Men idag ser vi hur religionerna tar ökad plats, pådrivet av den aggressiva ideologin, islam. Det profana svenska samhället, som var på väg att etablera sig genom att kristendomen trycktes undan från skola och samhälle, backar nu tillbaka och böjer sig för islamisternas krav på separata badtider och vidskepligt slaktat kött, sk halal.
Islam ökar sin penetration i samhället. De kristna är inte dummare än att de utnyttjar denna strömning, och hänger på och etablerar samarbete med islamisterna. De kallar det kärlek och tolerans, men är lika mycket, om inte mer, drivet av att de ser möjligheten att återfå sin tidigare dominans.
Den aggressiva religiösa hållningen mot det fria profana samhället, yttrar sig i att de vidskepliga kräver rätten att utöva sina vidskepligheter på arbetstid. Lokaltidningen Kristianstadsbladet rapporterade något sådant befängt som att en kommun, Bromölla, har beslutat att man inte får be på sin arbetstid.
http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/kommunbeslut-ingen-far-be-pa-arbetstid/
Så stark är religionens penetration i det forna socialdemokratiskt karakteriserade samhället, att man måste besluta att man skall arbeta på sin arbetstid. Så starkt är dess penetration att det parti, som tidigare hyllade arbetets värde, socialdemokraterna, som hävdade att arbete är en del i de medborgerliga rättigheterna, idag inte står bakom tanken att man skall arbeta på sin arbetstid.
Spåren av det tidigare så frihetliga partiets inflytande finns dock kvar. Skolor får inte innehålla konfessionella drag. Man får inte propagera för någon ideologi, annat än demokrati, i skolan. Därför får man inte ha konfessionella inslag i t ex skolavslutningar. Tidigare har de kristna accepterat det, och låtit skolorna komma till kyrkan och där sjunga Den sommartid nu kommer.
Men idag, när skolor hävdar lagen, att inga konfessionella inslag får förekomma, känner sig de kristna kyrkorna så starka att de hävdar att antingen skall prästen få föreläsa sin tro, eller så upplåter de inte byggnaden.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pL928V/kyrkan-ar-inte-en-bygdegard
Det som onekligen var tidigare, att kyrkobyggnaden var en byggnad för bygden, gäller inte längre. Nu känner de sig så starka att de skall propagera för sin religion i sin kyrka.
I Kristianstad visar de kristna sin styrka genom att stängsla in sin byggnad. Heliga Trefaldighetskyrkan, byggd av en dansk kung för att hysa en förväntad stor befolkning i Kristianstad, hade tidigare en öppen tomt, där Kristianstadsborna kunde gena från järnvägsstationen till det stora torget. Kyrkans plats var en öppen plats i staden.
Men idag skall kyrkan hägna in sin tomt med ett stängsel. Den skall vara en distinkt, speciell plats, där man får gå in och ut genom den kyrkliga platsen. Inget genande över den heliga platsen. De gör en iskall kalkyl att de inte förlorar stöd och relevans i samhället genom att låta folk gå över dess jord. De känner sig så starka att de inte skall behöva upplåta sin plats till det profana ilandet. De tror inte att de, genom att avgränsa sig, skall förlora sin legitimitet i samhället.
Låt oss alla bevisa att de har fel. Låt oss alla stå bakom det demokratiska, frihetliga profana samhället. Visa religionen ryggen. Ta avstånd från dessa brännare av vetenskapsmän och kvinnor.
Öllsjö den 10 juli 2019