Vad är konkurrensfördel för en högskola?
När jag arbetade på företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, fanns en marknadsföringslärare som ofta upprepade vad som många såg som en sanning, att institutionens och dess programs absoluta konkurrensfördel var att de låg i Lund.
Med uppkomsten av Malmö högskola, sedermera Malmö universitet, skulle en lokal konkurrent ha kunnat uppstå, om det inte varit för en, låt oss kalla det, implicit förståelse att ekonomprogrammen sköts i Lund.
I norra hörnet av Skåne, knappt 8 mil från Lund, finns en sk lokal högskola, där utbildning ges upp till kandidat och magisternivå, och numer t o m med en forskarutbildning. Där bedrivs främst yrkesutbildningar i lärare, vård, ekonomi och mat.
Rektorn för Högskolan Kristianstad, min forna doktorand, sedermera tvåfalt anställare av mig och avslutningsvis avskedare, Håkan Pihl, och hans chefsgäng, arbetar hårt för att högskolan skall omlokaliseras, från ett fornt regementsområde, med trappor som tål mycket stöveltramp, några kilometer och ett tjugotal minuters bussresa från järnvägsstationen, till en plats några steg fårn järnvägsstationen i centrala Kristianstad. Just järnvägsstationen är en viktig punkt för högskolan, då högskolan har många inresande studenter, främst från Malmö i söder.
Att flytta högskolan besparar de inresande studenterna bussomlastningen, ger dem tillgång till, i den mån de kommer för tidigt eller dröjer sig kvar, till stadens caféer och måltidplatser, samt gör det möjligt att utforma högskolans lokaler efter högskolans lokalbehov, som, inte minst genom Coronaerfarenheten, har förändrats, eller kanske man skall säga, borde ha förändrats när vi nu sett teknologins möjligheter genom coronatvånget.
Men det är tveksamt om frånvaron av omlastningen markant skulle öka högskolans attraktionskraft. Studenterna, de från Malmö, har ju redan varit på resande fot i någon timme, varför ytterligare 20 minuter, knappast ens känns. Den nya teknologins möjligheter, som vi påtvingats genom Corona, gör att distansundervisning, med lägre lokalbehov, kan däremot förväntas att öka.
Å andra sidan, mången student har sagt och kunskap via studentenkäter har visat, i alla fall för ekonomprogrammen, att ett skäl för studenterna att söka sig till högskolan, har varit skolans litenhet och främst, närheten till lärarna. Det finns också undersökningar som visar att ungdomar från mindre studievana hem, de som finns så många på Högskolan Kristianstad, vinner på närhet till lärarna och lärarledda lektioner. Kanske är lärarnärheten den främsta konkurrensfördel som högskolan i Kristianstad har eller kan ha.
Detta borde tala för att högskolan sedan länge skulle ha en strategi som betonar interaktionen mellan lärare och student. Detta har dock, enligt den erfarenhet jag vann innan avskedet, inte varit en framträdande strategi. Snarare det motsatta, då man genomfört omlokalisering inom högskolans befintliga lokaler som inneburit att lärarna, och administrationen, har skilts från studenterna, och lärarna har fått mer administrativa uppgifter, som hindrat dem från studentkontakt.
Omlokaliseringen, där nybygge har varit bärande tanke, kan i stället befaras vara ett uttryck för monumentbyggnation som mången chef ägnar sig åt. Det är ju, trots allt, lättare och mer synligt, att bygga ett hus, än att kunna påvisa att interaktionen mellan lärare och student ökat med 20%.
Monumentbyggnation som strategi för chefer för att manifestera dem själva, är känt från andra högskolor. Linnéuniversitetets forne rektor, Stephen Hwang, lät bygga ett monument på en vacker plats i Kalmar.
I näringslivet är det mest kända monumentet, det italiendesignade huvudkontoret på Hisingen i Göteborg, i folkmun kallat Pehrstorp, efter den VD som lät bygga monumentet, Pehr Gyllenhammar, eller med mer modern anglikansk vokabulär, Bullshit Castle. Sedan fem år står det monumentet tomt.
Kanske den nya högskolebyggnaden i centrala Kristianstad blir kallat Pihltavlan, för att referera till att det redan, innan det är byggt, får många pilar på sig genom den mycket heta debatt som försiggår idag, och att det senare kommer att visa sig bli samma tavla som begicks av Volvos ledning i Göteborg.
