Bör man ge förutsättningar för data som kan ge kunskap som säger något om samhället, som kan användas för att diskutera samhället och dess utveckling och som kan användas för att styra samhället? Eller bör man avstå från data och därmed från kunskap, om man kan misstänka att den kan användas till något som man själv finner negativt, men som andra kan använda till något som de finner positivt?
Den katolska kyrkan motarbetade den kopernikanska kunskapen, att jorden roterade runt solen. Däremot förefaller det inte som att de motarbetade utvecklingen av linser, vilket var det som möjliggjorde empiriska observationer av himlakropparna i teleskop (refraktorer). Kyrkan gav sig på kunskapen, inte förutsättningarna för kunskapen, hur man samlade in data. Men det var då!
En statlig utredning gav för något år sedan förslag till regeringen att börja producera statistik över hushållens skulder och tillgångar.
https://www.svd.se/a/dw6zoj/tidigare-riksbankschef-kritiserar-finansmarknadsminister-wykman
Det förefaller rimligt att få sådan data, då den kan användas till angelägen kunskap.
Sverige har en högt skuldsatt hushållssektor. Det anses medföra risker för samhället. Men om dessa skulder finns hos de som har stora tillgångar, kan risken för finansiell kollaps vara mindre än vad blott ett fokus på skulder kan ge vid handen. Den finansiella risken i samhället kan inte bedömas då vi inte känner hushållens nettoskulder och hur skulder och tillgångar är sammansatta, med olika finansiella risker. Med data över hushållens skulder och tillgångar, där riskerna i de specifika skulderna och tillgångarna kan bedömas, kan samhällets finansiella risk bedömas.
Det har skett en markant förändring i samhällets inkomstfördelning och sannolikt också i dess förmögenhetsfördelning. Några hävdar med bestämdhet, andra hävdar sannolikheter, och några förkastar att många processer i samhället påverkas av hur det materiella och finansiella välståndet är fördelat. Om detta hade vi kunnat få mer kunskap om vi hade haft de data som krävs för den kunskapen.
Det kan således anföras dessa två och säkert fler argument för det viktiga i att ha data om hushållens förmögenhetsuppbyggnad. Men, olikt katolska kyrkan, som stred mot kunskapen, men inte dataproduktionen, stämmer den svenska regeringen i bäcken och motsätter sig insamlandet av den data som skulle kunna ge kunskap.
Det är helt uteslutet att bygga upp infrastrukturen för en förmögenhetsskatt, har Niklas Wykman, finansmarknadsminister, sagt.
Inför risken att en annan regering kan använda data på ett specifikt sätt, en förmögenhetsskatt, motsätter sig regeringen uppbyggnad av dataproduktion som kan ge kunskap om samhället.
Inte ens den starkt repressiva katolska kyrkan kunde komma på vad den svenska borgerliga regeringen kommit på, att förhindra dataproduktion för kunskap.
Den 26 februari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
Den katolska kyrkan motarbetade den kopernikanska kunskapen, att jorden roterade runt solen. Däremot förefaller det inte som att de motarbetade utvecklingen av linser, vilket var det som möjliggjorde empiriska observationer av himlakropparna i teleskop (refraktorer). Kyrkan gav sig på kunskapen, inte förutsättningarna för kunskapen, hur man samlade in data. Men det var då!
En statlig utredning gav för något år sedan förslag till regeringen att börja producera statistik över hushållens skulder och tillgångar.
https://www.svd.se/a/dw6zoj/tidigare-riksbankschef-kritiserar-finansmarknadsminister-wykman
Det förefaller rimligt att få sådan data, då den kan användas till angelägen kunskap.
Sverige har en högt skuldsatt hushållssektor. Det anses medföra risker för samhället. Men om dessa skulder finns hos de som har stora tillgångar, kan risken för finansiell kollaps vara mindre än vad blott ett fokus på skulder kan ge vid handen. Den finansiella risken i samhället kan inte bedömas då vi inte känner hushållens nettoskulder och hur skulder och tillgångar är sammansatta, med olika finansiella risker. Med data över hushållens skulder och tillgångar, där riskerna i de specifika skulderna och tillgångarna kan bedömas, kan samhällets finansiella risk bedömas.
Det har skett en markant förändring i samhällets inkomstfördelning och sannolikt också i dess förmögenhetsfördelning. Några hävdar med bestämdhet, andra hävdar sannolikheter, och några förkastar att många processer i samhället påverkas av hur det materiella och finansiella välståndet är fördelat. Om detta hade vi kunnat få mer kunskap om vi hade haft de data som krävs för den kunskapen.
Det kan således anföras dessa två och säkert fler argument för det viktiga i att ha data om hushållens förmögenhetsuppbyggnad. Men, olikt katolska kyrkan, som stred mot kunskapen, men inte dataproduktionen, stämmer den svenska regeringen i bäcken och motsätter sig insamlandet av den data som skulle kunna ge kunskap.
Det är helt uteslutet att bygga upp infrastrukturen för en förmögenhetsskatt, har Niklas Wykman, finansmarknadsminister, sagt.
Inför risken att en annan regering kan använda data på ett specifikt sätt, en förmögenhetsskatt, motsätter sig regeringen uppbyggnad av dataproduktion som kan ge kunskap om samhället.
Inte ens den starkt repressiva katolska kyrkan kunde komma på vad den svenska borgerliga regeringen kommit på, att förhindra dataproduktion för kunskap.
Den 26 februari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
