till mycket ringa kostnad köpa mat som gör en mätt. I den mån någon går hungrig är det en konsekvens av individens val, och inte som konsekvens av en strukturell kraft som gör att fattiga saknar förmåga att göra val som mättar deras munnar. Det är människans karaktär som gör att den går hungrig. Hon tycks därmed hävda samtidigheten, att karaktärsdragen samvarierar och skapar hunger och fattigdom samtidigt.
(https://www.svd.se/a/Q7OlRV/hungrar-barnen-ar-det-foraldrarnas-fel-inte-ulf-kristerssons )
Mot det står strukturförklaringen, att människor är tämligen lika, dvs har liknande karaktärsdrag, men att de befinner sig i levnadssituationer där individer gör val som påverkar deras hälsa.
Jag gör val som är en funktion av min levnadssituation. Följande historia visar på det. Jag skulle passa en tid i staden. Jag hittade inte en parkeringsplats. Jag parkerade därför bilen på ett olagligt sätt, med risk att få parkeringsböter. Jag agerade rationellt utifrån min livssituation. Jag visste om risken att få parkeringsböter på 400 kronor. Men jag är en man med en hyfsad månatlig inkomst, med ringa utgifter, vilket gör att jag har en rejäl hacka på banken. De 400 kronorna skulle inte påverka mitt leverne på något sätt, annat än irritationen över parkeringsbot. Min svaghet, att inte vara ute i god tid och därmed kunna hitta en laglig parkering, kunde hanteras genom mitt rika bankkonto.
Denna historia visar att den rike kan ha dåliga karaktärsdrag, t ex att komma försent, men att rikedomen gör att den kan kompensera för de dåliga karaktärsdragen genom att köpa sig fri från de dåliga karaktärsdragens konsekvenser.
Den fattige lever ett erbarmligt liv, och försöker piffa upp det genom att njuta en hamburgare, t ex en Big El Maco & Co, till det facila priset av 94 kronor. Och en till. Och en till. Kanske för att döva känslan av det erbarmliga. Den blir därmed fet och kortlivad. Den rike lever ett godare liv och piffar upp sitt liv med gott georgiskt vin, Vazisubani, till det facila priset av 249 kronor. Skulle den rike dricka för mycket av det georgiska vinet har den råd att kompensera för det myckna drickandet genom att ta in på Nämndemansgården. Den fattige tycker sig inte ha råd med ett gymkort.
Pengarna balanserar den dåliga karaktären. Den som inte har pengarna kan inte balansera, utan karaktären slår igenom fullt ut.
Därför kan förvisso den fattige vara fattig ock kortlivad p g a dålig karaktär. Men den saknar medel för att balansera den dåliga karaktären. De dåliga karaktärerna kan därför vara slumpmässigt fördelade i populationen, men medan de ger effekter på kroppen och hälsotillståndet hos den fattige, ger de mestadels en liten effekt på den rikes bankkonto.
Den 22 oktober 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Är dessa drag samtidiga, dvs tillhör de den fattiges karaktärsdrag, eller är dessa, alla eller några av dem, en konsekvens av fattigdomen?
Lena Andersson skrev en uppmärksammad artikel där hon hävdade att ingen behöver gå hungrig i Sverige eftersom det är möjligt att till mycket ringa kostnad köpa mat som gör en mätt. I den mån någon går hungrig är det en konsekvens av individens val, och inte som konsekvens av en strukturell kraft som gör att fattiga saknar förmåga att göra val som mättar deras munnar. Det är människans karaktär som gör att den går hungrig. Hon tycks därmed hävda samtidigheten, att karaktärsdragen samvarierar och skapar hunger och fattigdom samtidigt.
(https://www.svd.se/a/Q7OlRV/hungrar-barnen-ar-det-foraldrarnas-fel-inte-ulf-kristerssons )
Mot det står strukturförklaringen, att människor är tämligen lika, dvs har liknande karaktärsdrag, men att de befinner sig i levnadssituationer där individer gör val som påverkar deras hälsa.
Jag gör val som är en funktion av min levnadssituation. Följande historia visar på det. Jag skulle passa en tid i staden. Jag hittade inte en parkeringsplats. Jag parkerade därför bilen på ett olagligt sätt, med risk att få parkeringsböter. Jag agerade rationellt utifrån min livssituation. Jag visste om risken att få parkeringsböter på 400 kronor. Men jag är en man med en hyfsad månatlig inkomst, med ringa utgifter, vilket gör att jag har en rejäl hacka på banken. De 400 kronorna skulle inte påverka mitt leverne på något sätt, annat än irritationen över parkeringsbot. Min svaghet, att inte vara ute i god tid och därmed kunna hitta en laglig parkering, kunde hanteras genom mitt rika bankkonto.
Denna historia visar att den rike kan ha dåliga karaktärsdrag, t ex att komma försent, men att rikedomen gör att den kan kompensera för de dåliga karaktärsdragen genom att köpa sig fri från de dåliga karaktärsdragens konsekvenser.
Den fattige lever ett erbarmligt liv, och försöker piffa upp det genom att njuta en hamburgare, t ex en Big El Maco & Co, till det facila priset av 94 kronor. Och en till. Och en till. Kanske för att döva känslan av det erbarmliga. Den blir därmed fet och kortlivad. Den rike lever ett godare liv och piffar upp sitt liv med gott georgiskt vin, Vazisubani, till det facila priset av 249 kronor. Skulle den rike dricka för mycket av det georgiska vinet har den råd att kompensera för det myckna drickandet genom att ta in på Nämndemansgården. Den fattige tycker sig inte ha råd med ett gymkort.
Pengarna balanserar den dåliga karaktären. Den som inte har pengarna kan inte balansera, utan karaktären slår igenom fullt ut.
Därför kan förvisso den fattige vara fattig ock kortlivad p g a dålig karaktär. Men den saknar medel för att balansera den dåliga karaktären. De dåliga karaktärerna kan därför vara slumpmässigt fördelade i populationen, men medan de ger effekter på kroppen och hälsotillståndet hos den fattige, ger de mestadels en liten effekt på den rikes bankkonto.
Den 22 oktober 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
