Tidigare SD-politiker, Rebecca Ädel, som avslöjades ha skrivit på nynazisternas plattform Nordfront för tio år sedan, när hon var cirka 23 år, och där uttryckt stöd för nynazistiskt tankegods, har nu blivit utköpt från den skola där hon hade anställning. Utköpet bestod av 20 månadslöner.
Efter avslöjandet om hennes tidigare politiska agerande, startade skolan en utredning om hennes agerande som lärare. Den utredningen tycks inte ha slutförts och dess material har inte offentliggjorts.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tidigare-sd-politikern-rebecca-adel-far-sluta-som-larare
Händelsen Ädel ställer en angelägen fråga: Kan en person, som kan misstänkas bära på värderingar som inte överensstämmer med skolans antagna värderingar enligt skollagen, verka som lärare?
I grunden borde det vara lärarens agerande som lärare som är avgörande. Kanske skolans utredning skulle granska om Ädels värderingar slog igenom i hennes undervisning? Om det hade skett, är det rimligt att avskeda henne, eftersom hon då undervisat utanför de ramar som lagen om skolan ställer upp.
Men faktumet att Ädel fick 20 månadslöner antyder, som hon själv påpekar, att skolan inte kan visa på att hon undervisat i nynazismens förträfflighet. Kanske hon, som jag, har lyckats hålla lärarinsatsen skild från sina värderingar?
Om det är fallet, då kan det finnas två andra skäl för att avskilja henne från lärartjänsten.
Ett skäl kan vara att hon som lärare också kan vara en förebild för eleverna, där hon, genom sitt agerande som nynazist, kan ge eleverna en förebild av nynazism. Då påverkar hon eleverna, inte direkt på skoltid, men indirekt.
Ett annat skäl kan vara att hennes värderingar förvisso inte kommer fram öppet i hennes lärargärning, men indirekt, implicit, genom att hon undertrycker vissa fenomen i sin undervisning och framhäver andra, vilket ger en obalans i lärargärningen.
Bägge dessa skäl innebär att man hävdar att det finns en gräns för en lärares värderingar. Men var går gränsen?
Vi vet att det finns totalitära och avskyvärda värderingar i ideologier som islam, kristendom, judendom, kommunism, fascism och nazism. Innebär det att någon som framträder som muslim, kristen, jude, kommunist, fascist eller nazist inte kan verka som lärare eftersom de då kan fungera som odemokratiska förebilder och/eller att deras undervisning blir obalanserad?
Idag är det samhälleligt legitimt att attackera och uttrycka avsky för fascism och nazism. Det är något mindre legitimt att vända sig med kraft mot kommunism. Och det är illegitimt att vända sig mot islam, kristendom och judendom, ty då får man beteckningen -fob på sig. Trots att alla dessa ideologier rymmer vidriga värderingar och, när de tillämpats i samhällen, skapat ovärdiga omänskliga samhällen.
Att avskilja Ädel från sin lärartjänst är att lydigt följa den politiska korrektheten som anger vad som är legitimt och inte. Att däremot agera principiellt, bl a utifrån tankefriheten och yttrandefriheten, är inte politiskt korrekt.
Avskiljandet av Ädel är därför ett angrepp på och en kränkning av de medborgerliga rättigheterna, vilket sker utan domstolarnas försvar av dessa rättigheter p g a att samhället inte försvarar dem, utan istället följer den politiska korrektheten.
Jag försvarar sannerligen inte Ädels utsagor och värderingar, som hon uttryckte för 10 år sedan, när hon var 22 år, utan hennes rätt att få tänka och tala som medborgare. I skolan har hon däremot att tiga om sina värderingar, så som jag tiger om min demokratiska socialisms värdering om jämlikhet.
Den 24 december 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Efter avslöjandet om hennes tidigare politiska agerande, startade skolan en utredning om hennes agerande som lärare. Den utredningen tycks inte ha slutförts och dess material har inte offentliggjorts.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tidigare-sd-politikern-rebecca-adel-far-sluta-som-larare
Händelsen Ädel ställer en angelägen fråga: Kan en person, som kan misstänkas bära på värderingar som inte överensstämmer med skolans antagna värderingar enligt skollagen, verka som lärare?
I grunden borde det vara lärarens agerande som lärare som är avgörande. Kanske skolans utredning skulle granska om Ädels värderingar slog igenom i hennes undervisning? Om det hade skett, är det rimligt att avskeda henne, eftersom hon då undervisat utanför de ramar som lagen om skolan ställer upp.
Men faktumet att Ädel fick 20 månadslöner antyder, som hon själv påpekar, att skolan inte kan visa på att hon undervisat i nynazismens förträfflighet. Kanske hon, som jag, har lyckats hålla lärarinsatsen skild från sina värderingar?
Om det är fallet, då kan det finnas två andra skäl för att avskilja henne från lärartjänsten.
Ett skäl kan vara att hon som lärare också kan vara en förebild för eleverna, där hon, genom sitt agerande som nynazist, kan ge eleverna en förebild av nynazism. Då påverkar hon eleverna, inte direkt på skoltid, men indirekt.
Ett annat skäl kan vara att hennes värderingar förvisso inte kommer fram öppet i hennes lärargärning, men indirekt, implicit, genom att hon undertrycker vissa fenomen i sin undervisning och framhäver andra, vilket ger en obalans i lärargärningen.
Bägge dessa skäl innebär att man hävdar att det finns en gräns för en lärares värderingar. Men var går gränsen?
Vi vet att det finns totalitära och avskyvärda värderingar i ideologier som islam, kristendom, judendom, kommunism, fascism och nazism. Innebär det att någon som framträder som muslim, kristen, jude, kommunist, fascist eller nazist inte kan verka som lärare eftersom de då kan fungera som odemokratiska förebilder och/eller att deras undervisning blir obalanserad?
Idag är det samhälleligt legitimt att attackera och uttrycka avsky för fascism och nazism. Det är något mindre legitimt att vända sig med kraft mot kommunism. Och det är illegitimt att vända sig mot islam, kristendom och judendom, ty då får man beteckningen -fob på sig. Trots att alla dessa ideologier rymmer vidriga värderingar och, när de tillämpats i samhällen, skapat ovärdiga omänskliga samhällen.
Att avskilja Ädel från sin lärartjänst är att lydigt följa den politiska korrektheten som anger vad som är legitimt och inte. Att däremot agera principiellt, bl a utifrån tankefriheten och yttrandefriheten, är inte politiskt korrekt.
Avskiljandet av Ädel är därför ett angrepp på och en kränkning av de medborgerliga rättigheterna, vilket sker utan domstolarnas försvar av dessa rättigheter p g a att samhället inte försvarar dem, utan istället följer den politiska korrektheten.
Jag försvarar sannerligen inte Ädels utsagor och värderingar, som hon uttryckte för 10 år sedan, när hon var 22 år, utan hennes rätt att få tänka och tala som medborgare. I skolan har hon däremot att tiga om sina värderingar, så som jag tiger om min demokratiska socialisms värdering om jämlikhet.
Den 24 december 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