Den 15 juni 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
När jag arbetade på företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, fanns en marknadsföringslärare som ofta upprepade vad som många såg som en sanning, att institutionens och dess programs absoluta konkurrensfördel var att de låg i Lund.
Med uppkomsten av Malmö högskola, sedermera Malmö universitet, skulle en lokal konkurrent ha kunnat uppstå, om det inte varit för en, låt oss kalla det, implicit förståelse att ekonomprogrammen sköts i Lund.
I norra hörnet av Skåne, knappt 8 mil från Lund, finns en sk lokal högskola, där utbildning ges upp till kandidat och magisternivå, och numer t o m med en forskarutbildning. Där bedrivs främst yrkesutbildningar i lärare, vård, ekonomi och mat.
Rektorn för Högskolan Kristianstad, min forna doktorand, sedermera tvåfalt anställare av mig och avslutningsvis avskedare, Håkan Pihl, och hans chefsgäng, arbetar hårt för att högskolan skall omlokaliseras, från ett fornt regementsområde, med trappor som tål mycket stöveltramp, några kilometer och ett tjugotal minuters bussresa från järnvägsstationen, till en plats några steg fårn järnvägsstationen i centrala Kristianstad. Just järnvägsstationen är en viktig punkt för högskolan, då högskolan har många inresande studenter, främst från Malmö i söder.
Att flytta högskolan besparar de inresande studenterna bussomlastningen, ger dem tillgång till, i den mån de kommer för tidigt eller dröjer sig kvar, till stadens caféer och måltidplatser, samt gör det möjligt att utforma högskolans lokaler efter högskolans lokalbehov, som, inte minst genom Coronaerfarenheten, har förändrats, eller kanske man skall säga, borde ha förändrats när vi nu sett teknologins möjligheter genom coronatvånget.
Men det är tveksamt om frånvaron av omlastningen markant skulle öka högskolans attraktionskraft. Studenterna, de från Malmö, har ju redan varit på resande fot i någon timme, varför ytterligare 20 minuter, knappast ens känns. Den nya teknologins möjligheter, som vi påtvingats genom Corona, gör att distansundervisning, med lägre lokalbehov, kan däremot förväntas att öka.
Å andra sidan, mången student har sagt och kunskap via studentenkäter har visat, i alla fall för ekonomprogrammen, att ett skäl för studenterna att söka sig till högskolan, har varit skolans litenhet och främst, närheten till lärarna. Det finns också undersökningar som visar att ungdomar från mindre studievana hem, de som finns så många på Högskolan Kristianstad, vinner på närhet till lärarna och lärarledda lektioner. Kanske är lärarnärheten den främsta konkurrensfördel som högskolan i Kristianstad har eller kan ha.
Detta borde tala för att högskolan sedan länge skulle ha en strategi som betonar interaktionen mellan lärare och student. Detta har dock, enligt den erfarenhet jag vann innan avskedet, inte varit en framträdande strategi. Snarare det motsatta, då man genomfört omlokalisering inom högskolans befintliga lokaler som inneburit att lärarna, och administrationen, har skilts från studenterna, och lärarna har fått mer administrativa uppgifter, som hindrat dem från studentkontakt.
Omlokaliseringen, där nybygge har varit bärande tanke, kan i stället befaras vara ett uttryck för monumentbyggnation som mången chef ägnar sig åt. Det är ju, trots allt, lättare och mer synligt, att bygga ett hus, än att kunna påvisa att interaktionen mellan lärare och student ökat med 20%.
Monumentbyggnation som strategi för chefer för att manifestera dem själva, är känt från andra högskolor. Linnéuniversitetets forne rektor, Stephen Hwang, lät bygga ett monument på en vacker plats i Kalmar.
I näringslivet är det mest kända monumentet, det italiendesignade huvudkontoret på Hisingen i Göteborg, i folkmun kallat Pehrstorp, efter den VD som lät bygga monumentet, Pehr Gyllenhammar, eller med mer modern anglikansk vokabulär, Bullshit Castle. Sedan fem år står det monumentet tomt.
Kanske den nya högskolebyggnaden i centrala Kristianstad blir kallat Pihltavlan, för att referera till att det redan, innan det är byggt, får många pilar på sig genom den mycket heta debatt som försiggår idag, och att det senare kommer att visa sig bli samma tavla som begicks av Volvos ledning i Göteborg.
Den 15 juni 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
