(https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Religion_of_Nobel_Prize_winners.png)
Av de 13 muslimerna, var det sju som fick fredspriset, vari ingår Yasser Arafat och Anwar al-Sadat. Blott två muslimer har under dessa 100 år fått pris inom vetenskaperna.
Ser man på andelen människor, så anses jordens befolkning består av 31,1% kristna, 24,9% muslimer,, 15,6% är sekulära, 15,16% är hinduer, 5,06% är buddister samt 0,18% är judar (https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_religious_populations)
Dessa siffror, som onekligen har enorma fel i sig, men som ändock kan antyda, ser man att det finns överrepresentation i nobelpris, där kristna har 110% överrepresentation, judar har hisnande 11622% i överrepresentation, medan de underrepresenterade är agnostiker -55% och muslimer -97%.
Det som slår mig är att de som tillhör en brutal, rasistisk religion, judendomen, är så extremt överrepresenterade. Uppenbarligen anfrätts inte judar av den fanatism som deras grundfader, abraham, hade. De förefaller vara betydligt mer tänkande än fanatismen i judendomen. Men kan det ligga andra saker bakom, som t ex att många judiska intellektuella flydde från tyska områden till det land som producerat flest Nobelpristagare, USA. Utan nazismen hade de stannat i Tyskland, kanske blivit framgångsrika, men inte i den utsträckningen som de blev i USA.
Sedan är alltid frågan, i vilken grad är de som karakteriseras som judar, religiösa judar och i vilken grad de är etniska judar? Men den kritiken gäller ju samtliga karakteriseringar. Dock tror jag att agnostiker är mer tydligt ideologiska agnostiker, medan de som klassas som religiösa har mer av etnicitet och vana i klassificeringen. Det kan också ha varit så att, speciellt för de kristna, det var mer accepterat att kalla sig kristen än t ex agnostiker, varför andelen kristna är överrepresenterade. Det innebär då att agnostiker kanske mindre kan jämföras med de andra, då felet i det talet är av annan karaktär än felet i de andra, där karaktären kan vara lika.
Ser vi blott på de totalitära monoteistiska religionerna, då sticker således judarna ut genom att, helt utan konkurrens, producera flest Nobelpristagare. Muslimerna sticker ut genom att, helt utan konkurrens, i stort sett inte alls producera Nobelpristagare, och, absurt nog, när de gör det, blir det som fredspristagare, där några har blod på sina händer.
Detta kanske också återspeglar utbildning, då muslimer är den lägst utbildade befolkningsgruppen, medan judar är den näst högsta, blott slagen av agnostikerna och ateisterna. Många muslimer kommer inte i kontakt med möjligheten att överhuvudtaget komma ifråga för Nobelpris, medan ateisterna, som är överrepresenterade i de utvecklade länderna, har mer nära till möjligheterna.
Det tycks som om religiös tillhörighet minskar med utbildningsnivå. Däremot, inom de religiösa, så ökar deltagande i religiösa ceremonier med utbildningsnivå. Kanske det antyder att de som dröjer sig kvar i religionen, trots utbildning, blir mer avancerade i sin religiositet, medan de outbildade har det som en tillhörighet, men inte mer.
Kanske sambandet religion och pris, går genom välstånd, där det framför allt är välstånd som ger pris. Förvisso är judarna överrepresenterade, men det är amerikanska judar, inte israeliska judar, som är överrepresenterade. Och då kommer man tillbaka till en mer grundläggande fråga, vad är relationen mellan religion och välstånd? Förvisso tycks det finnas en korrelation, där muslimerna och deras gravt underutvecklade länder, visar upp korrelationen. Men finns kausaliteten, och åt vilket håll går den? Har muslimer så lågt antal Nobelpris för att de lever i underutvecklade muslimska länder, dvs islam ger underutveckling, men nödvändigtvis inte dålig förmåga till nobelpris. Men…om muslimer förekommer, förekommer de som fredspristagare. Kommer det av islams våldsamma natur, där de lyckats motverka dess natur?
Den 18 februari 2022
Sven-Olof Yrjö Collin