I en understreckare i Svenska Dagbladet gör dominikanerprästen, tillika professor emeritus i Latin vid Lunds universitet, Anders Piltz, det traditionella hävdandet, som gärna framförs idag, i dessa islamofobiska och islamofobifobiska tider, att grekerna överlevde genom araberna och deras islam, att vi använder arabernas siffror (som de själva inte använder) och att den för matematiken så viktiga nollan var en arabisk och därmed muslimsk innovation. Då var islam plats för disputationer och dynamik. Sedan stelnade islam och fastnade i sin medeltida form.
Kristendomen, genom sina kloster, och senare, under medeltiden, stod för mycket av utveckling. Man lyfter gärna arkitektur och musik, som skedde under kristendomen. En Händel, med sin Messias, och en Bach med sin orgelmusik, vore otänkbar utan kristendomen. Sedan tog Upplysningen vid.
( https://www.svd.se/a/xg614X/giovanni-nanni-vackte-liv-i-islamofobin )
Så vill de totalitära, de religiösa, tvätta religionerna rena. Religionerna framställs som drivare av utvecklingen. Som en kausal orsak. Som sedan lämnade över utvecklingens pinne till Upplysningen. Religionerna har varit befrämjare, inte hindrare.
Hallelulja och Amen!
Men, det finns ett faktum som de aktivt bortser från i sitt kausala hävdande, nämligen att religionerna omgav samhällena, på ett totalitärt sätt. Frågan de inte kan ställa sig, eftersom de talar i egen sak och därför inte är trovärdiga, är: Religionerna, som helt omgav samhällena, 1.) drev de på en utveckling av t ex kritik och vetenskap, dvs de var en positiv kausal kraft i utvecklingen, eller 2.) var religionerna likgiltiga till dessa händelser och lät dem ske, dvs de var utan betydelse för den utvecklingen, eller 3.) var religionerna hindrande i utvecklingen eftersom den blott kunde ske i de fåror som religionerna lade ut, dvs religionerna var hindrande i utvecklingen?
Var religionerna befrämjare, likgiltiga eller hindrande? Det är de tre alternativen. Med tanke på den oerhörda utveckling som vi sett sedan Upplysningens tid, dvs när icke-religion bildat omgivningen för alla kreativa människor, synes det som om religionerna var främst hindrade av utveckling, även om det skedde god utveckling inom religionernas hägn, men kanske mindre tack vare dem och trots dem.
Att idag läsa en så inskränkt text som Piltz, där han inte gör det som han själv påstår muslimerna, i grekernas efterföljd, lärt oss, att öva disputation genom att uppställa motsatser och pröva hypoteser, är beklämmande. Han visar därmed själv på att, inom religionerna, kan vissa hypoteser ställas och prövas, men andra kan inte ställas, t ex hypotesen om religionernas hindrande av utveckling. Hos de religiösa finns blott en hypotes, som därmed blir en dogm, att religionerna har befrämjat utveckling. Därmed har Piltz mer visat på att religionerna hindrar utveckling, än befrämjar den.
Den 14 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
Kristendomen, genom sina kloster, och senare, under medeltiden, stod för mycket av utveckling. Man lyfter gärna arkitektur och musik, som skedde under kristendomen. En Händel, med sin Messias, och en Bach med sin orgelmusik, vore otänkbar utan kristendomen. Sedan tog Upplysningen vid.
( https://www.svd.se/a/xg614X/giovanni-nanni-vackte-liv-i-islamofobin )
Så vill de totalitära, de religiösa, tvätta religionerna rena. Religionerna framställs som drivare av utvecklingen. Som en kausal orsak. Som sedan lämnade över utvecklingens pinne till Upplysningen. Religionerna har varit befrämjare, inte hindrare.
Hallelulja och Amen!
Men, det finns ett faktum som de aktivt bortser från i sitt kausala hävdande, nämligen att religionerna omgav samhällena, på ett totalitärt sätt. Frågan de inte kan ställa sig, eftersom de talar i egen sak och därför inte är trovärdiga, är: Religionerna, som helt omgav samhällena, 1.) drev de på en utveckling av t ex kritik och vetenskap, dvs de var en positiv kausal kraft i utvecklingen, eller 2.) var religionerna likgiltiga till dessa händelser och lät dem ske, dvs de var utan betydelse för den utvecklingen, eller 3.) var religionerna hindrande i utvecklingen eftersom den blott kunde ske i de fåror som religionerna lade ut, dvs religionerna var hindrande i utvecklingen?
Var religionerna befrämjare, likgiltiga eller hindrande? Det är de tre alternativen. Med tanke på den oerhörda utveckling som vi sett sedan Upplysningens tid, dvs när icke-religion bildat omgivningen för alla kreativa människor, synes det som om religionerna var främst hindrade av utveckling, även om det skedde god utveckling inom religionernas hägn, men kanske mindre tack vare dem och trots dem.
Att idag läsa en så inskränkt text som Piltz, där han inte gör det som han själv påstår muslimerna, i grekernas efterföljd, lärt oss, att öva disputation genom att uppställa motsatser och pröva hypoteser, är beklämmande. Han visar därmed själv på att, inom religionerna, kan vissa hypoteser ställas och prövas, men andra kan inte ställas, t ex hypotesen om religionernas hindrande av utveckling. Hos de religiösa finns blott en hypotes, som därmed blir en dogm, att religionerna har befrämjat utveckling. Därmed har Piltz mer visat på att religionerna hindrar utveckling, än befrämjar den.
Den 14 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
