He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Professorn i företagsekonomi som inte fattar skuldkvot

15/11/2021

0 Comments

 
​Då jag, med lättsamt flin, förvånat frågar, när någon frågar om lånet på huset, ’Va, kan man låna på hus?’ visar det sig att jag inte har klart för mig de begrepp som far omkring för att förklara och förstå och, framför allt, reglera den stora affären idag, bolån.

Jag läste nyligen om skuldkvoten. Den var aningen för hög, meddelades det. Värstingarna hade över 450% i skuldkvot.

Jaha, men vad är då skuldkvot?

Jag försöker ta reda på vad skuldkvot är. Jag kan tänka mig vad det är. Det låter som att det är hur stor andel av ens tillgångar som är skulder. Ett liknande begrepp finns om företag, fast något modifierat, kallat soliditet, som säger hur stor del av företagets totala kapital som är bolagets, dvs Soliditet= Eget kapital/Totalt kapital. Det visar omfattningen på ett företags finansiella risk. Skuldkvot kunde då vara hushållets finansiella risk, dvs Skuldkvot=skulder/ totala tillgångar. 

Men så kan det inte vara, ty vem har skulder som är 450 gånger högre än tillgångarna?

Jag går till en hemsida och läser följande: ”Skuldkvoten räknas ut genom att hushållets totala lånekostnader delas med hushållets totala årsinkomst. I en familj med två vuxna som har en total bruttoinkomst på 800 000 kronor och ett bolån på 3 500 000 kronor blir skuldkvoten 4,375, alltså 437,5 procent.” (https://www.xn--lneguiden-52a.se/vanliga-fragor/vad-%C3%A4r-skuldkvot)

Första meningen säger att skuldkvot= lånekostnader/årsinkomst. Men sedan förvirras jag helt, då exemplet antyder att skuldkvot=skuld/årsinkomst.

Jag går till en professionell skuldhanterare, Danske bank, och läser: ”Skuldkvot är en benämning på hur mycket skulder du (eller hushållet om ni är fler) har i förhållande till din inkomst” (https://danskebank.se/privat/produkter/bolan/guider/skuldkvot). Här definieras skuldkvot=skuld/årsinkomst.

Jag tror mig därmed ha fått definitionen på skuldkvot.

Skuldkvot=skuld/årsinkomst.

Men vilket ljushuvud har kommit på ett så befängt begrepp? Vad säger den? Som ekonom förstår jag den inte då den blandar två skilda saker.

För att få låna, måste du ha en tillgång, således skulden står i relation till tillgången. För att få låna måste du kunna betala kostnaden för lånet, dvs räntan, vilket bäst görs genom din intäkt, oftast din inkomst, dvs kostnad står i relation till inkomsten. Så behandlas äpplen för sig, och päron för sig.  

Men, i skuldkvoten relateras skulden i täljaren till inkomsten i nämnaren. Äpplen blandas med päron. Det är ju inte lönen, dvs inkomsten, som betalar skulden. Det är sparandet som betalar skulden, dvs skillnaden mellan inkomst och alla kostnader. Däremot är det lönen, dvs inkomsten, som betalar kostnaden för lånet, räntan.

Hur mycket tillgångar du än har, har du ett lån på en krona, med ränta på 1 öre, men ingen inkomst, ingen intäkt, kan du inte göra rätt för dig.

Det tycks som om man inte vill blanda in tillgången i bedömningen av hushållets förmåga att bära en skuld. Det är befängt. Varför undviker man det självklara, att tillgången påverkar lånet, och att risken i tillgången, dvs hur värdet på tillgången varierar, påverkar hushållets förmåga att långsiktigt bära skulden?

Lån ges ut av banker, där professionella kamrerer, med, får vi anta, förmåga att bedöma tillgångsrisker, bedömer risken och överför risken i tillgången till ett pris, som påverkar räntan. Hushållets får således högre lånekostnader, som skall mötas av hushållets inkomster, om lånet är riskabelt.

Men det framstår som om staten inte litar på kamrerernas förmåga att återspegla tillgångens risk i räntan. Därför finns inte räntan med i bedömningen.

Något långsökt kanske, men är det så, att staten vet att kamreren vet att ytterst bär staten bankens risk, först genom insättargarantin, som skyddar bankers långivare, dvs de som har likvida medel på banken, upp till €100.000. Skulle mer behövas, står staten beredd att, som den gjorde på 90-talet, rädda bankerna från dem själva och deras oförmåga att säkra sin utlåning genom garantier.

Således, vi har en ekonomiskt befängd skuldkvot p g a att staten är den sista risktagaren i bolånerallyt. Eller så har vi en företagsekonomisk, förvisso avskedad, professor, som inte förstår ekonomi.

​Den 15 november 2021
Sven-Olof Yrjö Collin  
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    Mars 2024
    Februari 2024
    Januari 2024
    December 2023
    November 2023
    Oktober 2023
    September 2023
    Augusti 2023
    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.